Brobyggare

Ett välkommet år?

2012-01-01T17:17:00.000+01:00

Oj, vad länge sen den här bloggen blev uppdaterad. Roligt om någon hittar den trots allt. Nu är det nytt år, och kanske kan det bli nytt liv i bloggen också. Vi får väl se. Här kan du lyssna på den nyårspredikan jag höll i Östermalmskyrkan idag.Där finns också inspelningar från många tidigare gudstjänster med olika predikanter.

Jag utgick från berättelsen i Luk.4.16-20, om hur Jesus ger en programförklaring i Nasarets synagoga. De tre huvudpunkterna var Ursprunget, Uppfyllelsen och Utmaningen.
Ursprunget är det som 3 Mos.25 säger om Jubelåret eller Friåret. Här finns en mycket spännande modell för mänsklig gemenskap och synen på äganderätt m.m.
Uppfyllelsen handlar om att Jesus säger att nu har drömmen blivit verklighet, "idag har detta skriftens ord gått i uppfyllelse". Nådens år, det välkomna året är alltså här.
Utmaningen som detta ger oss går ut på att om vi ber att Herrens Ande ska komma över oss så måste det också få konsekvenser för vårt sätt att leva. Låt 2012 bli ett välkommet år, ett nådens år med glädje och generositet. Då kan många tacka Gud och jubla för vår skull.
Vi avslutade med att be tillsammans Sinnesrobönen:
GUD, Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Indienhelg i Östermalmskyrkan

2011-08-27T09:23:00.002+02:00

Idag, lördag, kommer ett team från organisationen ASSI i Indien till Kristianstad: De medverkar i Östermalmskyrkan kl.18. Kom och lyssna om du har möjlighet. Även i söndagens gudstjänst kl.10 får vi lyssna till ASSI-ledare Victor John och hans team. Se Kristianstadsbladet.

Vad är en människa?

2011-08-22T20:57:00.000+02:00

Igår, söndag, fick jag tillfälle att ta upp detta slitna, men ändå så angelägna ämne när jag predikade i Linderöds Missionshus. Söndagens tema var Goda förvaltare, och jag började med att läsa Psalm 8 i Psaltaren. Där finns de klassiska orden: Vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? För de flesta av oss är det självklart att säga att alla människor har samma värde, antingen vi utgår från Bibeln eller FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna eller bådadera. I en aktuell tidningsdebatt har jag dock mött ett öppet ifrågasättande av denna princip.

Mina försök till svar på frågan Vad är en människa?:
1. Det finaste man kan bli
-Nästan till en gud, stod det i Ps.8. Ja, men bara nästan. Vi är skapade till Guds avbild, och i det ligger ett uppdrag att förvalta den jord som Gud gett oss att leva på. Det är frihet under ansvar. ingen av oss är verka av slumpen, utan Gud har en mening med var och en av oss.
-För mig är Allas lika värde (eller egentligen "värdighet") en konsekvens av Skapelsen. Men tyvärr är "marknadsvärdet" på en människa väldigt olika.
2. Det svåraste man kan vara
Men, människor är vi ju redan!? Jo, och ändå blir så ofta "omänskliga". När vi försöker göra oss till herrar istället för förvaltare, blir vi slavar under synden. Friheten finns inte hos Mammon, utan i att vara beroende av Gud. Även aposteln Paulus fick erkänna att han inte gjorde det goda han ville, utan tvärtom. Då behövs nåden och förlåtelsen.
När vi hör om alla kriser och katastrofer, klimat, svält, ekonomi osv, så undra många var Gud har tagit vägen. Jag undrar, var finns människorna som skulle bruka och vårda den här jorden? Vi som skulle vara Guds händer och fötter?? Allt detta onda är konsekvenser av människans omänsklighet. Vi kan inte skylla ifrån oss på varken Gud eller djävulen.
3. Det bästa som kan hända
"Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse", står det i 2Kor.5:17. Det är bara Människosonen, Jesus, som kan göra oss till riktiga människor. När hans Ande bor i oss får vi nya förutsättningar att leva helt och sant. Men hur märks detta i vårt sätt att vara? Inspirerar det oss att ta ansvar för svältande, klimatdrabbade och utslagna människor? Här gäller det att vara ärlig och ödmjuk. Allt vi har är gåvor som skall användas i kärlekens tjänst, tid, kraft, pengar, idéer osv. Ibland tycks det som människor utan kristen bekännelse tar detta på större allvar än många av oss kyrksamma, och då får vi glädjas åt att Gud använder dem också, fast de kanske inte ens vet om det.
Förvaltarskapet gäller alla människor, men framför allt dem som bekänner sig vara Jesus efterföljare. Vår uppgift är att gå före i kampen för livet, visa vägen och inte minst förmedla HOPP. Visa att det inte är meningslöst, för vi tror att det är livets Gud som har sista ordet. och det är inför Honom som vi alla skall stå till svars.
Utmaningarna är många, men låt oss se förmånen i att få vara just människor och få samarbeta med Skaparen. Vi får ställa oss till Hans förfogande, med alla våra svagheter och brister. Vi är Förvaltare!

Helg i Stockholm

2011-08-10T20:35:00.000+02:00

Efter ett par intensiva veckor på GLOBAL-torget, åkte hustrun och jag till Stockholm i lördags. Vi skulle träffa hennes föräldrar, men också släktingar från USA. Det blev ett glatt möte på söndagen, och sedan ett par timmar tillsammans med USA-familjen på Drottningholm. Största upplevelsen där var nog de kungliga fåren! Högvakten är ju ett spektakel för sig. Men hela miljön är ju härlig att njuta av.
Nu är det sista semesterdagen, och då har jag bl.a. varit med och röjt bort resterna av GLOBAL-torget. Det är ju den tråkigaste delen, men ofrånkomlig. Så småningom får vi utvärdera insatserna. I morgon är det dags för Furuboda och uppladdningen för helgens Skrivarkurs.
Ikväll var det Bibel och bön i Östermalmskyrkan. Jag delade några tankar kring Bön- Att samarbeta med Gud.
Vi fick ett fint samtal, och möjlighet att be tillsammans.

World Scout Jamboree

2011-07-30T20:44:00.000+02:00

Igår, lördag, tog jag bussen ut till mastodontlägret i Rinkaby. Några bilder därifrån:

Flaggparad längs huvudgatan

Välkommen till Kuwait!

Lovisa informerar om landminor vid FN-tältet


Gabriel från Brasilien vid FN-tältet

Scouter mot nya höjder

I ett engelskt "slott" serverades lunch

Härligt godis från Malaysia

Välkommen till Mexiko!

Frälsarkransen användes i det "protestantiska" tältet

Buddhistisk meditation i ett tält

Indisk ceremoni

Sri Lanka-scouter

Fredsbudskap präntas in

Full fart på GLOBAL-torget

2011-07-28T10:39:00.000+02:00

Ja, nu är det fullt upp med aktiviteter på GLOBAL-torget, dvs Södertorg i Kristianstad. Läs mer på speciell blogg.

Dags för GLOBAL-torget

2011-07-26T20:51:00.001+02:00

Förberedelserna är många. Mycket ska vara på plats i morgon eftermiddag. Ett visst kaos kan konstateras, men jag tror att det blir bra till slut. Se programmet och GLOBAL-torgets egen blogg. Ett extrainsatt inslag imorgon, onsdag är en manifestation kl.17.00 för att hedra offren i Norge.

Semesterdagar i Gullbranna

2011-07-21T21:59:00.000+02:00

Söndag - onsdag tillbringade vi på Gullbrannagården, mellan Laholm och Halmstad. Att det är min barndoms lägerplats, och att jag varit engagerad som ledare på gamla SBUF-gården, gör inte saken sämre.

Ekumeniskt i Tivoliparken

2011-07-10T21:16:00.000+02:00

Några bilder från en härlig eftermiddag i Tivoliparken med musik och sång av Tjernobylbarnen från lägret i Broby. Roland Claesson predikade och Louise Nyman höll ihop den ekumeniska sånggudstjänsten. Drygt 200 personer samlades förutom de medverkande. Arrangör var Ekumeniska Rådet i Kristianstad.

Körsbärsplock, familjedag och ekumenik

2011-07-10T08:55:00.000+02:00

Lördagen ägnade jag till viss del åt akrobatiska övningar i ett körsbärsträd. Våra vänner som har flera sådana hade bjudit oss och några till att ta vad vi ville ha. Det blev några liter. Men vad gör man med körsbären sen då? På kvällen stod jag några timmar och rensade och kokte sylt. Det mesta åkte dock in i frysen med kärnor och allt.

Den här härliga lördagen var det också en familjedag på lekplatsen utanför Östermalmskyrkan. Ett stort antal barn med föräldrar + några av oss andra umgicks i solskenet. Ansiktsmålning var som vanligt populärt. Sång, musik, lekar och korvgrillning var andra inslag. Ett mycket trevligt initiativ som jag hoppas återkommer.

Idag, söndag, är det dags för den årliga ekumeniska gudstjänsten i Tivoliparken. Nytt för i år är att vi samlas kl.17.00. Tjernobylbarnen från Broby svarar för sång och musik. I övrigt medverkar Roland Claesson från Pingstkyrkan Tollarp/Kristianstad och Louise Nyman från Heliga Trefaldighet. VÄLKOMMEN!

GLOBAL-torget i Kristianstad

2011-07-02T09:15:00.000+02:00

Det närmar sig med stormsteg. Under mer än ett år har förberedelserna pågått. Parallellt med World Scout Jamboree i Rinkaby samordnar Kristianstads FN-förening ett Globaltorg mitt i stan, närmare bestämt på Södertorg. Programmet börjar ta form.
Eftermiddagar och kvällar kommer det att vara information och aktiviteter i tält, på scen och i anslutande lokaler.
Kommunens Agenda 21-kansli och klimatgrupp är på plats, bl.a. med "cykel-meka".
Rädda Barnen ansvarar för 28 och 29 juli.
Chefen för Brasiliens FN-förbund medverkar med både musik och föreläsning.
Från Furubodas Sound & Action kommer Williamsgruppen den 31 juli och bjuder på sång och musik.
Den 4 augusti hålls ett panelsamtal kring mångfald, tolerans och rasism.
Återkommer med detaljprogram.

Bröllop på Ivö

2011-06-26T16:29:00.000+02:00

På pingstafton fick vi dela glädjen med ett lyckligt par som gifte sig i Ivö kyrka, Tezz och Sverre Ekdala. Ingångsmarschen var den traditionella Mendelsohns, med min fru Birgitta vid orgeln. Vigseln förättades av Ulf Wilnerzon. En mycket trevlig fest följde på Ivögården. Vi önskar de nygifta all lycka och Guds välsignelse!

Är det lönsamt att be?

2011-06-24T22:14:00.001+02:00

En söndag i maj predikade jag i Osby Missionskyrka om Bönen. Några tankar vill jag återge här:
Krav på lönsamhet möter vi på alla områden i samhället idag. I det perspektivet kan det vara lockande att lägga lönsamhetsperspektiv även på bönen. I Bergspredikan presenterar Jesus en radikal livsstil som är väldigt självklar och samtidigt nästan ouppnåelig. Det viktigaste kvalitén i livet är äktheten, och det gäller även bönen. Läs Matteus 6:5-8.

Bön är inte uppvisning

"Hycklarna" presenteras av Jesus som varnande exempel. De vill gärna synas och höras. De vill ha omgivningens erkännande och beröm för sin fromhet och andlighet. Idag är det väl inte så vanligt att man står i gathörnen och ber. snarare kanske vi skäms för att visa vår tro och bön. Men visst kan det finnas ett mått av uppvisning i våra bönetraditioner.
Bön är inte ett sätt att köpa varken välsignelser eller anseende. Bön är något annat än magi! Det är ju inte Gud som skall bevekas eller förändras, utan vi! Det är lätt att kritisera dem som ber för lite, men hur äkta är vår egen bön?? Vilka motiv har vi?

Bön är närhet

I "kammaren" får vi tala ut med Gud. Han tål att höra både vårt tack och vår klagan. Men i bönen får vi framför allt lyssna. Det är ett samtal med Gud. Är vi intresserade av det? Får Gud en chans att tala till mig? "Lönen" består inte alltid av att vi får det vi "beställer". Men det kan hända att vi blir lite mer fyllda av Guds sinne och Ande, att vi blir lite mer lika Gud. Detta går inte att mäta och redovisa, men märks i vårt sätt att leva.
Den gemensamma bönen har sin betydelse. Vi kan uppmuntra varandra genom bönen. Jesus uppmanar oss att komma överens om att be. Men denna bön måste vara personlig och äkta. Då kan vi svetsas samman. Formen har mindre betydelse.

Bön är samarbete med Gud

Varför ska vi be, om Gud ändå redan vet allt? Det är en vanlig fråga och helt logisk. Egentligen betyder det inte så mycket hur fint vi kan uttrycka oss. Men bön är överlåtelse. "Ske din vilja!", lärde Jesus oss att be. Gud vill ha vår bön för att kunna samarbeta med oss. Vi behöver bönen för att förstå vårt beroende. Det är en relation av kärlek.
Bön är aldrig "bara bön". Därför kan det vara farligt att be. Gud kanske vill använda mig för att uppfylla bönen. Den som ber ställer sig till Guds förfogande. Vår svaghet eller brist på resurser har aldrig varit ett hinder för Gud. Det är snarare när vi tror att vi kan själva som det blir problem. Det vi är och har får vi lämna över. resultatet får Gud ta hand om.
Hur blir det med lönsamheten då?
Gud ser till vår längtan och vill vårt bästa. Men vi ska inte tänka alltför kortsiktigt och egoistiskt.
Våga släppa alla masker och möta Gud öga mot öga. Våga vara äkta!

När du ber om förlåtelse - Ge förlåtelse!
När du ber om fred - Lev i fred!
Låt hela livet bli en bön!

Sista baptistkonferensen

2011-06-07T21:57:00.000+02:00

I torsdags och fredags deltog jag i Svenska Baptistsamfundets årskonferens i Rissnekyrkan, Sundbyberg. Den helt dominerande frågan var naturligtvis beslut om att bilda en ny kyrka tillsammans med Missionskyrkan och Metodistkyrkan. Entusiasmen var stor hos de flesta för att detta stora steg äntligen skulle tas. Själv representerade jag Östermalmskyrkans församling i Kristianstad, som bestämt sig för att inte gå med i det som provisoriskt kommer att heta Gemensam Framtid. Därför var det naturligt att vid omröstningen hålla upp det gula kortet, alltså nedlagd röst. Fredag kväll tog jag tåget hem eftersom jag inte kände anledning att delta i det gemensamma "Bildarmötet" på lördagen i Filadelfiakyrkan. Baptistsamfundet kunde naturligtvis inte läggas ner omedelbart. Det ska avvecklas som man säger i "ordnade former". Men i praktiken var nog det här den sista reella konferensen för Svenska Baptistsamfundet. Resten är formaliteter.

Som gammal baptist kan jag naturligtvis inte låta bli att bli lite nostalgisk. Det är här jag har mina rötter. Men jag har sagt i flera sammanhang att jag finner uppmuntran i Jesus ord om vetekornet som måste falla i jorden och dö. Först då kan det bära frukt enligt Johannes evangelium kap.12.

Elmopedturnén

2011-05-21T21:05:00.000+02:00

Igår, fredag, kom Elmopedturnén till Kristianstad och Lilla Torg, med musik, spex och klimatupplysning. På bilderna syns TV-meterologen Pär Holmgren, Staffan Lindberg och deras gästartister Peter Elmberg och Thomas Wiehe. I ett härligt försommarväder pumpade de på ett humoristiskt sätt ut budskapet om att vi måste rädda den sjuka Moder jord. Så här rapporterade Kristianstadsbladet.

Helge Änglar och Elisabeth Sandlund

2011-05-15T20:22:00.001+02:00

Förra lördagen, den 7 maj, hade vi besök i Östermalmskyrkan av musikgruppen Helge Änglar. De bjöd på ett trevligt program med sång och musik.
Det var ett samarrangemang mellan Sveriges Kristna Handikappförbund, som också avhöll sitt årsmöte, och Ekumeniska Rådet i Kristianstad. Temat var Rum för alla. Elisabeth Sandlund, redaktör på tidningen Dagen och författare till boken Ulles mamma, berättade om sina erfarenheter som mamma till en person med utvecklingsstörning. Det var intressant och lärorikt att lyssna till henne.

Torsdagen innan fanns den här insändaren i Kristianstadsbladet.

Rum för alla - nu på lördag

2011-05-01T18:01:00.001+02:00

På lördag den 7 maj kommer Sveriges Kristna Handikappförbund att hålla sitt årsmöte i Östermalmskyrkan i Kristianstad. I samband med det bjuder man in till en offentlig samling i samarbete med Ekumeniska Rådet i Kristianstad. Under temat RUM FÖR ALLA medverkar den härliga musikgruppen Helge Änglar kl.17.00. De handikapporganisationer som vill får då också möjlighet att presentera sig. Efter fikat kommer Elisabeth Sandlund, redaktör på tidningen Dagen, och författare till boken Ulles mamma, att berätta om sina erfarenheter av att vara anhörig till en person med funktionsnedsättning. Det blir säkert också väl värt att höra.

Valborgsmässofirande på Bosarp

2011-05-01T17:48:00.000+02:00

Så här såg det ut när elden brann igår kväll på Bosarp Läger- och Kursgård utanför Äsphult. Det var Östermalmskyrkan i Kristianstad som ordnade vårfirande. Ett 70-tal personer deltog. Pastorsfamiljen från vår litauiska vänförsamling i Birzai berättade lite om sin verksamhet och visade bilder därifrån. Förutom fika, tipspromenad och korvgrillning blev det gott om tid för att umgås i det härliga vädret. Både barn och vuxna trivdes.

Rapport från ett soligt påskupprop

2011-04-25T20:33:00.004+02:00

Så är den stora manifestationen mot utförsäkringarna genomförd. Det blev mycket lyckat. Vi inledde med en samling i Heliga Trefaldighets kyrka, där det var tal, sång och bön. SVT:s Sydnytt var där och gjorde ett fint reportage. Ett 100-tal personer gick sedan i ett "solroståg" till Lilla Torg. Ytterligare ett antal personer anslöt och lyssnade till protesttalen. Elin och Eldgrim berättade personligt och som representant för Ekumeniska Rådet i Kristianstad läste jag ur det öppna brev som Sveriges Kristna Råd skrivit till regeringen.

Vi fortsatte sedan tåget till Diakoniforum, där det blev sång och musik, först av Anders Engberg och sedan av Lasse Berg m.fl. En trivsam gemenskap med gott fika dessutom.Tydligen har Påskuppropet genomförts på ett stort antal platser i Sverige. Vi får hoppas att det ger effekt. Ekumeniska Rådet räknar med att följa upp hur det går.
Se referat i Bladet, och i Dagen från Påskuppropet i Sverige.

Påskupprop mot utförsäkringarna på måndag

2011-04-20T20:32:00.001+02:00

Från många håll hörs förtvivlade rop och protester mot de orättvisor som många sjuka i vårt land får utstå. "Man måste vara stark för att orka vara sjuk" är ett gammalt uttryck som många kan känna igen sig i. Sveriges Kristna Råd har i ett öppet brev till regeringen den 10 mars påtalat de konsekvenser som sjukförsäkringsreformen fått för enskilda och för familjer i Sverige. Man "önskar förändringar som tar tydligare hänsyn till individernas olika omständigheter...". Inte minst de som arbetar diakonalt i kyrkor och församlingar har mött många medmänniskor som hamnat i kläm när olika myndigheters beslut inte är samordnade. Det öppna brevet finns på www.skr.org
Också flera andra upprop har kommit med liknande innehåll, bland annat från ett 100-tal läkare.
I Kristianstad liksom på många andra orter kommer manifestationer att ske på måndag, annandag påsk. Det är därför det kallas Påskuppropet. Den arbetsgrupp som är arrangör består av engagerade, enskilda personer samt Ekumeniska Rådet i Kristianstad, dvs de kristna kyrkornas samarbetsorgan. Kl.13.30 inleds arrangemanget i Heliga Trefaldighets kyrka. Ett "solroståg" går sedan till Lilla Torg där det hålls tal, varefter man fortsätter till en avslutande gemenskap på Diakoniforum.Elin berättar mer i Bladet.
Visst kan man säga att det handlar om politik, men det är inte partipolitik. För ett antal år sedan genomfördes ett annat påskupprop. Då gällde det asyl för flyktingar, och kraven ställdes till en annan regering än den nu sittande. Vi vill i alla lägen värna människovärdet!
Mer om påskuppropet.

Canada Day på Högskolan i Kristianstad

2011-04-16T17:08:00.000+02:00

Igår var jag inbjuden att medverka i ett konferens om Kanada på Högskolan i Kristianstad. Mitt ämne var: Vad Sverige kan lära av Kanadamodellen - Om immigration och jobb. Jag utgick från boken Kanadamodellen, redigerad av Hojem och Ådahl, och utgiven av tankesmedjan Fores 2011.Reaktionen från publiken var uppskattande, men flera som själva kom från Kanada menade att bilden av deras land var alltför positiv. Rasism och segregation finns även där. Jag är själv ingen expert och var därför tacksam för dessa kompletteringar.
Yesterday I was invited to participate in a conference about Canada at the University of Kristianstad. My subject was What Sweden can learn from the Canadian Model: Immigration and Jobs. I made a summary of the book The Canada Model, compiled by Hojem och Ådahl and published by Fores 2011. The reactions from the audience was nice, but persons who come from Canada themselves, meant that the image of their country was too positive. Also there you can find racism and segregation. I´m no expert and therefore I´m thankful for those complements. Here is my "paper":

1. What is The Canadian Model? Three aspects:

A. Attitudes are important. In Canada there has always been a positive attitude to immigration. It´s a historical immigration country. Multiculturalism has been since the 1970´s part of the official policy.

B. Civil Society plays a major role. The state, according to Howard Duncan, has placed much of the responsibility for integration on NGOs (Non-governmental Organizations). Those are often run by immigrants!

C. A well-functioning labour market. Canada has fewer regulations for employment and salaries than, for example, Sweden.

2. Canadian Immigration

A. The unique point system for labour immigration.

It was in the 1970s that the point system was established. Until then, most immigrants had come from Europe. In later years, most immigrants have come from Asia. More than half of the immigrants and their families are chosen in a process where you are given points for language knowledge, age, and how familiar you are with Canada. This system has been a success both for Canada and for the immigrants.

B. Humanitarian immigration

Integration on the labour market is essential for a good immigration policy. Humanitarian immigration is a big part, but for this category you can of course not use the point system. Thus they have a harder way to good integration and job. But it is remarkable how the positive attitudes created in the Canadian society by labour immigrants are also a benefit to refugees and others. A combination of immigration for economical needs and humanitarian immigration is said to be the best.

C. Effect of Social capital

It is also of great importance for the integration how you use your spare time and what kind of relation you have with family, ethnic group and other individuals. The chances to get a job is often depending on if you have a good personal network. But the effect of personal ties is more important in the country than in cities.

3. Differences

Large-scale immigration is a relatively new phenomenon in Sweden, and the majority of immigrants have come for humanitarian reasons. In Canada, most immigrants come for economic reasons. Both in Sweden and in Canada, it is more difficult for humanitarian immigrants to get a job than for those coming for economic reasons.

Another important factor is language. Not many migrants in the world speak Swedish! That requires a focus on language training, prolonging the integration process. Immigrants to Canada are often more familiar with English or French.

4. Recommendations

Governments should emphasise the advantages of immigration and promote a positive image of it. To increase diversity on the labour market, governments also need to work for employment of minorities, particularly in public authorities.

Jeffrey G. Reitz points out that the Canadian success cannot be copied in other countries. He argues that Canadians need to rediscover their own politics in the light of new circumstances. The modern knowledge-based society makes it more difficult to integrate foreigners into the labour market than in earlier times.

Support for integration of immigrants is an important part of Canadian politics, and this is something to be emulated. Canadians want immigration, and the state has made the integration project its highest priority. Howard Duncan, chief of the Metropolis Project, says about the idea of Multiculturalism: There is a difference between making it possible for minorities to take part and forcing them to conformity. (Hojem and Ådahl: Kanadamodellen, Fores 2011, page 31.) He then refers to some European countries where cultural minorities are expected to give up their traditional values. In Canada immigrants are mostly warmly welcomed by authorities, employers and citizens.

5. Reactions

The Swedish Minister of Integration Erik Ullenhag has said, when the book Kanadamodellen was presented at a seminary in Stockholm on 3^rd of March 2011, that Sweden could very well be inspired from the Canadian point system for labour immigration in the future, but to help people in need must be our highest priority. The panel in this seminary emphasized that the civil society needs to play a bigger role in the work

for integration, and Mr Ullenhag meant that this is already slowly coming in Sweden.

A Swedish Church Magazine (Svenska Kyrkans Tidning 7^th April 2011) writes that “It´s in our heads”. We need a new knowledge, recognizing that today problems with for example segregation are global and so are the solutions . Here the “volunteer forces” can help us to get an attitude of welcoming also those who are different, because they can support the common good.

Canada is a country built on labour immigration. Sweden also has voluntary immigration. In the 1960s, thousands who came from Italy, Turkey and former Yugoslavia immediately went to work in the industries. Today the situation is quite different, both in Canada and in Sweden. People come as refugees or to be reunited with their families. Many of them come having endured traumatic experiences. We should expect even more of this kind of immigration. A new category is the climate refugees. When will they be knocking on our doors?

Let´s see immigration as a privilege. Diversity makes us all the richer if we handle it in a positive way. That´s a challenge both for Sweden and for Canada.

Påskupprop mot utförsäkringarna

2011-03-28T20:42:00.001+02:00

En arbetsgrupp har bildats i Kristianstad för att förbereda en manifestation med fackeltåg på annandag påsk. Många i vårt land har drabbats av utförsäkring från Försäkringskassan, och bl.a. Sveriges Kristna Råd har uppmanat oss att uppmärksamma denna situation. Både kyrkor, organisationer, partier och enskilda personer inbjuds att var med i aktionen. Tanken är att vi samlas i Heliga Trefaldighets kyrka kl.17.30 den 25 april. Ca kl.18.00 går ett fackeltåg till Lilla Torg, där det blir apppeller och musik vid Speakers´Corner. Fackeltåget fortsätter sedan till Församlingshemmet på V. Storgatan, där det blir avslutning med fika. Som formell arrangör står Ekumeniska Rådet i Kristianstad.

Fin stämning på Earth Hour i Kristianstad

2011-03-27T10:02:00.001+02:00

Beata Svensson från Agenda 21-kontoret hälsade välkommen och inledde med att uppmana till en tyst minut för alla drabbade i Japan. Filmen HOME som sedan visades gjorde som alltid ett starkt intryck på dem som såg den. Arrangörer var Agenda 21 i Kristianstads kommun tillsammans med Kristianstads FN-förening och Studiefrämjandet.

I Café Miró bjöds på kaffe och thé med härliga snittar och en god kaka.

Linn Andersson och John Säbom svarade för ett mycket fint sång- och musikprogram, naturligtvis helt akustiskt. Repertoaren var anpassad till temat med Jorden och vår miljö. De hade med kort varsel hoppat in när några andra fått förhinder.

Lars Almström ledde ett samtal vid borden om hur vi ser på jordens framtid och vad vi kan göra. Några konkreta idéer vaskades fram.

Avslutningsvis demonstrerade kommunens energirådgivare Staffan Branting ett antal energisnåla lampor, och svarade på frågor på sitt område.

Se refrerat i Kristianstadsbladet

Earth Hour - en lysande idé

2011-03-24T21:27:00.000+01:00

Innan vi på lördag den 26 mars ställer om klockorna till sommartid, är det dags att uppmärksamma Earth Hour. Över hela jorden släcker man det elektriska ljuset mellan 20.30-21.30. Det ger kanske ingen minskad energiförbrukning i sig, men du visar att du vill vara med i kampen för klimatet och att det går att spara. I Kristianstad kan man börja med att se filmen HOME på Regionmuseet kl.18.30. Efterföljande diskussion och fika sker naturligtvis vid levande ljus. Arrangörer är Agenda 21-kontoret, Kristianstads FN-förening och Studiefrämjandet. Genom nedsläckning kan vi ge upplysning!

GLOBAL-torget i Kristianstad

2011-03-18T20:53:00.000+01:00

I sommar kommer World Scout Jamboree att gå av stapeln i Rinkaby utanför Kristianstad. Man räknar med 38.000 scouter förutom alla funktionärer. Då kommer förmodligen både Kristianstad och andra delar av Skåne att också invaderas av besökare som har anknytning till lägret. I Kristianstads FN-förening har vi då planer på att arrangera GLOBAL-torget mitt i stan under lägerperioden. Vi har fått löfte att disponera Södertorg för olika typer av konserter, föredrag, workshops, FN-rollspel m.m. Detta görs i samarbete med andra organisationer som arbetar med liknande målsättningar. Vill DU hjälpa till? Har du tips på medverkande? Hör av dig!

Upprop från Sveriges kyrkor

2011-03-12T21:36:00.000+01:00

Sveriges Kristna Råd har skrivit ett öppet brev till regeringen ang de utförsäkrades situation. Jag instämmer helt i denna protest!

Vinst eller förlust och Ekoteologi

2011-02-20T18:14:00.001+01:00

Idag hade jag förmånen att få predika i Falkvikskyrkan i Sölvesborg. Dagens tema är Nåd och tjänst och jag höll mig till episteltexten i Filipperbrevet 3:7-14. Som inledning höll jag fram en gammal D-marksedel. Det var ju hårdvaluta en gång i tiden, men sedan Euron kom är den helt värdelös.
1. Lämna det värdelösa
Paulus hade mycket att berömma sig av. Vem kan mäta sig? Varit sträng farisé, en av de frommaste. Hängivet sökt följa Gs bud. Förföljde kristna i sin iver. De som kunde lagen trodde sig närmare Gud, men såg sällan egna brister. Ihåligt. Ofta hyckleri. Judekristna kom med orimliga krav på hednakristna i urkyrkan, bl.a. omskärelse.Detta avvisar Paulus mycket bestämt.

Vi vill också vara duktiga. Många år som kristna o församlingsmedlemmar borde väl ge vissa favörer? Det är bra med kunskap o goda traditioner. Men vad hjälper det om sådant inte leder till ett liv i kärlek o tjänande? Värdelöst och lurar oss själva. Är vi beredda att som Paulus ge upp allt detta? Eller vill vi helst behålla skräpet?

Inte lönsamt att följa Jesus - det kostar allt. Jesus varnar ofta för materialismens avgudadyrkan. Vi vill gärna ha livets goda + Guds välsignelse dessutom. Var har vi vår trygghet? Pengar, utbildning, status, religiös fasad?? En konsekvens av tron är att våga leva enkelt o frivilligt avstå det som inte är nödvändigt.
2. Lära känna Kristus
Mötet med Jesus Kristus förändrade livet fullständigt för Paulus. Nu var han inte den rättfärdige som kunde se ner på de misslyckade syndarna. Tvingats inse att han inte hade något att komma med. Tomhänt. Helt beroende av Guds nåd.
Han hade fått en annan rättfärdighet, genom tro. Måste nollställas för att kunna ta emot gåvan. Smärtsamt!

Gemenskapen med Kristus är både lidande o kraft, död o uppståndelse, nåd o tjänst. Att leva med Jesus som förebild är att tjäna ända in i döden. Hur vi behandlar vår nästa, både grannen och den på andra sidan jordklotet, men även själva jorden som vi bor på - avslöjar om vi är Tjänare. Är det Kristi sinnelag som styr mitt o ditt sätt att leva? Har vi verkligen lärt känna Kristus?

Kristendom handlar om en personlig relation t Jesus Kristus, inte tro på en lära eller en organisation. Den Jesus som vi möter i Bibeln kommer också till oss i vår vardag. Möter oss i vår svaghet med hela sin uppståndelses kraft. När livet tycks hopplöst behöver vi någon som lyfter. Det är ju inte så lätt att lyfta sig själv i håret.
3. Jaga mot målet
Paulus hade mött Kristus men var inte nöjd. Målet var fullkomlighet. Bli mer lik Jesus. Vad betyder det? Gör som Gud – bli mska! Ju mer vi lär känna Jesus Kristus, ju mer mänskliga blir vi. Andlighet är att ödmjukt ställa sig till förfogande för Gud o för dem han älskar. Han kan använda oss i vår svaghet för att förmedla liv o hopp.

Låter världsfrånvänt att jaga för att vinna priset ”där uppe” = himlen. Så har det tyvärr ofta missuppfattats av många kristna. Men varken rumsligt eller tidsmässigt, utan ngt m bestående värde. Det som gjorts i kärlek är från himlen. Samla skatter i himlen = inbrottssäkert.

”Om vi inte vet vart vi är på väg kan vi ta vilken väg som helst”. I en värld där mycket pekar mot undergång har vi fått ett fantastiskt hopp som vi ska leva ut praktiskt. Hållbar livsstil ger andra hopp. För att nå målet måste vi välja den väg som Jesus gått före. Ett mål värt att som Paulus ”springa mot”.

Mycket av det vi ägnar vår tid o kraft åt är nog inte mer värt än D-marken. Våga släppa taget o istället satsa på det s består! (Inte =Euro!) Livet är en gåva som vi fått ansvar för att förvalta.
--------------------------------------------------------

Efter gudstjänsten var det kyrkkaffe i Falkvikskyrkan. Här hade vi ett intressant samtal om jordens ödesfrågor och vilken roll vi som kristna har för att förmedla hopp. Jag berättade om mitt engagemang i FN-föreningen bl.a.
Igår blev jag uppmärksammad på ett TV-program med prästen Magnus Wåhlin som intervjuas om sin Ekoteologibok En annan värld är möjlig. Magnus är skolpräst på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. Intervjuare är Birger Schlaug. Mycket intressant.

Home - en gång till

2011-02-11T19:40:00.000+01:00

När vi hade sett filmen Home den 11 januari i bl.a. FN-föreningens regi, kom tanken att vi borde visa den i Östermalmskyrkan också. På måndag den 14 februari händer det kl.18.30. Så här står det i insändaren som jag skickat till Kristianstadsbladet:

-Man blir kär i jorden. Det var i samband med en visning av filmen HOME som den repliken fälldes. Ett 30-tal personer fick då en upplevelse av vilket fantastiskt jordklot det är som vi får leva på. Filmen har skapats av fransmannen Yann Arthus-Bertrand. Där ges också en stark utmaning till att vara med och rädda en värld som håller på att gå under. Klimathotet går inte att sopa under mattan längre. Praktiska lösningar finns, om vi vill! Älskar vi jorden och de människor som bor på den måste vi ta vårt ansvar och vara beredda att ändra vår livsstil.

När filmen HOME visades i januari var det på initiativ av Kristianstads FN-förening. Måndagen den 14 februari visas filmen på nytt i Kristianstad kl.18.30. Nu är det Östermalmskyrkan som inbjuder. För mig som är engagerad i båda dessa sammanhang känns det spännande att få knyta ihop ansvaret för Guds skapelse och det hoppets budskap som den kristna kyrkan står för, med den maning till praktisk omvändelse som klimatentusiasterna står för. Oavsett vilken tro vi möjligen bekänner oss till, så kan vi förenas i en kärlek till det oerhörda mirakel som kallas jorden. Vad kan passa bättre än att se HOME på Alla Hjärtans dag. Efteråt kan vi diskutera vilka förändringar vi är beredda att att bidra till. Se www.filmenhome.se

Vapenexport, en skam för Sverige

2011-02-05T22:48:00.000+01:00

Jag vill helhjärtat instämma i den kritik som Anders Wejryd riktar mot den svenska regeringens sanslösa inställning till vapenexport. Se hans debattartikel i DN. De regler man skryter med, är tydligen till för att kringgås. tala om dubbelmoral.
Elisabeth Sandlund kommenterar i Dagen, och ger även hon sitt stöd till kritiken. Det här är en fråga som har andliga dimensioner. Kyrkan skall vara en profetisk röst för livet och mot de krafter som hotar mänskligheten.

Bön för Egypten

2011-01-31T21:44:00.000+01:00

Från Baptistsamfundet kommer en vädjan om bön för trosfränder i Egypten och hela deras folk. Det känns väldigt angeläget i dessa dagar då allt verkar vara i gungning. Jag kan förstå den folkliga vreden över en korrupt och odemokratisk regim. Men vad fortsättningen blir vet vi ingenting om. Låt oss därför be Gud om fred och välgång i Egypten

Så gick det med kyrkan

2011-01-23T17:20:00.001+01:00

I tisdags hade vi det ekumeniska samtalet om Hur ser VI på att vara kyrka? I panelen satt representanter för Ortodoxa kyrkan, Katolska kyrkan, Svenska kyrkan, EFS och ELF som är organisationer inom Svenska Kyrkan, Svenska Missionskyrkan, Pingstkyrkan och Östermalmskyrkan (Baptist, EFK och Pingst). Broder Ingmar Svanteson från Katolska kyrkan ställde den utmanande frågan: Tror vi på kyrkan? Han menade att Kyrkan är något mer än den samlade kristenheten. Gunilla Aquilon Elmqvist refererade till samtal som hon fått med en vilt främmande kvinna om de djupaste frågorna i livet. Istället för att sucka över all negativ statistik osv borde vi ställa frågan: Vad har Gud i beredskap för oss om vi vågar vara lyhörda och tänka nytt? Liselotte Spåre citerade att "både Svenska Missionskyrkan och dess församlingar är provisorier i väntan på Kristi kyrkas synliga enhet" och att dess "bidrag till kristenheten nog handlar om öppenhet och bredd." Frågor om kyrkans ledning och dess medlemsvillkor togs upp. Men den stora frågan är nog om den "andliga enheten" är ett tillräckligt mål, eller vi också måste sträva mot en synlig enhet. Mycket återstår att samtala om och be för.
Jag delade ut ett "släktträd" för kyrkorna i Kristianstad. Vill du ha en kopia så går det bra.
Ett 50-tal personer som samlas för att samtala och lyssna till varandra är i alla fall en god början. Nu ska jag strax bege mig till ytterligare en ekumenisk samling, i Odalkyrkan.

Att vara kyrka

2011-01-15T15:10:00.000+01:00

På tisdag händer något spännande i Församlingshemmet i Kristianstad. Representanter för alla olika kyrkor och samfund medverkar i ett panelsamtal med temat: Hur ser vi på att vara kyrka/församling? Varje deltagare får först ge en inledning innan det direkta samtalet tar vid. Vi har tidigare haft liknande samlingar varje år i januari kring ämnen som Nattvarden, Dopet, Vägen till förlåtelse. Det är Ekumeniska Rådet som arrangerar och jag har lovat leda samtalet. De medverkande har fått följande frågor i förväg, men det betyder inte att vi låser fast oss vid dem:

Vilka förebilder i Gamla och Nya Testamentet har mest påverkat er församlings-/kyrkosyn?

Hur ser ni på er själva i förhållande till andra kristna kyrkor/samfund?

Var ligger betoningen i er kyrkosyn? Vilka beslut fattas lokalt, nationellt resp. globalt?

Vad krävs för att bli medlem i er kyrka/församling? Bekännelse? Dop? Livsstil? Avgift?

Kan man ha dubbelt medlemskap?

Vilket är Din kyrkas främsta bidrag till den samlade kristenheten?

Behöver kyrkan på något sätt förändra sig för att kunna betjäna den tid vi lever i?

Evangelisation och mission, vad betyder det i ert sammanhang?

Hur ser ni på om folk från andra kyrkor vill bli medlemmar hos er?

Hur långt kan ni sträcka er i samverkan med andra kyrkor och samfund?

Vad anser ni att den ekumeniska visionen bör syfta till?

Jag brukar betona att det här är inte en debatt som man ska försöka vinna, utan ett samtal där alla förhoppningsvis lär sig något nytt. Välkommen till Heliga Trefaldighets församlingshem i Kristianstad, V. Storg.6, på tisdag den 18 januari kl.18.30.

Home - en film om jordens skönhet och skörhet.

2011-01-13T20:58:00.000+01:00

I tisdags ordnade FN-föreningen m.fl. en visning av filmen Home. Ett 30-tal personer samlades och fick en mäktig upplevelse av mysteriet jorden. Allt hade filmats från ovan och det gav ett annorlunda perspektiv på vårt "hem". Man lyfte fram de stora förändringar som skett under de allra senaste åren, sådant som hotar vår tillvaro. Men på slutet lyfte man också fram några hoppfulla tecken på att förändring är möjlig. Men en global och radikal omvändelse behövs, och det snabbt. Jag hade en insändare i Kristianstadsbladet samma dag och ett reportage kom efteråt.
Nu handlar om det om hur vi kan gå vidare. Nästa onsdag är det tänkt ett möte för dem som vill diskutera konkreta åtgärder.

Nyår på Furuboda

2011-01-03T21:18:00.000+01:00

Den här helgen har jag till stor del tillbringat på Furuboda. Så idag var det skönt att få koppla av hemma. I torsdags hade vi som tema Svenska stjärnor - från Greta Garbo till Gunde Svan. Jag är inte expert på någon av dem, men lyckligtvis kan man hitta det mesta på Internet och inte minst Youtube. Ett tiotal "stjärnor" hann vi med på ett par timmar. På nyårsafton var det återigen min uppgift att göra en rapsodi över det gångna årets händelser i världen, i Sverige och i någon mån på Furuboda. Vad ska man välja att ta med i en sådan rapsodi? Material finns så det räcker i alla fall. Det man upptäcker vid sådana återblickar är hur snabbt vi glömmer. När jag började med jordbävningen på Haiti den 12 januari, så kändes det väldigt avlägset och nästan bortglömt.

Nyårskvällen var jag ledig och firade in det nya året med vänner på Finlandshusets översta våning. Utsikten kunde man inte klaga på. Det som väsnades mest var nog de tusentals stora fåglar som svepte förbi fönstren ett antal gånger.
På nyårsdagen hör det till traditionen att man på Furuboda har möjlighet att se nyårskonserten från Wien på storbildsTV. Efter att ha startat den skulle jag fixa frågor till en tipsrunda, med det gångna året som ämne. Kruxet var bara att gångarna på Furuboda vara så hala av omväxlande tö och frost, så att folk knappt kunde ta sig runt på tipspromenaden. Årets första kväll hade vi nattvardsandakt. Det känns fint att få sätta sig i en ring och dela Hoppets måltid i början av ett nytt okänt år.
Söndagen blev en spännande dag. Efter att ha hjälpt till med tolkningen i Östermalmskyrkans gudstjänst, åkte jag med åtta kinesiska studenter till Furuboda. De hade en fin presentation på eftermiddagen av kinesisk kultur och tradition. I en paus fick jag tillfälle att visa dem runt på Furuboda, och de var väldigt entusiastiska över vad de såg. På kvällen hade våra nyårsgäster sin avslutningsfest, och där gjorde de kinesiska tjejerna ett bejublat framträdande med både sång och dans. Mycket lyckat.

Nu har jag en semestervecka framför mig. Men det är mycket som jag hoppas hinna med, både föreningsjobb, städning och annat. På söndag har jag lovet predika i Missionskyrkan i Hässleholm. Nästa tisdag den 11 januari visas filmen Home i Länsförsäkringars biosalong. Det är en fantastisk skildring av jordens skönhet och skörhet. Välkommen!

Mer julfirande

2010-12-27T22:22:00.000+01:00

I torsdags tjuvstartade vi med julfirande i familjen. En trivsam kväll tillsammans med våra ungdomar.

På julafton hade vi en gemenskapskväll i Östermalmskyrkan. Jag tycker det är roligt att kunna bryta det traditionella mönstret med julaftonsfirande. Vi hade inbjudit alla intresserade att vara med, och det blev ca 40 personer! Initiativet kom från våra eritreanska vänner som också bjöd på några av sina speciella maträtter, såsom injera med köttgryta. Efter det serverades julgröt och kaffe. Var och en fick presentera sig kort för att vi bättre skulle lära känna varandra. Elva kinesiska studenter var med och gladde oss bl.a. med en sång. Sammanlagt var vi nog nio nationaliteter representerade. Kvällen avslutades med julnattsbön i kyrkan, då ytterligare en hel del besökare kom.
En fin julkonsert hölls i Hel. Trefaldighetskyrkan på juldagens eftermiddag. Roligt att vara med där också. Julens mest kända sånger och psalmer sjöngs förstås, men också lite ovanligare.
Annandagen tillbringade jag på Furuboda som programvärd i julfirandet där. Trevligt att återse gamla vänner som troget kommer tillbaka jul efter jul, och flera även på sommaren.

Julfest?

2010-12-22T13:17:00.000+01:00

I fredags var det julfest för personalen på Furuboda. Man hade hyrt en festlokal utanför Balsby, Kraftkällan. Tydligen har man inget eget kök, utan all mat och dryck transporteras dit. Ett jazzband hade engagerats för underhållningen. Det kanske skulle påminna om Furubodas 50-årsjubileum. En av musikerna var dessutom akrobat m.m. Han gav prov på avancerade balanskonster m.m. På menyn stod en förrättsbuffé som var väldigt originell och trevlig. Ur något som liknade ett växthus fick man plocka diverse smårätter, och det var nog kvällens höjdpunkt. En köttgryta serverades med potatis serverades på borden, och det var väl inget fel på den! Vad dricker man då till detta? Ja, de som vill köpa vin eller öl kunde göra det, och så skedde flitigt. För många var detta kanske det viktigaste, att få en anledning till riklig alkoholkonsumtion. För oss som inte är intresserade av detta fanns Malmbergs vatten på borden. Inget fel på det, men var finns de alkoholfria festdryckerna?? Vid 22 -tiden var det dags för kaffe med en liten pralin och pepparkaka, men nog är det normalt att man vill ha te som alternativ. Jodå, så småningom kom det också, på begäran. Personalen verkade lite osäkra, och har man en festlokal utan kök blir det krångligt.

Programmet i övrigt bestod i att tre medarbetare som jobbat i 25 år hyllades och fick presenter. Men julfest..? Nej, inte mycket antydde någon koppling till julen. Men det kanske inte var meningen?! Vi hade det trivsamt vid vårt bord i alla fall.
Nu närmar sig julen hur som helst. Själv är jag medansvarig för en öppen julaftonsgemenskap i Östermalmskyrkan. Det är några år sedan sist, och jag ser fram emot en mångkulturell kväll som avslutas med julnattsbön kl.23.30. Hur kylan och snön påverkar deltagandet får vi väl se.

Anabaptism och Post-christendom

2010-12-12T21:13:00.000+01:00

Förra veckoslutet var jag i Stockholm och deltog om "Jesu efterföljelse i efterkristendomens Sverige". Tyvärr missade jag det mesta av Stuart Murrays inledningsföredrag pga att tåget var 2,5 tim försenat. Den första frågan som dök upp var hur man bäst översätter det engelska uttrycket Post-christendom till svenska. För Christendom är inte det samma som kristendom (=Christianity). Christendom var ett nytt ord för mig, men här avses den kultur och det samhällssystem som århundraden präglat framför allt Västeuropa. Nu är maktkyrkans tid förbi, men Gudstro och sann kristendom lever vidare med nya förutsättningar. Kanske skulle vi tala om "Post-kyrklighet"?

Stuart Murray är en engelsk baptistteolog som ägnat stort intresse åt anabaptismen, och nyligen kommit ut med en bok som heter "The naked Ana-baptist".
Han ville inte på något sätt glorifiera 1400 och1500-talets anabaptism, men såg en del paralleller till vår tid. Uppgiften för den kristna församlingen är alltid att peka på Jesus Kristus, inte ha organisationer eller traditioner i fokus. Se referat här.

Erikshjälpen

2010-11-27T21:11:00.001+01:00

Kön ringlade sig lång när Erikshjälpen invigde sin nya fina butik i Kristianstad idag. Jag var där och hjälpte till. Mer än 900 kunder räknades in. Mycket roligt. Så här skrev Kristianstadsbladet. Syftet är dels att få in pengar till sociala projekt i Sverige, men framför allt utomlands, dels att ge arbets-och praktiktillfällen åt sådana som behöver det, dels en praktisk insats för miljön genom återvinning. Erikshjälpen och Östermalmskyrkan står tillsammans bakom den här Second Handbutiken.

Imorgon är det första advent, och jag har lovat predika hos EFS i Svensköp. Det ska bli roligt. Hoppas bara att snön inte ställer till för stora bekymmer.

Mänskliga Rättigheter i Globala veckan

2010-11-21T22:01:00.000+01:00

Det har gått exakt en månad sedan mitt förra blogginlägg, ser jag. Det är konstigt det där med inspiration. Ibland måste man bara skriva av sig. Ibland känns det inte alls meningsfullt. Fördelen med en sån här blogg är att det inte finns några krav vad man ska prestera. Oftast handlar det om att komma igång.
Den gångna veckan har det varit Kyrkornas Globala Vecka. Förr har jag varit med och arrangerat ekumeniska arrangemang, men i år blev det inte något. Engagemanget för de globala rättvisefrågorna förenat med kristen tro, märks inte överallt. Årets tema har varit Skapelsefred byggs inte med vapen. Det handlar om kritik mot den cyniska svenska vapenexporten bl.a. Är det kanske för jobbigt att sätta sig in i?
I början av veckan hölls årets MR-dagar i Örebro. Jag har varit med på några av de tidigare MR-dagarna, men hade tyvärr inte möjlighet att åka i år. Kanske kan man läsa en del av materialet i efterhand. Håkan Arenius hade en intressant krönika i Dagen om människorättskämpar förresten.
Igår var det Afrikakväll i Östermalmskyrkan. Jag tror vi var 150 personer som åt en massa god mat från flera afrikanska länder. Vi fick höra musik, se dansinslag och umgås på ett gemytligt sätt. Även om det inte pratades om globala frågor, så fick vi praktisera en mångkulturell gemenskap i den Globala veckan.
Så idag på Domsöndagen hade jag uppdraget att leda gudstjänsten i Östermalmskyrkan. Berättelsen i Matt.25 leder ju rätt in i frågan om hur vi tar vårt ansvar för dem som Jesus kallar sina minsta bröder. Jag citerade också Psalt.96, där lovsången och domsperspektivet förenas på ett fantastiskt sätt. Den rättvisa domen är den förtrycktes enda hopp. Passade på att lägga fram listor för uppropet kring Millenniemålen. Vi behöver trycka på politikerna när det gäller att följa upp dessa fina löften.

Flaggan i topp för FN på söndag

2010-10-21T21:53:00.001+02:00

På söndag firar vi FN-dagen. I år är det 65 år sedan Förenta Nationerna bildades. Det är allmän flaggdag den 24 oktober, så glöm inte att hissa flaggan! Kommuner och organisationer som har tillgång till FN-flaggan bör självklart hissa denna tillsammans med den svenska, för att hedra denna organisation för fred och samförstånd mellan alla nationer.
Visst kan man tycka att FN har misslyckats på många områden, främst beroende på dåligt engagemang från medlemsländerna. Men stora insatser görs trots allt för att bevara freden, bidra till utveckling, kämpa för mänskliga rättigheter, uppmärksamma klimathotet och mycket annat.
Mänskliga rättigheter
För två veckor sedan utsåg Nobelkommittén den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo till mottagare av fredspriset för 2010. Också invånarna i Kina har rätt till mänskliga rättigheter. Samtidigt som Kina försöker närma sig omvärlden på det politiska och ekonomiska området ser vi hur man år efter år struntar i krav på stärkta fri- och rättigheter. Nobelkommitténs val av fredspristagare kan bli en av många droppar som urholkar stenen och bidrar till att Kinas folk sakta kan resa sig inte bara ur fattigdom utan också ur förtryck.
Klimatfrågan
För ett år sedan fanns vissa förhoppningar inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn. De grusades dessvärre. Världen kom inte längre än till en vägkarta för fortsättningen. Inga bindande avtal om utsläppsbegräsningar skrevs. Nu ställer vi vårt hopp till nästa toppmöte i Mexico i december och till det avslutande mötet i Sydafrika nästa år.
Millenniemålen
är nu centrum för utvecklingssamarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. Varje år utvärderas utvecklingen mot de åtta målen i varje land, och FN:s generalsekreterare lämnar en rapport om arbetet till FN:s generalförsamling. Länder från alla delar av världen har visat att det är möjligt att förändra världen och nå millenniemålen. För att nå målen senast 2015 krävs det att både rika och fattiga länder fullföljer sin del av överenskommelsen.
Nyligen avslutades ett FN-toppmöte i New York om de åtta millenniemålen som handlar om bland annat halverad fattigdom och hunger. Framsteg har skett för många av millenniemålen men det är högst osäkert om vi kommer att nå ända fram till år 2015 då arbetet ska utvärderas. Det ser också olika ut på olika håll i världen där till exempel länder som har varit eller befinner sig i konflikt, som Afghanistan och DR Kongo, har svårt att nå ett enda av målen.
Katastrofhjälp
FN har blivit bättre på att utvärdera och samordna hjälparbetet vid katastrofer. I samband med jordbävningen på Haiti talades det också om vikten av att inte bara återuppbygga utan också förbättra beredskapen för nya katastrofer. En sådan utveckling måste påskyndas.
Nedrustning
Årligen spenderar världen ofattbara 1 400 miljarder dollar på militära utgifter. De pengarna skulle till största delen kunna läggas på åtgärder för att göra livet bättre för människorna på vår planet. Årets nedrustningskonferens i FN måste följas av mer kraftfulla initiativ för att undanröja hotet från världens kärnvapen.
FN-firandet i Kristianstad
kommer för första gången att förläggas till Gamlegårdens Centrum. Det börjar med att FN-flaggan hissas kl.11 och avslutas med tal och musik kl.17.45. Ett fackeltåg för Mänskliga rättigheter startar från Högskolan kl.17.15. Ett urbant utvecklingsprogram pågår sedan ett och ett halvt år på Gamlegården och man har kunnat notera en positiv utveckling i flera avseenden. Dagsprogrammet innehåller dansuppvisning, sång, FN-rollspel i miniformat, föreläsning om Colombia, ansiktsmålning och mycket annat. En rad föreningar kommer att delta med information och aktiviteter, likaså kommer Fritidsgården och Biblioteket att vara öppna under söndagen. Det blir ett unikt samarbete mellan Kristianstads FN-förening , Trygghetsvärdarna, IT-stugan, Kommunen, olika invandrarföreningar med flera. Mer detaljer finns på www.fn.se/kristianstad.www.fn.se/kristianstad Eftersom Gamlegården är en multikulturell stadsdel känns det fantastiskt att få manifestera den globala samhörigheten just här.
FN-rörelsen i Sverige
breddas och stärks. Olika aktörer, från frivilligorganisationer till näringslivsaktörer och FN-skolor, sluter upp kring våra aktiviteter och kampanjer. Det är glädjande. Politiskt stöd och politiska krav från folkliga rörelser, såväl nationellt som globalt, är en förutsättning för ett starkare och bättre FN. Här i Sverige fortsätter vi tillsammans att uppbåda stöd för en stark svensk FN-röst, verka för internationellt samarbete och för att frågor om fred, utveckling, mänskliga rättigheter och inte minst klimatfrågorna alltid ska stå högt på dagordningen.
Kristianstads FN-förening
http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1275748/Dags-att-vi-hissar-flaggan-i-topp-foumlr-FN.html

Kommentarer till Gemensam Framtid

2010-10-17T14:29:00.000+02:00

Nu i helgen har remisstiden för det nya kyrkosamfundet med arbetsnamnet GF-kyrkan gått ut. Här kommer mina kommentarer. Östermalmskyrkans remiss-svar diskuterades igår och bygger till stor det på detta.

Jag vill invända mot en alltför hierarkisk syn på kyrkan/församlingen. Den finns bl.a. på sid. 6 under Ömsesidigt beroende: De lokala församlingarna vakar över den gemensamma organisationen och de som har fått förtroendet att utöva tillsyn, över församlingar och de ordinerade tjänsterna, vakar över dem. En sådan tillsyn är inte vad jag anser att de lokala församlingarna behöver och är inte förenlig med min förståelse av bibelordet.

Den beskrivning av Uppdraget som finns på sid 6 betonar Mångfaldens gemenskap och Kyrkans väsen att leva i mission. Detta vill jag gärna ställa mig bakom.

Under Dop och nattvard används ofta begreppet Sakrament, vilket jag anser vara en onödig anpassning till de stora kyrkornas tradition. Det är viktiga och heliga handlingar, men inga magiska ritualer. De kan ledas och genomföras av den som församlingen ger det förtroendet.

Att vi har olikheter i fråga om dopsyn är ingen nyhet. I en gemensam kyrka måste man kunna leva med detta, och då behövs en ömsesidig respekt. Jag ser dopet inte bara som en Guds gåva, utan också som en invigning där den som låter sig döpas också tar emot Guds nåd och överlåter sig själv. En församling med denna övertygelse kan inte frånhända sig möjligheten att erbjuda dop till Kristus, åt den som själv begär det, oavsett eventuellt barndop.

Om Församlingen sägs det att den är självständig och ansvarig för sin egen verksamhet, men också Samtidigt är varje församling, som antar innehållet i Gemensam grund, en del av GF-kyrkan och därmed insatt i ömsesidigt beroende med ömsesidig tillsyn. En viktig fråga måste då bli, Kan en församling tillhöra GF-kyrkan och stå under dess ”tillsyn” samtidigt som man tillhör annat samfund?? Är en sådan lojalitet åt flera håll möjlig, eller måste man välja antingen eller??

Under Medlemskap och tillhörighet finns medlemskriterier som ungefär överensstämmer med vår församlings. Däremot är vi främmande för den registrering av tillhöriga som beskrivs. Det måste vara varje lokal församlings ansvar att utforma sitt medlems- och eventuella tillhörighetsbegrepp.

När det gäller Församlingsföreståndare, ser vi det naturligt att denne tillsätts i samråd med GF-kyrkan och eventuella andra samfund som man samarbetar med, men även här är det den lokala församlingen som har ansvaret.

Under Tjänst betonas först Allas tjänst, vilket känns mycket sympatiskt. Här finns en stor mångfald som vi skall vara rädda om och på allt sätt uppmuntra. Mönstret kan se väldigt olika ut från församling till församling, och även här måste finnas utrymme för en mångfald. Pastorer och diakoner avses ha ett förtroendeuppdrag i hela kyrkan, och får avge speciella löften. Deras exklusivitet får dock inte överbetonas. Den främsta rollen är som föredömen!

Sammanfattningsvis tror jag att en nybildad kyrka kan ha en viktig uppgift i framtidens Sverige, men det bör vara mer av en nätverksmodell med stor lokal variation, än en homogen organisation med toppstyrning. Av den anledningen känns också förslaget till Normalstadgar för församling överflödigt.

Tankar om tacksamhet

2010-10-16T18:58:00.000+02:00

Förra söndagen fick jag uppdraget att hålla en ekumenisk betraktelse vid sånggudstjänsten i Östermalmskyrkan. Bilden visar den ekumeniska kören som sjöng. Jag utgick ifrån att det dels var Tackägelsedagen, dels det unika datumet 10.10.10. Ett citat från Dag Hammarskjölds Vägmärken fick inleda: Gud dör icke den dag vi ej längre tro på en personlig gudom, men vi dör den dag livet för oss ej längre genomlyses av det ständigt återskänkta undrets glans från källor bortom allt förnuft.

1. Vad ska vi tacka för?
Att det finns mycket i livet att vara tacksam för kan vi säkert vara överens om. Hela livet är en gåva, inget som vi kan ta oss själva. Sluta därför inte att förundras över allt det fantastiska!
Låt oss samtidigt komma ihåg att alla har det inte så bra som vi har det. Jag kan bli förundrad när jag ser människor i min närhet eller på andra sidan jordklotet som trots motgångar strålar av tacksamhet o livsglädje, människor som lärt sig vad förnöjsamhet är. Dessa känner ofta mer glädje över det lilla än vi som är vana vid att ha det bra.
Tacksägelsedagen är ett utmärkt tillfälle att stanna upp och betrakta denna underfulla värld som vi lever i. Förundras i tacksamhet över hur mycket som fungerar som det gör. Ett tillfälle att tänka, både på jordens skönhet och på dess skörhet. Att låta sig drabbas för en stund av svindel inför tanken hur märkligt det är att vi är här.
2. Vem vi ska tacka?
Den chilenska sången Jag vill tacka livet som gett mig så mycket, ingår väl inte i den kyrkliga repertoaren, men den uttrycker en så positiv livshållning. Stäm gärna in i den. Fortsätt sjunga! Men det är något som jag saknar där: En tydlig adressat, en mottagare för tacket. Då blir det lätt lite diffust. Det är en förmån att vi får rikta tacket direkt till vår Gud och Skapare, den som gett oss livet och som uppehåller det. Tydligast är det Jesus Kristus som visar vem Gud är, och som dessutom ger oss sin förlåtelse när vi misslyckas och behöver en ny chans. Det är det största undret! Inför honom får vi tillbe o lovsjunga.
Men i vissa lägen känns det kanske snarare som man vill protestera och klaga inför Gud. Gör det då! Han tål det. Job i Gamla Testamentet och många andra har gjort det. Så småningom kan kanske klagan övergå i lovsång, när vi brottats med Gud.

3. Hur ska vi tacka?
Ikväll är det sång och musik i fokus. Det är ett fantastiskt sätt att uttrycka glädje och tacksamhet. Men om man inte kan sjunga eller ens prata..? Då finns det andra sätt! Vi får tacka med ord ord när vi i kyrkan firar nattvard, Herrens måltid, är det också en tacksägelse- Eucharisti. Men det viktigaste är att vi i praktisk handling visar vår tacksamhet. Gåvor som vi fått ska förvaltas, användas rätt. Slarv och missbruk är höjden av otacksamhet, rent av hädelse.

10-10-10

I år infaller Tacksägelsedagen den 10 oktober, som då blir 101010. Den dagen har en organisation som kallar sig 1010 Global Workparty valt att göra till en dag för manifestationer av olika slag för att uppmärksamma klimatfrågan. Visst är det otacksamt mot Skaparen att misshandla jorden så som vi gjort o gör! Med konsumismens habegär tynar tacksamheten bort. Pakistan ett exempel på hur människor får lida av konsekvenserna av rovdriften. I Ungern har många drabbats just i dagarna av giftutsläpp. Då är det inte lätt att tacka, men vi kan möjligen bidra till att misstagen inte upprepas? Det skulle vara en lovsång värd namnet!

Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i Herren Jesu namn, och tacka Gud Fadern genom honom. Kol.3: 17

Världens Barn

2010-10-09T22:13:00.002+02:00

Idag stod vi på Lilla Torg och samlade in pengar för Världens barn. Det är en angelägen kampanj där ett stort antal biståndsorganisationer samarbetar med Radiohjälpen. Unicefgruppen, som är en del av FN-föreningen, hade tagit ansvar för aktiviteter på Lilla Torg i Kristianstad. Vi hade ett tält där engagerade Unicef-tjejer erbjöd ansiktsmålning för 20 kr till barn som passerade. Vi fick bra hjälp av ett 20-tal elever från Söderportgymnasiets IB-program. De gick runt med insamlingsbössor i cenrtrala stan och vid Maxi. Alla kände en glädje över att få vara med och hjälpa till. Det härliga, soliga vädret bidrog förstås också. Resultatet blev rekord för oss: 15614 kr! Det är vi mycket tacksamma för. Kampanjen fortsätter en vecka till, men vi har i princip gjort vår insats med detta. Se referat i Kristianstadsbladet.
Söndagen imorgon är Tacksägelsedagen. På kvällen kommer vi samman från alla kyrkor och församlingar i Kristianstad till en ekumenisk sånggudstjänst i Östermalmskyrkan. Det har blivit tradition nu, och brukar vara mycket uppskattat. Jag har blivit ombedd att hålla samman det hela och att ha en betraktelse. Det kommer att handla om Tacksamhet - varför? till vem? och hur? Söndagens datum är lite speciellt: 10.10.10, och det kommer jag att knyta an till, eftersom en global organisation utlyst det som en Klimatdag! Det kallas Global Workparty. Att ta ansvar eller inte för klimatet och den jord vi fått att leva på, det är en fråga om lovsång eller hädelse!

Familjedag på Furuboda

2010-10-03T21:18:00.001+02:00

Lördag var jag på familjedag på Furuboda folkhögskola. En gång om året bjuder vi in anhöriga och vänner till kursdeltagarna. Meningen är att de skall få se lite av hur undervisningen går till och få en bild av vad vi håller på med. Nu är det ju inte så enkelt att köra extralektioner en lördag "precis som vanligt". Men vi försöker, och det naturligtvis skiftar en hel del mellan de olika kurserna. Själv hade jag ansvar för en tipsrunda, och det var uppskattat. Jag tror det kom ungefär 170 gäster, och det var rekord! Det betyder att ca 300 personer skulle äta lunch. Roligt förstås att det fungerade.
Idag är det änglarnas dag. Jag var i Östermalmskyrkan och hörde Lisa predika om detta. Spännande. Tyvärr hänger hostan kvar så jag hade svårt att sitta stilla hela tiden.
På torsdag är det dags för studiecirkeln kring Plan B 4.0 Rädda civilisationen! Jag ser fram emot att vara med. Det finns plats för fler!
I fredagens Dagen fanns en intressant artikel av Birger Schlaug som jag gärna instämmer i.

Hemmasöndag

2010-09-26T17:54:00.000+02:00

Det blev en konstig söndag idag. Att gå på gudstjänst brukar höra till, men idag gick det bara inte. När jag var på en tvådagarssamling med församlingsledningen i Östermalmskyrkan, fick jag plötsligt ont i halsen på natten till lördag. På morgonen var jag inte alls i form, men höll mig kvar fram till lunch. Sen var jag tvungen att lämna Bosarp ett par timmar innan de andra. Sen dess har jag mest vilat. Lördag kväll såg jag slutet av Här är ditt liv. Det var en glad överraskning. Lenamaria Klingvall har jag träffat vid ett par tillfällen, och lyssnar gärna till hennes sång. I våras var hon på Furuboda och hade konsert på pingstdagen och möte med folkhögskolan på måndagen. Har sett reprisen nu på eftermiddagen också. Stark personlighet.
Idag skulle jag leda gudstjänsten i Östermalmskyrkan, men därav blev intet. Igår kväll bad jag Lisa ta över den uppgiften, och det gick alldeles utmärkt. Men visst känns det konstigt att inte kunna vara med. Sitter och ligger och försöker koppla över, och hoppas att jag kan jobba imorgon.

I valet och kvalet

2010-09-19T09:57:00.000+02:00

Så är det då dags för valdagen. Efter gudstjänsten tar hustrun och jag en promenad till vallokalen. Är det en plikt att rösta, eller vad är det egentligen? Ja på något sätt handlar det ju om att ta sitt ansvar som medborgare. Men jag kan förstå att inte alla har förmåga att sätta sig in i frågorna på ett någorlunda rimligt sett. Då är det lätt att man röstar som omgivningen tycker eller utifrån partiledarnas utseende och liknande ovidkommande saker. Kanske lika bra att rösta blankt i sådana lägen.
Själv har jag alltid försökt hålla mig informerad om det politiska spelet. Jag följer procenträkning och mandatberäkning ungefär som en sportfantast räknar mål och poäng. Men jag har aldrig tagit steget in i något parti. En person bad mig en gång att prata med mina partivänner. -Jag har inga sådana, svarade jag. Men efteråt tänkte jag att det var precis tvärtom. Jag har ju vänner i alla partier, nästan. Det känns som en rikedom. Mötet i Östermalmskyrkan för två veckor sedan, som jag har refererat här, visar något av mitt engagemang. Som titeln på den här bloggen antyder, vill jag gärna vara en "Brobyggare". Att helt bekänna sig till ett parti känns lite främmande. Men det är kanske tur att inte alla tänker som jag.
Mitt engagemang i FN-rörelsen och med miljö-, freds- och rättvisefrågor med kristen utgångspunkt, är väl också politik på sitt sätt. Allmänt tycker jag de de globala frågorna fått alldeles för liten plats i årets valrörelse. Vi måste tänka lite mer långsiktigt.
Kolla gärna Sändarens valblogg
Tidningen Dagen har en intressant valbevakning och har bl.a. undersökt hur frikyrkligt engagemang och politisk färg hör ihop.
Roligt att baptistpionjärer som F.O. Nilsson hade en så stor betydelse för den demokratiska uppbyggnaden av Sverige.

Många brydde sig om medmänskligt ansvar

2010-09-05T21:48:00.003+02:00

Nu är den ekumeniska samtalskvällen i Östermalmskyrkan kring temat Vem bryr sig? avklarad. Det var spännande och roligt att få möta företrädare för ideella organisationer tillsammans med politiska representanter. Många talade om samverkan, och verkade tacksamma över att få mötas på det här sättet. Det var ingen vanlig politisk debatt och det var ju det som var poängen. Politikerna fick med sig beskrivningar av den verklighet som Röda Korset, Kvinnojouren, Diakoniforum, LP och Östermalmskyrkan Integrationsprojekt brottas med. De får ofta ta hand om människor som fallit genom samhällets skyddsnät, och fick ett varmt erkännande för sina insatser. Ett bra referat finns på http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1230372/Foumlrsamling-tycker-attkommunen-smiter-undan.html
Här nämns dock att alla partier som kandiderar i Kristianstads kommun var inbjudna, och det stämmer inte riktigt. Vi gjorde en rättelse i början av mötet på den punkten. Inbjudna var de partier som nu sitter i kommunfullmäktige i Kristianstad. Kristianstadsbygdens Framtid och Åhuspartiet valde att inte delta.
Eva-Lena och Jessica skötte det mesta av organisationen och jag höll i själva panelsamtalet. Det är en roll som jag inte har något emot. Eva-Lena tog oss med i en bön för dem som arbetar med utsatta medmänniskor, men också för en god anda i det stundande valet. I avslutningen fick Pannkakskyrkan berätta om sitt arbete, som också handlar om att möta människor som behöver någon att prata med. Se referat i Läsar-Dagen

Vem bryr sig?

2010-08-29T14:10:00.000+02:00

Mitt i vårt välfärdssamhälle finns människor som behöver stöd och hjälp. För många av oss är det naturligt att ställa upp och göra en insats som medmänniskor. Det sker spontant och informellt varenda dag, men det finns också organisationer och projekt som är specialiserade på insatser inom olika områden.

I den kristna kyrkan har det alltid varit viktigt att omsätta gudstron i handling genom medmänskligt tjänande, även kallat diakoni. Sveriges Kristna Råd har valt att göra september till Diakonins månad, i år med temat Utsatthet- en brist på möjligheter. Man vill lyfta fram fattigdom och social utestängning. www.skr.org

Ekumeniska Rådet i Kristianstad har valt att bjuda in till ett panelsamtal om samhällets ansvar kontra frivilligorganisationernas, söndagen den 5 september kl.18.00 i Östermalmskyrkan. Representanter för Kvinnojouren, LP-Kristianstad, Diakoniforum i Heliga Trefaldighet, Röda Korset och Östermalmskyrkans/Furubodas integrationsprojekt deltar tillsammans med de politiska partierna.

Tanken är att mitt i valrörelsen ställa omsorgen om utsatta medmänniskor i fokus. Politikerna får svara på vad man vill att samhället skall göra gemensamt, och hur man ser på frivilligt engagemang och ideellt arbete.

Medmänsklig omsorg eller diakoni kan ske både professionellt och ideellt. Det kan handla om missbrukare, hemlösa, ensamma, flyktingar, våldsoffer, arbetslösa, långtidssjuka m.fl. Alla behöver hjälpas åt, men hur fungerar det i praktiken? Välkommen att ta del av svaren och engagemanget! Läs mer på www.kyrktorget.se/kyrkorna.kristianstad

Vem bryr sig?

2010-08-22T16:45:00.000+02:00

Om två veckor precis kommer vi att ställa den frågan i Östermalmskyrkan. Det är Ekumeniska Rådet som uppmärksammar Diakonins månad, kombinerat med att det är val i Sverige den 19 september. vad är samhällets ansvar kontra frivilligorganisationernas? Samtliga politiska partier i Kristianstad är inbjudna, men också ett antal ideella organisationer som arbetar med sociala frågor.Läs mer här.
Från kyrkornas sida är vi noga med att vara partipolitiskt oberoende, men vi har ett ansvar att säga ifrån i enskilda sakfrågor. Bibelns Gud står alltid på de svagaste och fattigas sida. Det är en utmaning till enskilda kristna och församlingar att leva som vi lär. I samhället får vi lyfta fram människovärdet.
De organisationer och projekt som vi bjudit in arbetar var och en på sitt sätt för att praktiskt bidra till detta. Men det får inte vara en ursäkt för myndigheter att dra ner på sina insatser. Här behövs samverkan. Men hur sker den bäst? Finns det frågor som borde lyftas fram i valrörelsen? Vi vill skapa en mötesplats den 5 sept. Välkommen!

Ett nytt sätt att leva

2010-08-13T09:12:00.000+02:00

Den rubriken hade jag satt på söndagens predikan i Östermalmskyrkan. Det var en speciell utmaning att få predika i min hemförsamling. Utgångspunkten var bibeltexten Matteus 18:18-22.
Befria de fångna
Jesus undervisar sina lärjungar om vad man ska göra med en broder som begår fel mot en. Då är det viktigt att först tala i enrum med den det berör. Vi ska hantera varandra ömt och varsamt, annars kan det leda till vrede och hämnd. Här finns jesusorden om att Allt vad vi löser på jorden ska vara löst i himlen, och tvärtom. Som jag ser det handlar det just om detta att med kärlek kan vi lösa och befria varandra, men med hämnd och vedergällning binder vi varandra i synden.
Egentligen var det ju en befrielserörelse som Jesus startade, och den får vi vara med i. Den som är fylld av samme Ande som Jesus, blir liksom Han sänd med glädjebud till de fattiga och att förkunna befrielse för de fångna.
Be med varandra
Jesus ger oss ett otroligt löfte, att där två eller tre är samlade i Hans namn är Han mitt ibland dem. Gud är inte beroende av stora skaror eller någon utvald elit. När vi överlåter oss åt Jesus och åt varandra så är Han där. Då lovar Jesus att Fadern ska ge oss det som vi ber om. Men många har gjort erfarenheten att det blir inte alltid som vi ber. Kanske hänger det på att Gud själv måste vara med i överenskommelsen. Vi får be, Herre visa mig din väg och gör mig villig att gå den.
Bön är att samarbeta med Gud och med varandra. Då leder Han oss in i uppdrag, där Han går före och visar vägen. Enligt Romarbrevet 12:6 har vi fått olika gåvor, och de sätts i funktion när vi ber i Jesu namn. Gåvorna ska användas till att betjäna varandra, inte till att härska. Andlighet är inte att dra sig undan utan att bry sig, liksom Jesus gör. Det är ett nytt sätt att leva.
Förlåt de skyldiga
Det är i den här texten i Matt.18 som Petrus ställer den klassiska frågan om hur många gånger han ska förlåta sin broder. Inte 7 utan sjuttiosju gånger, svarar Jesus. Det finns alltså ingen annan gräns än behovet! Vi ska alltid ge varandra en ny chans. Det verkar orimligt, men sådan är Guds kärlek till oss. Jesus berättar en liknelse om en tjänare som fått en stor skuld efterskänkt av sin herre. Men sedan går han ut och kräver in en struntsumma som en medtjänare är skyldig honom. Det är lätt att glömma hur mycket jag själv fått förlåtet.

Det är stor skillnad på att be om ursäkt och att be om förlåtelse. Bön om förlåtelse innebär alltid en vilja till förändring. Vi omsluts av en gudomlig kraft som helar och läker. Att förlåta är inte bara en plikt, det är ett sätt att leva i försoning och gemenskap. I det här perspektivet har jag funderat på våra kollektiva synder. Finns det förlåtelse även för t.ex. miljösynder?? Som jag ser det måste samma princip gälla, att vi måste ångra oss och vara villiga till omvändelse!

Goda förvaltare

2010-08-01T21:10:00.000+02:00

Idag hade jag fått förtroendet att predika i Odalkyrkan. Söndagens tema är Goda förvaltare, ett angeläget ämne. Att vara människa är att vara förvaltare. Det ligger i begreppet skapad till Guds avbild. För den kristne är uppdraget ännu tydligare. Det är vår stora utmaning.
I Lukas kap 12 berättar Jesus en liknelse om en tjänare som hade fått i uppdrag att dela ut mat till andra. Han hade tillgång till alla husets resurser, men de var inte hans. Jesus varnade för vad som skulle hända om tjänaren misskötte sitt uppdrag och bara försåg sig själv med mat och dryck. Jag kan inte låta bli att här tänka på den nyhetsrapport som dök upp i början på veckan om hur mycket mat som slängs i våra affärer. (Se blogginlägg 28/7). Vi upprörs över slöseriet, som ändå bara är toppen på ett isberg. I en värld de en stor del av mänskligheten svälter är detta inte bara dålig ekonomi och dåligt förvaltarskap. Det är symptom på hur vi alla är med och förskingrar det som vi fått i uppdrag att förvalta. När man talar om förvaltarskap är det svårt att undgå miljö- och rättvisefrågorna.
Det som förväntades av tjänaren i liknelsen var egentligen bara vanligt folkvett, att inte vara ögontjänare. Men hur trogna o kloka är vi som förvaltare egentligen? I Efesierbrevet kap.4 skriver Paulus till en kristen församling att Ni har lärt känna Kristus. Då är uppmaningen att också leva som han. Det är en hög målsättning som ingen av oss är färdig med. Vi har all anledning till självprövning. Men kyrkan har också en profetisk uppgift, att protestera mot orättvisor och annan ondska i samhället. Vi ska visa på ett alternativ. Konsumismen har blivit något av en religion, och det måste vi se upp med. En mer långsiktig och generös livsstil är det som behövs. Vi ska gå före i kampen för fattiga och förtryckta och för hela skapelsen, liksom Jesus gjorde. Vill vi vara trovärdiga måste vi också göra som vi säger.

Hur ska vi klara det här? Paulus talade i Ef.4 om att förnyas i ande och förstånd och att klä sig i den nya människan, v.23-24. Är det några som ska lyckas med framtids- och ödesfrågorna, så är det väl de som samarbetar med livets Gud. När Herrens Ande kommer över oss kan vi få mod att ta itu med eländet. Vågar vi be om det? Om vi ska klara det behöver vi också den inbördes kärlek som talas om i det sammanhanget. Församlingen ger oss en unik möjlighet att uppmuntra och stödja varandra. I en kärleksfull gemenskap behöver vi inte skämmas för vår svaghet. Där kan vi tala sanning, säga som det är.
Människosonen, som Jesus kallade sig själv, vill göra oss till hela, sanna människor som ärar Gud och älskar världen. Då blir vi Goda förvaltare!

Tar med några bilder från en utflykt i fredags till min barndoms trakter på Österlen, närmast från Löderups Strandbad. Några glimtar av den skapelse som vi fått att förvalta.

Butiker slänger tusentals ton mat

2010-07-28T10:35:00.000+02:00

Nyhetskanalen, TV4, Kristianstadsbladet, Dagen m.fl. tidningar har uppmärksammat det enorma matslöseriet som sker i våra livsmedelsaffärer. Jag tror att man borde införa ett betällningssystem. Konsumenterna måste lära sig att planera sina inköp. Det finns ju försök med hemleverans av matvaror. Då skriver man sin beställningslista på en nätet, och skickar iväg den. Detta borde väl fungera även om man själv går till affären och plockar ihop det man beställt. Förbeställda varor skulle förstås vara billigare än de man köper spontant. Då hinner affären planera sina inköp bättre, och vi handlar det vi verkligen behöver. Visst, det här strider mot konsumtionssamhällets lagar, med ständig ekonomisk tillväxt som drivkraft, men nu handlar det om etik och ett hållbart samhälle. För konsumenten skulle det bli ekonomisk vinst. Lär vi oss sedan lite mer livsmedelskunskap blir det ännu bättre.

Frikyrkligt samgående och kristen enhet

2010-07-26T17:36:00.001+02:00

I Kristianstadsbladet har man idag uppmärksammat planerna på en ny gemensam kyrka för Baptistsamfundet, Missionskyrkan och Metodistkyrkan. Förstahandsinformation kan man få på www.gemensamframtid.se. Jag tycker att tidningen ger en rättvisande bild av den process som pågår. Det är en svår balansgång att ta hänsyn till de lokala församlingarnas självständighet samtidigt som man vill ha en enhetlighet som ger kyrkan en tydlig profil. För min del har jag hävdat att det måste få lov att spreta. Den gamla sortens lojalitet till ett speciellt samfund eller kyrka finns inte längre. Man ser sig som kristen helt enkelt, och det är den lokala församlingen som de flesta medlemmar identifierar sig med. När man flyttar till en ny ort t.ex. är det vanligt att söka sig till en kyrka där man trivs, oavsett samfund. Östermalmskyrkans församling som jag tillhör, är ansluten till tre samfund men det finns också många som har sina rötter i andra kyrkor eller som inte har någon kristen bakgrund alls. Så jag tror att kyrkor och samfund i framtiden måste fungera enligt nätverksmodellen med stor lokal frihet. Börjar man styra uppifrån blir det risk för sprickor.
Dopfrågan har lyfts fram i artikeln, och där tror jag det är nödvändigt att församlingar med en baptistisk bakgrund frimodigt kan fortsätta att döpa människor som själva begär det, även om de skulle råka vara barndöpta. Uppfattningen att dopet är en mötesplats där människan bejakar Guds nåd, måste respekteras.

Om det är så att församlingarna avkrävs en lojalitetsförklaring till den gemensamma kyrkan, kommer säkert många församlingar att tacka nej ifall man inte kan ställa upp på allt. Sådana signaler har redan kommit från det nätverk som omnämns. Då har jag ett konkret förslag: Associativt medlemskap för lokala församlingar. Det kan vara en möjlighet t.ex. för församlingar som också tillhör t.ex EFK, Pingst eller SAM.

I arbetet med Gemensam Framtid har hela tiden hävdats att detta handlar om riksorganisationerna. För de lokala församlingarna är ett samgående på vissa håll naturligt, men absolut inte överallt. I vissa fall har man relationer åt andra samfund, och i vissa fall är det mer effektivt att jobba vidare var för sig. I den andra artikeln i Kristianstadsbladet har representanter för Odalkyrkan och Östermalmskyrkan intervjuats. Dessa församlingar lever i god gemenskap med varandra, men man kan väl säga att vi har olika nischer. På söndag har jag förresten lovat predika i Odalkyrkan!

Enhet och samgående är inte samma sak. Jag kan förstå att många undrar varför inte alla kristna kan samlas under ett "paraply". Men ibland är det mer praktiskt att arbeta var för sig och ändå mot samma mål. Vi ska sträva mot en synlig enhet, men det måste få ta sin tid. Ofta är det när vi förenas i den gemensamma uppgiften att tjäna människor praktiskt i det samhälle vi bor, Glädjens budskap till de fattiga, som enheten blir naturlig.

Afghanistan på Backåkra

2010-07-24T20:38:00.002+02:00

I torsdags blev det återigen en tur till Backåkra. Vi var tre kamrater från FN-föreningen i Kristianstad som åkte tillsammans. Det blev en mycket intressant föreläsning av Sveriges tillträdande ambassadör i Afghanistan, Torbjörn Pettersson. Han är än så länge generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén och känner väl sitt blivande placeringsland. Torbjörn började med en historisk sammanfattning och påminde om att Afghanistan varit ett viktigt land under flera hundra år, fredligt och självständigt fram till 1970-talet. Det är ett land med flera olika folkgrupper, men ändå en stark nationell sammanhållning. Idag är det ett världens absolut fattigaste länder, och det gäller speciellt landsbygden. Han berättar att man trots allt har en någorlunda fungerande infrastruktur, liksom primärvård och skolundervisning. Barna- och mödradödligheten är dock oerhört stor. Viktigt att tänka på är att halva befolkningen är under 15 år, och av de vuxna är bara 17 % läskunniga! Det är ju en enorm utmaning även om afghanerna är ett sällsynt driftigt folk.
Talibanrörelsen som man ofta nämner, menade Torbjörn Pettersson har exploaterat gamla föreställningar som sedan presenteras som islam. Talibanerna har det senaste året blivit militärt allt starkare och saboterar så mycket man kan i samhällslivet. Korruptionen är också ett stort problem i landet. Natos militära insatser har starkt kritiserats, också från de egna länderna. Man har ändrat sin strategi nu till att i första hand ge skydd åt civilbefolkningen. Men det är samtidigt en mer riskabel inriktning.
Torbjörn kommenterade också det uppmärksammade mötet med givarländer som hölls i tisdags i Kabul. Det handlade främst om att hälften av det utländska biståndet i fortsättningen skall förmedlas av den afghanska staten (mot nuv. 20 %), samt att de afghanska säkerhetsstyrkorna år 2014 skall ha tagit över ansvaret, men med utländsk hjälp.
Det man undrar är hur det afghanska folket egentligen ser på den utländska militära närvaron. Torbjörn menade att det behövs en övergång etappvis från militärt till civilt bistånd, och att detta är på gång. Stödet från väst måste kanaliseras mer genom EU och FN än genom Nato. Den blivande ambassadören underströk också att uthållighet i insatserna är nödvändig för att nå resultat. För oss som följer händelserna i Afghanistan på betryggande avstånd är det svårt att döma om vad som är bästa vägen att gå för att uppnå fred och säkerhet i detta sargade land, men det är bra att få fördjupad kunskap från olika vinklar.
I den amerikanska, kristna tidskriften Sojourners, har man gjort ett upprop om att skicka mail till Obama för att trycka på ang behovet av bistånd istället för trupper i Afghanistan. Jag har skrivit på.

Söndag på Bornholm

2010-07-21T20:37:00.000+02:00

I söndags tog vi en dagstur till Bornholm. Vi startade tidigt och kom till Rönne redan kl.09.45. Det är cirka 30 år sedan sist jag var över på Bornholm, så det var väl på tiden. Med hjälp av karta letade vi oss fram till den gamla pampiga Baptistkyrkan vid Lille Torv. Kyrkan är byggd 1888 men modernt renoverad, med bänkar längs en långsida och båda kortsidorna så att alla kunde se varandra. Nattvardsbord med inbyggd predikstol har man vid ena långsidan. Där var vi med på gudstjänst kl.10. Under högsommaren har frikyrkorna gemensamma gudstjänster och den här gången var det metodistpastorn Dean Anderson som predikade. Man har stor chingrupp i den här kyrkan, flyktingar från Burma, och de medverkade med sång.

Eftermiddagen strosade vi runt i Rönne. På Store Torg satt vi ett bra tag och tittade på folk. Man orkade inte ta sig för så mycket i värmen. Kl.17.15 skulle färjan gå tillbaka. Det blev några minuters försening, men vi var i alla fall framme i Ystad en stund före 19. Trots att vi var rätt trötta så gick vi en runda i Ystad också innan återfärden till Kristianstad.

På tal om baptister förresten, läs gärna Baptistbloggen.

IKEA + UNICEF

2010-07-17T19:47:00.001+02:00

I torsdags var jag på Backåkra och lyssnade till Marianne Barner. Hon berättade om det spännande samarbete som IKEA har sedan 15 år med Unicef i Indien. Att IKEA bidrar med ca 25 miljoner Euro varje år till projekt i Indien, var nog en nyhet för de flesta. Man köper tjänster av Unicef som i sin tur har olika samarbetspartners. Marianne berättade bl.a. om en klinik för för tidigt födda barn, som blivit en mönsteranläggning. Fattiga människor har en enorm kraft, påminde Marianne. Därför satsar man på hjälp till självhjälp. Några konkreta behov är att uppmuntra amning samt att få fram rent vatten och bättre toaletter. Det finns oerhört många barn i Indien, och en stor del av dem saknar detta mest elementära.
Utbildning är en annan viktig utmaning som man tagit sig an. Speciellt är det kvinnorna som är eftersatta. Genom självhjälpsgrupper bland dem kan man också göra det bättre för barnen.
En del av arbetet sker i anslutning till bomullsfälten där det förekommer mycket barnarbete. I denna region finns 10 miljoner barn. Marianne Barner påpekade att barnarbetet i Indien inte är nödvändigt för försörjningen. Unicef och IKEA gör det möjligt för dem att gå i skola, och det är viktigt.
Vi fick också reda på att IKEA har samarbete med WWF, Världsnaturfonden, som handlar om hur man undviker besprutning på bomullsfälten och hur man skyddar sig. Man vill satsa på ett hållbart bomullslantbruk, och det låter ju intressant.

Ett 40-tal personer deltog i den här föreläsningen, som där också en folkmusikgrupp medverkade. Huvudarrangör är Ystad-Österlens FN-förening. Dess ordförande Marie-Louise syns till vänster på bilden. Nästa torsdag kommer Torbjörn Pettersson, tillträdande ambassadör i Afghanistan. Jag hoppas kunna vara med då också.
http://www.fn.se/distrikt-och-foreningar/foreningar/ystadosterlens-fn-forening/backakradagarna-till-dag-hammarskjolds-minne/

En het söndag i Tivoliparken

2010-07-12T21:29:00.000+02:00

Ja, det blev en het söndag igår. Först skulle vi resa FN-föreningens nyinköpta tält. I samband med en barnloppis i Tivoliparken skulle Unicefgruppen ha barnaktiviteter i det här tältet. Alldeles bredvid hölls den ekumeniska gudstjänsten kl.11, i flödande solsken. Det gjorde att de flesta valde att sätta sig ganska utspritt, i skuggan under träden. För Susanne som skulle predika var det inte möjligt att få ögonkontakt med gudstjänstbesökarna, men det fungerade bra ändå.

Tjernobyllägret från Broby gjorde en uppskattad insats som vanligt, med sin fina sång och musik. En av de ukrainska flickorna gav dessutom en stark berättelse på svenska om sina tragiska uppväxtförhållanden, och vad det betytt med stödet från Sverige. Det handlar om kristen tro i praktisk handling. Jag räknade till minst 200 gudstjänstdeltagare förutom de 50-talet medverkande.

Under eftermiddagen var det full aktivitet i Unicef-tältet. Det var många som ville ha ansiktsmålning, och ballongerna var förstås populära. En god slant kom in till Unicefs viktiga arbete. Även här var det i varmaste laget, men tältet gav bra skugga.

Gud i Almedalen och i Mexikanska Gulfen

2010-07-10T19:45:00.000+02:00

Nu har den här bloggen legat i dvala en dryg månad. Frågan är om jag ska orka ta tag i den på nytt. Jag gör ett försök. Almedalsveckan är just avslutad. Bland alla politiker och opinionsbildare fanns en grupp som ville väcka uppmärksamhet under rubriken "Jesus for President". Det är kristna ungdomar som berättar om sin tro på Jesus och hans utgivande kärlek, ibland på ett utmanande sätt. Man erbjöd sig t.ex. att tvätta Visbybornas fötter. Det påminner naturligtvis om vad Jesus gjorde med sina lärjungar, och sedan befallde dem att fortsätta med. Johannesevangeliet kap.13, verserna 4-15. Jag har många gånger funderat över varför det bibelordet tappats bort. http://www.jesusforpresident.se/viewNavMenu.do?menuID=24&oid=424
Äkta Gudstro handlar om att "tvätta fötter" och på annat sätt tjäna sina medmänniskor. I USA har en grupp kristna ledare tillsammans med judar och muslimer begett sig till New Orleans och den katastrofdrabbade Gulfen. De lyssnar på människors förtvivlan över det som hänt. Nej, säger Jim Wallis, det är inte Gud som orsakat oljekatastrofen, utan människors dårskap. Många som lever i området har blivit djupt deprimerade av det som hänt, men några säger att tron på Gud har hjälpt dem att överleva trots allt. Nu vill man att vi ber för alla de människor och den natur som drabbats, men också för ett uppvaknande bland beslutsfattarna. De måste inse att oljans tid är förbi och att det nu behöva ren energi.
http://go.sojo.net/campaign/pledge_to_next_gen

I morgon är det söndag och ekumenisk gudstjänst i Tivoliparken.
http://www.kyrktorget.se/kyrkorna.kristianstad
Det blir säkert i varmaste laget, men det är väl bättre än att det regnar. Tjernobylbarnen från lägret i Broby medverkar som vanligt.
http://tjernobylbarnen.se På eftermiddagen ska FN-föreningen/Unicef ha ett tält med barnaktiviteter i anslutning till en barnloppis under Kristianstadsdagarna. www.globalen.org. Det ska bli roligt.

Nationaldag i Kristianstad

2010-06-06T19:27:00.000+02:00

Började med en högtidlig gudstjänst i Östermalmskyrkan. Fyra personer lät sig döpas till Kristus bl.a. Pastor Ulf förklarade i sin predikan vad en baptistisk dopsyn innebär. Han jämförde bl.a.dopet med en vigsel och de ringar man då brukar växla. Dopet innebär en överlåtelse åt Kristus, och en vilja att leva i trohet till förbundet med Gud.

Jag cyklade sedan över till Naturum, den märkliga skapelse som håller på att byggas mitt i Kristianstad och mitt ute på Helgeå. Sven-Erik Magnusson som är chef på Kristianstads Vattenrike gav en fin presentation av vad som är på gång. Invigningen är planerad till i november, sade han. Se bilden. www.vattenriket.kristianstad.se

Snabbt vidare till Stora Torg, där Stadsmusikkåren och några organisationer ställt upp sig. En hel del folk följde med dem ner till Tivoliparken där nationaldagsfirandet fortsatte. Massor med folk satt och stod och njöt i solskenet. Det är en trevlig träffpunkt där man möter bekanta och obekanta.

Vad ska den nya kyrkan stå för?

2010-05-20T22:08:00.000+02:00

Det var frågan som Jim Wallis ställde till oss på konferensen Utmanad i Örebro förra fredagen. Baptistsamfundet, Missionskyrkan och Metodistkyrkan var samlade till sina resp. årskonferenser, men hade gudstjänster, seminarier osv tillsammans. Jim Wallis från USA hade bjudits in som huvudtalare. Jag har följt hans kommentarer till aktuella händelser i samhället under ett antal år. Tidigare har jag läst hans bok Tro som förändrar världen, och nu köpte jag den senaste Agenda för en hoppfull värld. Jim är redaktör för tidskriften Sojourners, som arbetar för social rättvisa som en konsekvens av att vi följer Jesus. Hans exempel från historien på hur andlig väckelse förändrat världen, är träffande.
Nu var detta en konferens för tre samfund som är på väg att gå samman och bilda en ny kyrka. Vad den ska heta är det fortfarande ingen som vet. Det slutliga beslutet om samgående tas vid konferenserna nästa sommar. Den stora frågan i år på både Baptistsamfundets och Missionskyrkans konferenser var annars vigsel mellan samkönade par, om det överhuvud taget ska tillåtas eller om det är en sak för de lokala församlingarna att besluta om.
Nåväl, Jim Wallis hade en allvarlig fråga till kyrkorna som är på väg att gå ihop: Vad ska den nya kyrkan stå för? Hur ska vi leva i världen? Han menade att det finns två slag av hunger: Andlighet och social rättvisa. Båda är utmaningar för den kristna kyrkan.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=212645

http://www.gemensamframtid.se/utmanad/

Jubileum på Furuboda

2010-05-01T21:28:00.001+02:00

Förra helgen deltog jag i årshögtiden på Furuboda. Det var samtidigt inledning på Furubodas 50-årsfirande. På lördagen hölls ett seminarium om tillgänglighet, där flera intressanta projekt presenterades. I jubileumsfesten på kvällen deltog ca 140 personer. Flera som arbetat på Furuboda under olika epoker, berättade om speciella minnen och om vad Furuboda betytt för dem. Biskop Antje Jackelén predikade i söndagens gudstjänst bl.a. om styrka och sårbarhet, då vi alla är som en skatt i lerkärl. Själva årsmötet var snabbt avklarat. Det präglades av tacksamhet och optimism, liksom hela helgen. www.furuboda.se

Idag på första maj var vi i Tivoliparken och lyssnade på Stadsmusikkårens vårkonsert. Sen har jag mest ägnat mig åt att förbereda predikan till Linderöds missionshus imorgon. Det ska handla om Att växa i tro.

Pilgrimsvandring

2010-04-20T22:02:00.000+02:00

I lördags var jag för första gången med på en pilgrimsvandring. Den gick från Åhus till Furuboda. Mycket intressant och en god gemenskap. Vi var bortåt 35 personer som deltog i den 10 km långa vandringen.
Arrangörer var Åhus Församling, Åhus Frikyrka och Föreningen Furuboda (som jag representerade).

Regional konferens om kristen enhet

2010-04-17T18:23:00.001+02:00

Ekumeniska Rådet i Kristianstad inbjöd den 10 april till en regional konferens om kristen enhet. Ett 30-tal personer samlades från Trelleborg, Lund, Helsingborg, Ystad, Vinslöv, Malmö och Kristianstad. En inledande morgonbön, Laudes, hölls i S:ta Maria katolska kapell. Konferensen fortsatte sedan i Östermalmskyrkan.

Sr Katrin Åmell från Sveriges Kristna Råd presenterade den alldeles färska rapporten Tro - Liv - Enhet. Hon beskrev en del likheter och skillnader mellan olika typer av kyrkor. I rapporten har några av medlemskyrkorna presenterat sig själva och hur man ser på sin roll och identitet.

- Kallelsen till enhet är förpliktande,fortsätt att mötas och samtala, är den rekommendation som den ekumeniska arbetsgruppen ger.

- Fråga gärna, sa sr Katrin, Vad vill jag ge till andra traditioner? och Vad vill jag ta emot och lära av andra? Det handlar om att tänka fritt och nytt. Här krävs bön, fantasi och samtal.

Biskop emeritus Jonas Jonson började med att jämföra läget i världen och för de kristna kyrkorna mellan 1910 och 2010.

- Det är under dessa 100 år som den ekumeniska rörelsen har vuxit fram. Han betonade att den ekumeniska visionen måste utgå från att det som Gud gjort genom Kristus, är det som förenar oss.

- Vi kan inte fixa enheten, menade Jonas Jonson. Däremot kan vi kristna frilägga den enhet vi redan har. Mångfalden är något vi ska vara rädda om, det handlar inte om att allt ska smälta samman. Allas omvändelse är starten, annars blir det ingen växande enhet.

Jonas Jonson gav en intressant överblick på enhet och splittring i kyrkans historia alltsedan 400-talet.

- Ett genombrott för ekumeniken var det andra Vatikankonciilet 1962-64, då den katolska kyrkan började omvärdera sin självbild. Man erkände att Kyrkan även kunde finnas i andra former än den som leds av påven. Idag finns en oerhört stor spännvidd mellan olika typer av kyrkor och samfund i världen. Globalisering, postmodernism och individualisering är samhällsfenomen som också påverkar framtiden för den kristna kyrkan.

Ett intressant inslag i konferensen var då deltagarna berättade om olika ekumeniska initiativ runt om i Skåne. Från Trelleborg berättade man entusistiskt om bibelspridning. I Helsingborg är korsvandringen på långfredag en viktig händelse. Pannkakskyrkan och panelsamtal kring centrala kristna frågor var ett par exempel från Kristianstad. Deltagarna tycktes överens om att man vill fortsätta att mötas på det här sättet, kanske en gång om året.
I den avslutande gudstjänsten medverkade Christian Sturesson med kända psalmer i personlig tappning. Katrin Åmell medverkade med förbön och Jonas Jonson introducerade den brasilianska psalm som han gett en svensk text. Bo Olsson, ordförande i Ekumeniska Rådet i Kristianstad, talade om Hoppets budbärare, i anslutning till bibeltexten från profeten Jeremia om krukmakaren som inte ger upp utan formar om leran efter sin vilja.
- Det är påskens budskap om Uppståndelsen som ger oss hopp i en osäker värld.
http://www.dagen.se/dagen/lasargenererat/article.aspx?id=631

Hoppets budbärare

2010-04-13T20:41:00.000+02:00

Vid den ekumeniska konferensen i Kristianstad i lördags fick jag förtroendet att predika i den avslutande gudstjänsten i Östermalmskyrkan.Temat var Hoppets budbärare. Jag utgick från Jeremia 18:1-6, som handlar om hur profeten får gå till en krukmakarverkstad för att lära sig hur Gud handskas med sitt folk:

1. Vad är det som ger oss hopp?

- På en studiecirkel om klimathotet o att Rädda jorden kom en fråga. Vad ger dig hopp? I samhället upplever vi många kriser o misslyckanden. Efter Köpenhamnsmötet undrade många - Hur ska det gå?? Inte bara klimatfrågan som oroar. Världsekonomi i gungning. Personliga kriser, arbetslöslöshet, sjukdom, relationer. Lätt att ge upp. "Man måste hoppas - annars.." är det många som säger. Det är som att lyfta sig själv i håret.

- Jag vet egentligen ingenting om krukmakeri, men förstår att krävs tålamod. Om man försökt antal ggr, inte blir ngt, så ger man lätt upp. Krävs mästarhänder m känsla f materialet. Vet kanske inte exakt hur det ska se ut, men har en plan, en tanke - vad f slags föremål. Konstverk uppstår inte av en slump. Men inte självklart att det lyckas första gången.

- Finns det hopplöshet i kyrkan också?? Brottas m. ekonomi, konflikter, medlemsminskningar. Säger vi som andra att ”man måste hoppas”? Finns det stadigare grund f vårt hopp?? Meningsfullt att hålla på all församlingsverksamhet, m ekumenik t.ex.?? Samgåenden kan vara uttryck f hopp o framtidstro eller hopplöshet?

2. Vad finns det då att hoppas på?

- I 1 Petr talas om ett Levande hopp, tack vare Jesu Kristi uppståndelse från de döda. Påskens budskap ger oss ett fantastiskt svar på frågan om hoppet. Oavsett vad s händer så är det Livets Gud s har sista ordet! Stora, fantastiska ord men vad betyder det för oss?

- Jeremias budskap är att Gud har sitt folk Israel i sina mästarhänder, o liksom krukmakaren är Han villig att börja om m det s misslyckats. Han ger dem en ny chans, om de vill vända om o lämna sin onda väg. Nåden är gränslös, men inte kravlös. Folket måste överlämna sig åt Mästarens vilja, i hans goda händer. Ibland måste man våga ge upp för att nå målet - det är vetekornets lag.

- Gamla församl o samfund kan få nytt liv, enheten kan blomstra. Det är inte hopplöst. Men ngt måste dö. Strukturer, traditioner, organisationer har inte löfte om evigt liv –de är som byggnadsställningar. Vår framtid beror inte på antal medlemmar eller församlingsaktiva eller ekonomiska resurser. Guds rike är som ett ogräs (Claiborne). Men vågar vi hänge oss åt det?

3. Vad gör vi med hoppet?

- Mötet med den Uppståndne förvandlade rädda o missmodiga lärjungar. Trots deras feghet o svek hade Jesus förtroende för dem o gav dem nya uppdrag. En revolution skedde de första kristna årtiondena. Det slaktade Lammet gav dem hopp, de s bekände sig t Jesus trots kejsarens hot! Tro s fick konsekvenser i praktiska livet, m omsorg om varandra i en vardagsgemenskap.

- Inte så roligt att bli jämförd med en lerklump, men i en Mästarhand är det väl OK?! Det handlar om att vara formbar så att Gud gm sin Ande kan använda oss i sin tjänst. Att vara utvald är att vara kallad till en speciell uppgift. Den kristna kyrkan är Hoppets budbärare. Inte bara prata om hoppet, utan också leva ut det i en värld s håller på att ge upp. Det ger trovärdighet.

- I mötet m mina klimatengagerade vänner sade jag att det är tron på Jesus Kristus s ger mig hopp. Med djup respekt f andras engagemang. Om vi vet att Livets Gud ska ha sista ordet i den här tillvaron, då är det ju meningsfullt att kämpa för rätt o rättfärdighet, och för Guds skapelse. Då skulle vår liv än mer präglas av Kristi kärlek.

Som Guds folk är vi kallade att förmedla hopp genom att

–Visa enhet,
-Tjäna varandra och
–Vittna om Kristus

På väg mot kristen enhet

2010-04-08T17:37:00.000+02:00

Varför finns det så många olika kyrkor och samfund, om det nu bara finns en Gud? Frågan är berättigad, och jag har inget perfekt svar på den. Jag vill bara peka på att det mellan olika kristna grupper faktiskt förekommer mycket av goda samtal, bön för varandra, gemensamma projekt och i vissa fall samgåenden.

Om allt skulle slås ihop i en organisation hade kanske några körts över. I den ekumeniska rörelsen skyndar man hellre långsamt. Vi kan lyssna på varandra och försöka förstå, utan att ge upp vår egen övertygelse. I det goda mötet kan undret ske, att kärlek växer fram och vi upptäcker varandra som syskon i Kristus.

Inom SKR, Sveriges kristna råd, har man just tagit fram en skrift som heter Tro – Liv – Enhet, Om kyrkans identitet och uppgift i Sverige. På lördag (10/4) kommer Katrin Åmell från SKR att presentera detta arbete vid en regional konferens i Kristianstad. Ekumeniska rådet i Kristianstad har tagit initiativ till denna samling. Biskop emeritus Jonas Jonson kommer att tala om ekumenik i ett globalt och historiskt perspektiv. Lördagen inleds hos Katolska kyrkan med en morgonbön där biskop Anders Arborelius medverkar.

Man fortsätter sedan i Östermalmskyrkan, som är en baptist/pingstkyrka, där också den avslutande gudstjänsten hålls. Denna kommer att ha som tema: Hoppets budbärare. Christian Sturesson medverkar med sång. Mer information finns på www.kyrktorget.se/kyrkorna.kristianstad
Bo Olsson, ordförande Ekumeniska rådet i Kristianstad

Insändaren går att läsa i Kristianstadsbladet den 8 april.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100408/TYCKTTANKT/704089963/1028/ASIKTER/&/Allas-var-tro

Bilder från Earth Hour

2010-03-30T21:58:00.000+02:00

I lördags var det nedsläckning som gällde. På Östra Storgatan stod vi fyra representanter för Kristianstads FN-förening. På andra platser i centrum fanns Nosaby scoutkår som serverade kokkaffe, Naturskyddsföreningen och Turristföreningen. På Stora Torg bjöds förbipasserande på pannkakor med sylt och grädde av Pannkakskyrkan. Även flera från de arrangerande organisationerna lät sig väl smaka. Duggregnet gjorde att inte många ville ge sig ut den här kvällen, men vi som var där tyckte det var trevligt. På allt sätt vill vi försöka ge uppmärksamhet åt en viktig sak. Tipsrundan som vi hade avslutades på Studiefrämjandet där priser delades ut och kommunens energirådgivare gav lysande tips. Huvudarrangör för Earth hour var Agenda 21 i Kristianstads kommun.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100328/KRISTIANSTAD/703299888

Regional konferens för kristen enhet

2010-03-28T21:35:00.001+02:00

Förberedelserna pågår för fullt för en regional ekumenisk konferens i Kristianstad. Lördagen den 10 april har Ekumeniska Rådet i Kristianstad bjudit in representanter för motsvarande råd i Skåne och Blekinge, men också andra intresserade. Vi ser fram mot en intressant och spännande dag. Sr Katrin Åmell från Sveriges Kristna Råd och biskop em. Jonas Jonson medverkar. Christian Sturesson sjunger. Välkommen att anmäla dig! www.kyrktorget.se/kyrkorna.kristianstad

Earth Hour -Vi släcker för miljön!

2010-03-21T17:40:00.000+01:00

På lördag är det dags att uppmärksamma Earth Hour. I våra bostäder, offentliga lokaler och utomhus uppmanas vi att släcka det elektriska ljuset mellan kl.20.30 -21.30. Det är en manifestation för energibesparing, som egentligen är väldigt enkel. Var med du också, och anmäl dig på den här hemsidan:
http://kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Agenda-21/EARTH-HOUR-2010/
Mer info finns också på http://www.wwf.se/v/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-2010-startsida

I Kristianstad kommer ett antal organisationer och Agenda 21kansliet att ha ett gemensamt arrangemang på stan på lördag kväll. Naturskyddsföreningen, Turistföreningen, FN-föreningen/Unicef, Nosaby Scoutkår, Pannkakskyrkan/Ekumeniska Rådet finns utplacerade på gågatorna, Lilla och Stora Torg. Den som vill gå en tipsrunda kan börja vid vilken som helst av stationerna. Hos varje organisation finns en fråga. Målet är hos Studiefrämjandet där energirådgivaren Staffan Branting ger praktiska tips. Välkommen med!

Årsmötestider

2010-03-07T21:02:00.000+01:00

Den här tiden på året duggar årsmötena tätt. Trevligt, tycker jag. Förra söndagen hade vi årsmöte med FN-föreningen på Regionmuseet i Kristianstad. Det inleddes med ett intressant föredrag av Lars Almström om Rädda jorden, Plan B 3.0. Drygt 20 personer infann sig till föredraget, men på årsmötet var det inte lika många. Vi fick en god redovisning av vad som hänt och vad som är på gång. http://www.globalen.org/
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100228/KRISTIANSTAD/703019917/1338/&/Radda-jorden---det-gar
Igår var det årsmöte i Östermalmskyrkan. Jag fick förtroendet att hålla i klubban. De flesta församlingar av den här karaktären fungerar formellt som föreningar. Det är långt ifrån alla som bryr sig om att komma på årsmöte där heller, men det är svårt att hitta en annan form som skulle fungera bättre. Här presenterades en oerhört omfattande verksamhet, och ett stort engagemang från många. I årsmötet togs bl.a. beslut om att starta en Second Handbutik i samarbete med Erikshjälpen.
På tisdag är det dags för nästa årsmöte. Ekumeniska Rådet i Kristianstad, där jag fungerar som ordförande,samlas i Skepparslövs församlingshem. Det ska också bli roligt.
Skånes FN-distrikt har årsmöte på Furuboda nästa lördag, och då får jag fungera som värd.
Visst är det mycket formaliteter med årsmöten, men jag tror att vi ska vara rädda om den här demokratiska traditionen där alla medlemmar får komma till tals. Man har både rättigheter och skyldigheter.
Mellan varven blev det också en tur till Hässleholm igår lördag. En regional träff kring Gemensam Framtid, det planerade samgåendet mellan Baptistsamfundet, Missionskyrkan och Metodistkyrkan, samlade ett 30-tal personer. Tyvärr kunde jag inte vara kvar till slut. Jag skulle ju hinna till årsmötet! Spännade, men visst tar det på krafterna. Nu ska jag försöka få klart verksamhetsberättelsen till ekumeniska rådet.

Uppdrag: Rädda jorden!

2010-02-24T22:12:00.001+01:00

Är det fortfarande möjligt att rädda jorden? I sin bok Plan B 3.0, Uppdrag: Rädda jorden! räknar den amerikanske forskaren Lester R Brown upp ett antal hot mot den mänskliga civilisationen. Klimatfrågan har stått i fokus på senare tid. Isen smälter och havet stiger, även om det råkar vara en extremt kall vinter i Sverige just nu. Brown pekar på mer destruktiva stormar och en tilltagande vattenbrist i världen. Det leder i sin tur till markförstöring och matbrist för en allt större del av jordens befolkning. Vårt köp-och-släng-samhälle håller på att kollapsa. I det läget vill Lester Brown propagera för en konkret Plan B som handlar om att utrota fattigdomen, återställa jorden och skapa mänskligare samhällen. http://www.planb3.se/

Visst låter det spännande! Det kan i alla fall vara värt besväret att sätta sig in i de konstruktiva förslag som presenteras. Allt prat om klimat och miljö kan kännas väldigt trist och jobbigt, om man inte ser något hopp. Men ser vi det, blir det riktigt roligt att arbeta för alternativa lösningar, i stort och smått. Den senaste tidens kritik mot FN:s klimatkommission kan spetsa till debatten. Men även om deras prognoser skulle vara alltför dystra så är klimathotet redan idag en verklighet i stora delar av världen. Radikala förändringar är nödvändiga. Tillsammans får vi fundera på i vilken ände vi ska börja.

I tidningen Dagen hittade jag den här intressanta artikeln av Göran Hådén.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=203877

På söndag den 28 februari kommer Doris och Lars Almström kl.14.00 att presentera Plan B 3.0, Uppdrag: Rädda jorden! på Regionmuseet i Kristianstad. De har tillsammans översatt boken till svenska och arbetar med att på olika sätt sprida visionen. Arrangörer är Kristianstads FN-förening.

Gemensam framtid börjar ta form

2010-02-13T20:57:00.000+01:00

De olika arbetsgrupperna i samgåendeprojektet mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan har nu lagt fram sina förslag. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202222

En av dem har funderat kring frågorna om Församling och kyrka/samfund. Det är väl allmänt accepterat att man talar om dop och nattvard som sakrament, men jag är inte så glad över det ordet. Heliga handlingar, jovisst, men det blir lätt dimension av något magiskt som verkar mekaniskt. Vet inte riktigt hur jag skulle vilja ha det, men kanske något om att församlingen genom Ordets förkunnelse och praktisk gemenskap inbjuder alla människor att bli Jesu lärjungar.

Om dopet sägs att det är en helig handling, men ingenting om vad det går ut på. Då kan man lätt ledas in i tanken att det inte spelar någon roll om dopet sker i medvetet eller omedvetet tillstånd. Nästa steg blir att s.k. "omdop" bannlyses. Jag skulle vilja ha en formulering åt det här hållet för att visa respekt för olika synsätt: Dopet uttrycker dels den rening från synd som Gud erbjuder, dels individens överlåtelse till Kristus.
När det gäller medlemskap är det intressant att man inför begreppet tillhörighet som ett komplement. det påminner om vad som under en tid kallades för associativt medlemskap. Men jag undrar, måste alla församlingar införa dessa båda nivåer i sin praxis??

Om den lokala församlingens ledning: I församlingens ledarskap ingår församlingens föreståndare, som är ordinerad av GF-kyrkan, eller ordinerad i annat kyrkosamfund. Kom ihåg att många mindre församlingar fungerar utan ordinerad pastor!?

Namnfrågan ger man ingert förslag på. GF-kyrkan får väl ses som ett arbetsnamn, eller...? Framtidskyrkan låter kanske för pretentiöst.
I morgon ska det i många kyrkor predikas om Vetekornets lag, Joh.12. Jag har ofta funderat på om den principen också gäller för kyrkor och församlingar. Framgång handlar inte om att växa och bli större, utan om att dö för att kunna ge liv.

Ekumenisk vecka

2010-01-23T22:49:00.000+01:00

I måndags firade vi Martin Luther Kingdagen i Östermalmskyrkan. Det blev en intressant kväll med ett par av våra eritreanska vänner som berättade om sin bakgrund, varför de kommit till Sverige och hur det gått att anpassa sig i ett så annorlunda land. http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100118/KRISTIANSTAD/701189766/1338/&/En-vag-in-i-samhallet
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100118/TYCKTTANKT/701189985/1028/&/Med-formaga-att-ingjuta-mod

I tisdags hade vi en spännande kväll i Församlingshemmet om Vägen till förlåtelse. Representanter för alla kyrkor och samfund fick ge sin syn denna centrala fråga i kristen tro. Mycket kom att handla om biktens och botens ev nödvändighet. Till det kom frågan om prästens funktion i att förmedla Guds förlåtelse. De här frågorna hade panelen fått i förväg från mig som samtalsledare:

1. Gäller löftet om förlåtelse en gång för alla, eller hur ofta behöver det förnyas?
2. Är Guds förlåtelse knutet till medverkan av pastor/präst/annan kristen?
3. Vilken roll spelar bikten för vår möjlighet att få förlåtelse?
4. Förändras vår personlighet genom att vi får förlåtelse från Gud? Blir vi "bättre människor?"
5. Är dop och nattvard villkor för, eller hjälp till att ta emot förlåtelse?
6. Finns det förlåtelse för alla synder?
7. Hur är det med våra "miljösynder" och annan kollektiv skuld?

I onsdags var det egentligen ekumeniskt LP-möte, men det hann och orkade jag inte med. Jag deltog som representant för FN-föreningen i planeringen av Earth Hour den 27 mars.
http://www.wwf.se/v/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-2010-startsida
Vi tänker oss att ordna en tipsrunda med aktiviteter och information om klimat och energifrågor i centrala Kristianstad kl.20.30 - 21.30.
Idag, lördag har det varit fest hos Maria och Daniel. Maria tog sin socionomexamen i förra veckan, och det är väl värt att fira. Mycket trevligt.
I morgon, söndag, är det gudstjänst i Östermalmskyrkan kl.11. Förmodligen får jag sköta tolkningen till engelska. På kvällen fortsätter vår ekumeniska vecka med en gudstjänst i Odalkyrkan. Där ska bl.a. Pannkakskyrkan informera om sitt intressanta arbete bland folk på stan mitt i natten.

Mor Birgit skulle fyllt 95

2010-01-16T21:09:00.002+01:00

Den 30 december skrev jag om min far, Oscar, som då skulle fyllt 110 år! Den 16 januari, Hjalmardagen, det var mors födelsedag. Men den 6 mars 2009 fick hon gå till vila efter ett långt liv. Vi minns henne idag med tacksamhet.
Igår flyttade sonen i huset till studentrum här i stan. Så nu håller vi på och ställer i ordning hans rum efter våra behov. Vi hoppas och ber att allt ska fungera bra för honom också.
Om vi backar till torsdag, så var det dotterns examensdag. Vi gratulerar en nybakad socionom, och önskar även henne lycka och välsignelse i sitt liv.
På måndag är det dags för Martin Luther Kingdagen. http://www.martinlutherking.se/ Vi firar den i Östermalmskyrkan kl.18.30. Temat är "Från Eritrea till Kristianstad". Några personer kommer att berätta personligt om sina erfarenheter av förföljelse och flykt. Det blir reflektioner om intergration och människovärde. Arrangemanget är ett samarbete mellan Östermalmskyrkan, Ekumeniska Rådet och Kristianstads FN-förening. Det ska bli spännande.
På tisdag kväll har Ekumeniska Rådet ett annat intressant arrangemang, i Församlingshemmet kl.18.30. Då kommer representanter från alla kyrkor och samfund att samtala om Vägen till förlåtelse.

Alla har vi sett de hemska rapporterna från Haiti. Det är svårt att ta till sig vilket ohyggligt lidande som så många människor utsatts för. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=199638
Återuppbyggnaden kommer säkert att ta lång tid, men det är nödvändigt att den kommer igång snabbt. Låt oss göra vad vi kan för hjälpa. FN-förbundet liksóm många biståndsorganisationer förmedlar bidrag. Kanske borde vi ordna någon gemensam aktion i Kristianstad??!http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100116/TYCKTTANKT/701169819/1028/ASIKTER/&/Skicka-hjalp-till-Haiti.
http://fn.se/

Nyår på Furuboda

2010-01-02T21:09:00.000+01:00

På nyårsafton åkte Birgitta och jag till Furuboda. Vi hade lovat att vara värdar för nyårsfirandet där. De flesta av gästerna är stammisar som jag känner sedan gammalt. Det är alltid trevligt att träffa dem. När vi höll på förberedelserna för kvällen släcktes plötsligt ljuset. Både på Furuboda och i grannskapet försvann strömmen. Då känner man sårbarheten och beroendet. Visst kunde vi tända levande ljus, men musik, högtalare, matlagning och mycket annat behövs det el till. Det är så mycket vi tar för givet i det moderna samhället. Lyckligtvis kom strömmen tillbaka lagom tills vi skulle starta.
Vi började med nyårsbön där jag läste om att Herrens nåd tar inte slut. Trots besvikelser och motgångar får vi se framåt och hoppas också inför ett nytt år.
Under nyårsfesten serverades massor med god mat. John och Marcus stod för fin musik och frågesport under hela kvällen. Jag bidrog med högläsning och lite annat prat. Det verkar som både vi och gästerna var nöjda med kvällen. Strax efter tolvslaget var det dock skönt att kunna plocka ihop och få gå och lägga sig.
Nyårsdagen var det ett ganska lugnt program. De som ville kunde se nyårskonserten från Wien på storbild. För övrigt satt man och pratade lite här och var, tog sig god tid vid måltiderna och vilade ut efter en sen kväll.
Vi avslutade med en nattvardsandakt på kvällen. Vi inledde med en passande psalm, Hur härligt vittar land och sjö ännu i frost och vintersnö, o Gud om dina under! Jag talade om Gemenskapens måltid, både om vanliga måltider, om Herrens måltid där han ger sig själv till oss och om den gemenskap som finns i Kristi kropp idag - alla som tror på honom.
Så var det dags för oss att åka hem, medan våra vänner stannade kvar en eller ett par dagar till. Lördagen fick bli en vilodag. I morgon är det söndag och gudstjänst i Östermalmskyrkan kl.11. Det kommer nog att handla om hur Jesus rensar templet. Själv ska jag sköta tolkningen till engelska.

Far skulle ha fyllt 110 år idag

2009-12-30T22:24:00.000+01:00

I november 1995 avled min far, Oscar. Han var född den 30 december 1899, och blev alltså närmare 96 år. Idag skulle han alltså ha fyllt 110 år. Det är kanske inte så mycket att uppmärksamma, men likaväl som andra jubileer. För mig är det naturligt att en sådan här dag uttrycka tacksamhet för det far fick betyda.
Han var 48 år när han gifte sig, 52 år när jag föddes och 54 när min bror föddes. Inget av det är väl särsklit typiskt. Far var född i en helt annan tid än vår och det märktes föstås. Han var känd som en gentleman som inte kunde svika dem som behövde hans hjälp. Lanthandlarlivet var inte så luckrativt, men det handlade om service. Det mest påtagliga var ändå hans hängivna gudstro och böneliv.
Så är det dags för årsskifte igen. Vi ser tillbaka med tacksamhet på det år som ligger bakom. I mars var det mors tur att lämna jordelivet. En tomhet infann sig, men framför allt tacksamhet. I stora världen har man pratat om kriser av olika slag. Vad ska man hoppas på?
Nyårshelgen firar min fru och jag på Furuboda, där vi ska vara värdar. I nyårsbönen har jag tänkt läsa från Klagovisorna kap.3 "Herrens nåd är det att det inte är ute med oss..". Sen blir det fest kvällen lång. Den första dagen på 2010 firar vi Herrens måltid på kvällen. Det är en god start på året.

Gör som Gud- Bli människa!

2009-12-24T17:56:00.000+01:00

Julfirandet med familjen klarade vi av redan igår, så nu är det väldigt lugnt. Jag tog cykeln till Stora Torg kl.12 och lyssnade på Åhus Blåsorkester och Erna Arhag. Trevligt och väldigt traditionellt. http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091224/KRISTIANSTAD/912249993/1338/&/Tradition-pa-torget
Sedan har jag försökt fundera över vad jag ska säga på julottan i morgon på Furuboda. Det handlar alltid om att det eviga budskapet ska få landa i vår verklighet. Annars blir det inte evangelium på riktigt. Det är väl något åt det hållet som Anders Wejryd också menar i Aftonbladet och Dagen.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197847
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6327457.ab
God jul!

På väg mot jul

2009-12-21T12:59:00.001+01:00

För någon vecka sedan skrev jag om mitt besök i Köpenhamn och klimatmötet. Av nästan alla som kommenterat min medverkan i demonstrationen har jag fått frågan om jag blev tagen av polisen. Nej, har jag svarat, men om det var tur eller skicklighet vet jag inte. Det verkar som många helt oskyldiga greps.
Många har uttryckt sin besvikelse över det magra resultatet. Alla bevakade sina positioner. Det blir många fina ord, men lite handling. Den kraftsamling som ett stort antal folkrörelser gjorde är ändå inte förgäves. Det behövs ett folkligt tryck underifrån för att makthavare ska våga tänka nytt. Att få fram ett annat konsumtionstänkande är en pedagogisk utmaning för oss alla. Det handlar om att hitta tillbaka till en mer naturlig livsstil.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197479
Diakoniaaktivisten skriver också om besvikelse, men poängterar att kampen går vidare. http://diakoniaaktivist.blogspot.com/2009/12/besvikelse.html
Förra måndagen hade jag det tredje och sista studiet i Östermalmskyrkan kring Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Några nya dök upp, och det fanns intresse för att fundera på vad det är som egentligen ger oss hopp.
I torsdags var det julfest på Furuboda. Det magnifika julbordet, visst var det gott men är det förnuftigt att duka upp allt detta på en gång? Vem orkar göra rättvisa åt allt detta? Den efterföljande underhållningen "Kursslaget" var en trevlig upplevelse. Folkhögskolans deltagare presenterade en lång rad roliga upptåg.
Samuel Ljungblahd och Bodekull Gospel & Jazz Orchestra höll julkonsert i Östermalmskyrkan i fredags. Jag var väl lite för trött för att lyssna ordentligt. Fullsatt kyrka, men vad fick man med sig egentligen? Religiös underhållning?? Det blev nog lite lugnare och mer eftertänksamt på slutet.
Söndagens gudstjänst var innehållsrik. Pastorsavskiljning hölls för vår nya cafépastor Lisa. Hon predikade personligt och konkret om att vi alla bär på ett uppdrag liksom Maria gjorde. Julia och Linda lät sig döpas in i Kristus. Det var ett stort steg för dem, och en viktig påminnelse för oss alla att leva i vårt dop.
Nu tänker jag ta ledigt några dagar. Julafton har vi inga planer för ännu, mer än midnattsgudstjänst i Östermalmskyrkan 23.30. På juldagen ansvarar jag för julottan (om man kan kalla det för det?) kl.08.30, på Furuboda. Jag funderar på att utgå från frågan: Hur ser Gud ut? Den osynlige blev synlig i ett litet barn. Nu vill han bli synlig genom dig och mig.
Så jag önskar dig som läser detta en riktigt god helg.

Bilder från Hopenhagen och klimatmarschen.

2009-12-12T21:33:00.015+01:00

Nyss hemkommen, tänkte jag dela med mig några bilder. Jag var med på ett seminarium i DGI-byen om Organic solutions to Climate Change and Food Security, med bl.a Vandana Shiva. Hon är mycket spännande att lyssna på. Inledare var Maurice Strong, en äldre gentleman som var engagerad redan i klimatmötet i Stockholm 1972. Några bilder är från Rådhusplatsen, som nu kalldes för Hopenhagen. De kyrkliga organisationerna som organiserat Countdown to Copenhagen, hade kallat till samling vid Domkyrkan, Vår Frue kirke. Där fick vi plakat om Klimaträttvisa. Vi gick till Christiansborgs slott där vi sammanstrålade med övriga grupper. Från högtalare fick vi lyssna på olika tal i mer än timme. Det var drygt att stå.

Demonstrationen var lång, ända ut till Bella Center på Amager. När vi var framme ca kl.17, blev det allmänt kaos. Metrostationen som alla gick till för att åka tillbaka blev snabbt överfylld. Vi stod som packade sillar, och kom varken fram eller tillbaka. Så småningom gav jag upp, och efter vägvisning av en polis gick jag ett par km ytterligare, till Tornby Station, och kunde ta tåget hem till Kristianstad. Skönt. Men visst var det roligt att få vara med om ett så stort evenemang.

I morgon ska jag tala i Odalkyrkan kl.10. Det blir viss anknytning till klimatfrågorna, för mitt tema är "Hopplöst -eller..?" På eftermiddagen blir det klockringning kl.15.00, 350 slag för klimatet. Se intervjun i Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091212/KRISTIANSTAD/712129900

På väg till Köpenhamn

2009-12-11T21:45:00.004+01:00

I kväll har jag förberett en predikan till Odalkyrkan på söndag. Jag tänker tala om "Hopplöst eller..? Mina huvudpunkter är:

-Hoppet är aldrig självklart

-Hoppet är möjligt genom Guds ingripande

-Hoppet ger oss mod till förändring.

Min bön är att hoppet också ska prägla mitt liv, så att jag kan förmedla någonting till medmänniskor som kanske är på väg att ge upp.

Lördagen har jag tänkt mig att åka till Köpenhamn där den stora klimatkonferensen pågår. Jag hoppas kunna få lyssna på något föredrag och sedan vara med i en manifestation för klimaträttvisa.
http://www.klimaforum09.org/?lang=da
Mer om vad som händer i Köpenhamn står här:http://www.diakonia.se/kopenhamn
Kolla också Klimatmötesbloggen på Dagen: http://www.dagen.se/blogg/klimatmotesbloggen/2009/12/pingstvanner-ar-daliga-pa-att-lasa-bibeln#kommentarer

På söndag kl.15.00 har det utlysts klockringning för klimatet, i alla kyrkor. Jag ska se till så det rings i Östermalmskyrkan.
http://www.skr.org/faqklockringning.4.5f70f696125498bca9b80001518.html

Bibeln, Klimatet och Rättvisan

2009-12-04T20:26:00.007+01:00

Tre måndagar med början den 30 nov. har jag åtagit mig att leda studiekvällar i Östermalmskyrkan kring temat Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Första kvällen började vi med att se Naturvårdsverkets film Klimat i förändring. http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Klimatnyheter/Publikationer/Klimatfakta/Faktafilm/
Vi gick igenom en rad bibeltexter om skapelsen och vårt uppdrag att bruka och vårda den. Idag talas det om klimatkrisen i alla möjliga sammanhang, men i våra kyrkor finns fortfarande en osäkerhet inför att ta upp den här typen av frågor. För mig är det angeläget att se livet som en helhet. Tron på en Gud som håller världen i sin hand, hur påverkar den vår livsstil och våra "ekologiska fotavtryck"? De följande måndagarna har jag tänkt att vi ska se mer på frågorna om fattiga och rika, och hur klimatförändringarna är en rättvisefråga. Vi ska också fundera på vilket Hopp vi har, om det kan få oss att gå före i kampen.
Nu är det dags för det stora klimatmötet i Köpenhamn, och det ägnas stort utrymme i alla media. Det är en god effekt i sig att klimatfrågorna lyfts upp och diskuteras. Jag har tänkt åka dit lördagen den 12 dec, då det går en marsch från Rådhuspladsen kl.13.00 till Bella Center. Det hade varit bra om den folkliga parallellkonferensen också uppmärksammades i media. http://www.klimaforum09.org/?lang=da

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=195958
http://www.dagen.se/blogg/ledarblogg/2009/11/profetisk-klockklang#kommentarer

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091204/KRISTIANSTAD/712049765/1338/&/’Vi-maste-stalla-om-samhallet’

Ett upprop har gått ut i hela Europa att det söndagen den 13 dec ska ringas 350 slag i alla kyrkklockor. Detta för att påminna om att koldioxidhalten i atmosfären inte får överstiga 350 ppm. Här i Kristianstad har jag skickat en fråga till församlingarna via vårt ekumeniska råd om de tänker delta. Ännu vet jag bara att kyrkorna i Vä-Skepparslövs pastorat deltar. Jag hoppas att fler hör av sig, och att vi i Östermalmskyrkan också vill vara med.
http://www.diakonia.se/350

En omväxlande helg

2009-11-23T21:47:00.005+01:00

Det är inte ofta jag behöver sjukskriva mig, och det är jag väldigt tacksam för. Men i torsdags hände det ovanliga. Även fredagen var jag tvungen att hålla mig hemma. Orkade ingenting. I lördag svar det lite bättre, men jag fick ta det lite lugnare än planerat. Jag hade tänkt gå till firandet av Barnrättskonventionen 20 år, som hölls på Barbacka. Men det blev inte så. Jag har i alla fall hört att man hade en rolig och välbesökt fest, anordnad av mina vänner Unicefrgruppen tillsammans med Rädda Barnen.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091121/KRISTIANSTAD/711219729
I söndags hade vi 20-årsjubileum i Östermalmskyrkan. Då var jag igång desto mer. I gudstjänsten gavs en kort historik över kyrkans tillkomst. Vi fick höra sång av en svensk, en kinesisk och en eritreansk sånggrupp. Pastor Jörgen delade med sig av sina visioner för församlingen, liksom två av ungdomarna. I samband med sopplunchen intervjuade jag två av dem som var engagerade i kyrkbygget för 20 år sedan.
På eftermiddagen åkte jag till Näsby och den nya Pingstkyrkan som invigdes där. Det är egentligen Tollarps Pingstförsamling som har en del av sin verksamhet, och framför allt LP-arbetet förlagt dit. Jag gav en hälsning från Ekumeniska Rådet med önskan om att vi tillsammans skall sprida Kristi väldoft i Kristianstad.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091122/KRISTIANSTAD/711239897
Tyvärr hann jag inte vara med till slut, utan drog snabbt tillbaka till Östermalmskyrkan. Där skulle Göran Skytte tala om sin bok På väg. Det blev även en tillbakablick på hans liv och speciellt omvändelse. Visst är det fascinerande att höra en person så dramatiskt skildra livet utan Gud och med honom. Han betonade att livet fortfarande kan vara svårt, men det är en oerhörd skillnad att veta var man kan få hjälp. Göran betonade bönens betydelse. Själv fick jag även här representera Ekumeniska Rådet som tillsammans med St Lukas var arrangör. Vi hade undrat om det skulle komma något folk. Det blev ca 280 personer. Tydligen finns det ett behov hos människor av andlighet, och när det kommer en kändis får man ju en anledning att gå och lyssna.
Så är det måndag, och jag har varit tillbaka på jobbet. Det kändes bra. Sedan var det en studiecirkel på Studiefrämjandet som jag deltar i. Mycket trevligt att träffa den lilla gruppen som alla är engagerade för miljön och i Naturskydddsföreningen. Vi ssmtalar kring Lester Browns bok Plan B 3.0, som vill visa oss vägar från Insikt till Handling.

Mera rättvisa

2009-11-17T20:14:00.002+01:00

Man är väl rätt vis om man kan vara rättvis på rätt vis?
Läs gärna insändaren i Kristianstadsbladet http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091117/TYCKTTANKT/711179979/1028/ASIKTER/&/Vi-maste-solidariskt-andra-var-livsstil

Visst vill vi så gärna leva både solidariskt och miljövänligt. Men vi är på något sätt fångade i ett ekorrhjul. All information om vad vi borde och måste blir krav som ger ångest, och det är lätt hänt att man struntar i allt ihop. Hur ska vi hitta en rimlig livsstil i en orimlig värld?
Det ligger rätt i tiden att tänka på rättvisa och hållbar utveckling. Och dagens människor är verkligen redo för en annan livsstil än föräldrarnas. I vår postmoderna västvärld har krav– och rättvismärkta varor blivit trendigt. Trots detta så tjatar ändå nyhetsankare om miljöförstöring,
barnarbete, och orättvisa förhållanden i ”långtbortistan”. Varför då?
Koldioxidransonering?
I boken Vår beskärda del, av Hans Jonstad, föreslås att vi nu liksom under andra världskriget skulle införa ett ransoneringssystem för klimatbelastande konsumtion. Med modern datateknik skulle det inte vara så svårt att genomföra praktiskt. Det måste till en radikal förändring av vår livsstil, och det skulle faktiskt kunna ge en ökad livskvalité som bonus. Redan nu i november möts vi av handelns intensiva marknadsföring inför julhandeln. Tänk om vi kunde bojkotta julhandelns lockrop om överkonsumtion! Köp bara det du verkligen behöver, och då gärna med kvalité. Varför inte prova second hand?
Oljemissbruk
Jonstad skriver också i sin bok om "Avvänjning för oljeknarkaren". Han citerar dr Chris Johnstone "som menar att i princip samma metoder som används för att få stopp på ett drogmissbruk går att tillämpa på ett oljemissbruk." Då skulle första steget vara att erkänna sitt oljeberoende, för att kunna få hjälp att lägga om kursen. Låter det konstigt? Kanske, men visst ligger det något i det.
Rätt vis
I kabarén Rätt vis ställs frågorna på sin spets. På onsdag den 18 nov kommer en grupp från Teater Arken i Helsingborg till Söderportgymnasiet i Kristianstad. Kl.18.30 kan den som vill, ta del av en humorfylld föreställning om hur ”egologiskt” kan bli ”ekologiskt” i Sverige idag. FN-föreningen och kommunens klimatkansli står bakom arrangemanget och bjuder in till samtal efteråt. Se www.globalen.org
Köpenhamnsmötet
Inför FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn i december ser vi det angeläget att uppmärksamma klimatfrågornas koppling till vår livsstil. Klimatkrisen är i högsta grad en rättvisefråga. Även om Kristianstad ligger illa till vid en höjning av havsnivån, är det ändå den fattiga delen av världen som drabbas först och värst. Samtidigt som vi trycker på beslutsfattarna, måste vi själva vara beredda till förändring. Pekpinnar är aldrig populära, men goda exempel kan få fler att följa efter.

Det är rätt vist att leva rättvist

2009-11-14T17:30:00.003+01:00

Ekorrhjulet
Visst vill vi så gärna leva både solidariskt och miljövänligt. Men vi är på något sätt fångade i ett ekorrhjul. All information om vad vi borde och måste blir krav som ger ångest, och det är lätt hänt att man struntar i allt ihop. Hur ska vi hitta en rimlig livsstil i en orimlig värld?
Det ligger rätt i tiden att tänka på rättvisa och hållbar utveckling. Och dagens människor är verkligen redo för en annan livsstil än föräldrarnas. I vår postmoderna västvärld har krav– och rättvismärkta varor blivit trendigt. Trots detta så tjatar ändå nyhetsankare om miljöförstöring,
barnarbete, och orättvisa förhållanden i ”långtbortistan”. Varför då?
Koldioxidransonering?
I boken Vår beskärda del, av Hans Jonstad, föreslås att vi nu liksom under andra världskriget skulle införa ett ransoneringssystem för klimatbelastande konsumtion. Med modern datateknik skulle det inte vara så svårt att genomföra praktiskt. Det måste till en radikal förändring av vår livsstil, och det skulle faktiskt kunna ge en ökad livskvalité som bonus. Redan nu i november möts vi av handelns intensiva marknadsföring inför julhandeln. Tänk om vi kunde bojkotta julhandelns lockrop om överkonsumtion! Köp bara det du verkligen behöver, och då gärna med kvalité. Varför inte prova second hand?
Oljemissbruk
Jonstad skriver också i sin bok om "Avvänjning för oljeknarkaren". Han citerar dr Chris Johnstone "som menar att i princip samma metoder som används för att få stopp på ett drogmissbruk går att tillämpa på ett oljemissbruk." Då skulle första steget vara att erkänna sitt oljeberoende, för att kunna få hjälp att lägga om kursen. Låter det konstigt? Kanske, men visst ligger det något i det.
Rätt vis
I kabarén Rätt vis ställs frågorna på sin spets. På onsdag den 18 nov kommer en grupp från Teater Arken i Helsingborg till Söderportgymnasiet i Kristianstad. Kl.18.30 kan den som vill, ta del av en humorfylld föreställning om hur ”egologiskt” kan bli ”ekologiskt” i Sverige idag. FN-föreningen och kommunens klimatkansli står bakom arrangemanget och bjuder in till samtal efteråt. Se http://www.globalen.org/
Köpenhamnsmötet
Inför FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn i december ser vi det angeläget att uppmärksamma klimatfrågornas koppling till vår livsstil. Klimatkrisen är i högsta grad en rättvisefråga. Även om Kristianstad ligger illa till vid en höjning av havsnivån, är det ändå den fattiga delen av världen som drabbas först och värst. Samtidigt som vi trycker på beslutsfattarna, måste vi själva vara beredda till förändring. Pekpinnar är aldrig populära, men goda exempel kan få fler att följa efter.
Kyrkornas Globala Vecka
Den här veckan uppmärksammas de globala rättvisefrågorna i kyrkor över hela Sverige. I Kristianstad är dock ingenting särskilt planerat på ekumenisk bas. Men varför inte se teatern på onsdag som ett inslag i Globala veckan? Välkommen!http://www.skr.org/verksamhet/ekumeniskdiakonikyrkasamhalle/globalutveckling/globalaveckan2009.4.589e653711f5b17101b80005610.html

Bibeln, Klimatet och Rättvisan
Redan nu vill jag också puffa för en serie studiekvällar i Östermalmskyrkan den 30/11, 7/12 och 14/12. Jag har lovat behandla ämnet Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Det känns spännande att ta itu med. http://www.ostermalmskyrkan.nu/

Hur kan man leva rätt och vist?

2009-11-07T20:11:00.004+01:00

Onsdagen den 18 nov. kommer en grupp från Teater Arken i Helsingborg, till Kristianstad och hjälper oss att reda ut begreppen. Föreställningen Rätt vis är en humorfylld kabaré som spelas på Söderportgymnasiet kl.14.00 och 18.30. Läs mer på http://www.globalen.org/. OBS fri entré! Efteråt blir det tillfälle för samtal kring klimat- och rättvisefrågor. Boka in tiden redan nu!

En Jesusrörelse större än kyrkan

2009-11-03T21:31:00.006+01:00

I helgen var det en stor och spännande konferens i Östermalmskyrkan. Harry Månsus skildrade, som så många gånger tidigare, hur Gud verkar långt utanför kyrkans ramar. Framför allt lyfte han fram den andliga rörelse som sker inom tolvstegsrörelsen. Han utmanade kyrkorna att ta vara på den andliga längtan som finns bland människor idag, men som är främmande för kyrkliga traditioner. Jag hoppas vi ska kunna våga språnget ut bland vanliga människor och dela livets glädje och sorg.

Clara Lidström från Umeå har blivit känd som bloggaren Underbara Clara. Bara 22 år gammal har hon fått massor med människor att läsa hennes skildringar av vad Jesus betyder i hennes liv. Det handlar om att vara personlig och ärlig. Mycket spännande att få höra hennes berättelse.

I FN-föreningen håller vi just nu på med att planera arrangemang kring klimatfrågan. Onsdagen den 18 nov. kl.18.30 kommer Teater Arken från Helsingborg med kabarén Rätt vis till Kristianstad och Söderportgymnasiet. Det är fri entré, och efteråt kan vi prata om hur man bäst lever klimatvänligt och rättvist. Se http://www.globalen.org/

I torsdags var jag på en studiecirkel om klimatfrågan, "Från insikt till handling". Där samtalar vi om Lester Browns bok Plan B 3.0. www.planb3.se

Vad har det här med Jesusrörelsen i rubriken att göra? Jo, det är det som är det fantastiska att den Gud som håller världen i sin hand, utmanar oss alla att njuta av hans skapelse, men också vårda den. Det är ett allvarligt läge, men inte hopplöst.

På tal om detta har jag lovat leda tre studiekvällar i Östermalmskyrkan med rubriken Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Det blir den 30 nov, 7 dec och 14 dec kl.18.30. Välkommen!

Intensiv FN-dag

2009-10-24T22:03:00.005+02:00

Det blev en intensiv FN-dag idag. Regnet spelade oss ett spratt på förmiddagen. Men det gick ändå. Stadsmusikkåren spelade under Nordeas tak. Själv fick jag låna mikrofon och förstärkning från dansföreställningen som skulle komma efter oss. En del stannande till och lyssnade när jag höll mitt fredstal. Radio Kristianstad var där också.
http://www.sr.se/Kristianstad/nyheter/

"Fredsappell på Lilla Torg, FN-dagen 2009
Hej allesammans! Jag heter Bo Olsson och tillhör styrelsen för Ksds FN-förening.
Idag firas FN-dagen över hela världen. FN-föreningen här i Kristianstad tycker det är en viktig dag att uppmärksamma. FN:s viktigaste uppgift är att arbeta för fred på jorden. Men FN kan inte göra mycket om inte de enskilda nationerna och vi alla som individer backar upp och gör vad vi kan.
Varför ska vi prata om något så självklart som fred? Alla mskor vill väl ha fred? En positiv sak är att antalet krig och antalet dödade i krig faktiskt har gått ned, men fortfarande rasar 60 väpnade konflikter runt om i världen. Fortfarande pågår grova övergrepp mot mänskliga rättigheter, krigsförbrytelser och dödliga terroristattacker. De bakomliggande orsakerna till konflikter tas sällan upp till behandling. Därför är risken stor att nya krig bryter ut eller att gamla startar på nytt.
Just i år är det 20 år sedan Berlinmuren föll. Det som verkade så fullständigt omöjligt skedde väldigt snabbt. Men fortfarande finns det både synliga murar, som den mellan israeler och palestinier, och andra mer osynliga runt om i världen. Fred handlar inte bara om frånvaron av krig. Det handlar om gemenskap, säkerhet och rättvisa.
På Regionmuseet i Kristianstad kommer FN:s förre rättschef Hans Corell att tala i em kl.14. Hans ämne är ”Kan FN skapa fred i världen?” Kom och lyssna till denne lysande expert på folkrätt. Han medverkar också i inledningen till den stora fredsmässan The Armed Man som framförs i Heliga Trefaldighetskyrkan kl.18 ikväll. Där medverkar också Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.
Idag vill vi särskilt uppmärksamma det gissel som landminorna utgör. Mängder med små sprängladdningar sprids i olika krig och konflikter. Även om kriget avslutats fortsätter minorna att döda och lemlästa mängder av människor. Det finns 80 miljoner minor nedgrävda i 70 olika länder. Bosnien, Kambodja och Afghanistan har alla många offer för minor. Varje år dör eller skadas över 10 000 människor av minor som detonerar. Av dessa är 3 000 barn. Varje timme sker en ny olycka. Svenska FN-förbundet driver en kampanj för att hjälpa till med minröjning i dessa och andra länder. På Regionmuseet finns idag en utställning om minor. Vi kan alla vara med och ge vårt bidrag. Röj-en-mina behöver ditt stöd.
Samtidigt som vi sett antalet väpnade konflikter minska så finns det nya hot mot freden. Även klimatkrisen utgör hot mot freden. För vart ska människor egentligen ta vägen när tätbefolkade områden blir obeboeliga? Kristianstad har ju ett utsatt läge om havsnivån stiger, men det är ändå den fattigare delen av världen som drabbas först och främst. Risken är stor för nya konflikter om sådana naturresurser som t.ex. rent vatten, när man drabbas av antingen översvämning eller torka. I december samlas världens ledare till klimattoppmöte i Köpenhamn. Det krävs mycket mod för att de ska våga lägga om kursen. Men det är hög tid för klimaträttvisa, och vi behöver alla vara med och trycka på våra politiker för att få den till stånd. Då måste vi också själva vara beredda att lägga om vår livsstil, och börja leva klimatsmart. Egentligen behöver det inte vara någon uppoffring, bara våga tänka nytt och leva mer naturligt.
FN:s uppgift är fredsbevarande och fredsskapande. Alltför ofta har man misslyckats med dessa uppgifter. Men finns det ingen annan organisation som har bättre förutsättningar. Därför behövs ett starkt FN. Kom ihåg: Ett krig är förhållandevis lätt att starta, men nästan omöjligt att avsluta. Därför måste det förhindras innan det har brutit ut.FN är ju egentligen alla vi människor tillsammans, folken på jorden, de förenta nationerna. Det är vi vanliga människor, gräsrötter som måste engagera oss för freden. Låt mig avsluta med ett välkänt citat från Martin Luther King: Problemet är inte de onda människornas ondska, utan de goda människornas tystnad. "

Så fortsatte vi till Regionmuseet där Café Miró serverade en mycket god balkanbuffé.

Hans Corell höll ett innehållsrikt föredrag om FN:s roll i världen, inramat av Oliver Hellströms pianomusik. Det finns nog inte många som har den insideskunskap om FN och speciellt internationell rätt som just Hans Corell.

Innan fredsmässan i Heliga Trefaldighet monterades en stor ljusbärare upp utanför, med 13 marschaller. Några av oss från FN-föreningen stod med facklor vid alla ingångarna och tog emot besökarna. Det blev en bra bit över 1000 personer. Även här talade Hans Corell och Aleksander Gabelic berättade om Röj-en-minakampanjen. The Armed Man var en intensiv musikalisk upplevelse med starka bilder från våld och krig. Men det fanns också ett hoppfullt budskap. Vid utgången tog vi upp kollekt för Röj-en-mina-kampanjen. Den bör ha gett ca 16.000 kr. Inte dåligt!

Trött efter en lång dag. Visst, men det var roligt!

Sång för freden

2009-10-23T19:59:00.004+02:00

I söndags hade vi en storslagen sångkväll i Östermalmskyrkan. Alla kyrkorna i Kristianstad svarde tillsammans för ett innehållsrikt program. Det var gospel, körsång, solosång, latinsk hymn, psaltarpsalm, musik på harpa och naturligtvis församlingssång. Mer än 200 personer hade samlats. Det var sång som inspirerade och förenade. Här kom också den kristna gemenskapen till uttryck, över alla samfundsgränser. Det var en stark upplevelse när en förenad kör tillsammans med församlingen sjöng: Våga sätta fulla segel i Guds Andes vind. Vi behöver bli "vindens vänner". En kollekt togs upp för Världens Barn och den blev 4643 kr.

I morgon är det FN-dagen. Då blir det sång och musik av annat slag. I Heliga trefaldighets kyrka framförs fredsmässan The Armed Man kl.18.00. Cirka 200 körsångare och musiker medverkar. Se www.globalen.org.

Radio Kristianstad var där och gjorde ett reportage på övningen idag. http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2017243&BroadcastDate=&IsBlock=

FN-firandet börjar redan kl.11.00 på Lilla Torg, där Stadsmusikkåren spelar. Jag har lovat bidra med en fredsappell. Det känns spännande. Sedan fortsätter vi till Regionmuseet där Hans Corell, FN:s tidigare rättschef, talar om Kan FN skapa fred i världen? Oliver Hellström medverkar med pianomusik. En utställning informerar om FN-förbundets kampanj Röj en mina.

Alla kyrkor sjunger

2009-10-15T20:48:00.002+02:00

I de allra flesta kyrkor har sången och musiken stor betydelse. Allt ifrån hymner och koraler som funnits med i många generationer, till moderna andliga visor och lovsånger. Vad skulle en gudstjänst vara utan sång?
Idag kan det vara svårt att avgöra vilken psalm eller sång som hör hemma i vilken kyrka eller vilket samfund. Man lånar friskt från varandra. Musikvalet blir mer en generationsfråga. Ibland kan man i kyrkliga sammanhang uppleva en spänning mellan tradition och förnyelse.
Intressant är också hur många av våra kända artister det är som fått sin första sångträning i en kyrklig kör eller sånggrupp. Inte minst de gamla ”läsarsångerna” sjungs i alla möjliga sammanhang, trots att språket i dem kan kännas omodernt. Men man känner när det är äkta.
Sången kan uttrycka både glädje och sorg, smärta och lycka. Kanske är det just det som är poängen, här ges en kraft som bär genom livets alla förhållanden. Ser vi ut över världen, så är väl Negro Spirituals och dess uppföljare goda exempel på hur den enkla, andliga sången har gett lidande, förtryckta människor mod och kraft att hålla ut.
Även i Kristianstad sjungs det livligt i alla våra kyrkor. På söndag den 18 oktober kl.18, ges ett smakprov på denna sång och musik i Östermalmskyrkan. Ekumeniska Rådet har bett de olika församlingarna bidra med ett par sånger vardera, så det blir mycket blandade stilar. Kyrkoherde Louise Nyman och pastor Jörgen Lennartsson medverkar med andakt och ledning.
Ekumeniska Rådet i Kristianstad
Bo Olsson
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091017/TYCKTTANKT/710179941/1028/&/Kyrkor-sjunger

Världens Barn och FN-dagen

2009-10-07T20:03:00.003+02:00

Just nu är det ganska hektiskt med planering för diverse arrangemang. På fredag och lördag är det dags för Världens Barn-insamlingen. Från FN-föreningen/Unicefgruppen har vi lovat stå vid Maxi i Kristianstad på fredag och lördag på Härlövsområdet. Vi hoppas att det ska fungera lika bra som förra året.
Samtidigt är förberedelserna i full gång inför FN-dagen den 24 oktober. Se närmare på www.globalen.org. Vi hoppas att det ska bli en kraftfull fredsmanifestation, i protest mot krigets vansinne.
Idag såg jag att det blivit intern kritik mot Alf Svenssons uttalanden om vapenexporten, när han gjorde gemensam sak med Göran Persson. "Etiska problem med svensk vapenexport". Jo, nog borde man kunna begära mer av ett parti som säger sig ha en kristen värdegrund. Välgörande att Lars O Molin Lennart Bondeson (kd) säger ifrån.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=189067

Världens Barn i Kristianstad

2009-09-30T20:50:00.003+02:00

Förberedelserna pågår som bäst för årets insamlingskampanj till Världens Barn. Ja, egentligen är insamlingen redan i gång. Den 9-10 oktober kommer ett stort antal personer från de olika organisationer som samverkar, att gå ut med insamlingsbössor. Men satsningar görs också bl.a. vid Oktoberfesten på Yllan den kommande helgen, vid IFK Kristianstads matcher osv. I måndags fick jag tillfälle att berätta i P4 Radio Kristianstad om Världens Barn. Lyssna gärna här:http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1972012&BroadcastDate=&IsBlock=

Kulturfestival på Näsby

2009-09-27T19:13:00.002+02:00

Igår var jag med på den årligen återkommande kulturfestivalen i Gamlegårdsparken i Näsby. Arrangörer är bostadsföretaget ABK och Folkuniversitetet. I ett stort tält serverades mat från olika kulturer. Det var bara att gå runt och smaka lite här och lite där, allt till självkostnadspris. På scenen stod Emil Sigfridsson och introducerade en mängd olika artister, folkdansgrupper osv. Musikstilarna skulle naturligtvis tillgodose alla olika smakriktningar. På området fanns invandrarföreningar och andra organisationer som ville informera och knyta kontakter. Massor med besökare av alla tänkbara nationaliteter kom och tycktes trivas. Vi infödingar var i klar minoritet.

Själv fanns jag i FN-föreningens tält, som vi delade med Agenda 21. Vi informerade om klimatfrågan och annat som FN jobbar med. På en dator kunde de som ville se den här filmen, När klimatet ändras.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Klimatnyheter/Publikationer/Klimatfakta/Faktafilm
Vi samlade också in pengar för Världens Barn, där Unicef är en av de samverkande organisationerna. Reslutatet blev väl inte så alldeles lysande, men många barn flockades vid vårt bord, och ballongerna som delades ut hade en strykande åtgång. I Agenda 21-hörnan hade man sopsorteringstävling, så där var det full aktivitet. I ett annat hörn av tältet spelades schack på marken med stora pjäser.

För oss som representerade Kristianstads FN-förening blev det i alla fall en hel del nya kontakter som knöts. Vi hoppas kunna utveckla dem vidare. En hel del saker är på gång under hösten. http://www.globalen.org/

Kyrkoval

2009-09-17T20:30:00.004+02:00

Jag kan inte minnas att ett val inom Svenska Kyrkan fått så stor medial uppmärksamhet som i år. Själv följer jag detta från åskådarplats eftersom jag inte är medlem och röstberättigad. Jag minns en gång för kanske 25 år och jag gick till tandläkaren. Han visste att jag var pastor baptistförsamlingen på orten. Så fort jag satt mig i stolen frågade han om jag skulle ställa upp i kyrkovalet. Kanske inte precis den fråga jag hade väntat mig. Han hade tydligen själv blivit tillfrågad av sitt parti, men var väl inte särskilt intresserad. Jag svarade att jag hade fullt upp med min egen kyrka och församling. Dessutom hade jag inte ens rösträtt. Av respekt för Svenska Kyrkan som trossamfund har jag valt att gå ur. I mitt ekumeniska engagemang samarbetar jag ofta och gärna med Svenska Kyrkan, men jag tycker att det bör ske på jämbördiga villkor.
Just nu går debattens vågor höga mellan dem som ser kyrkovalet som en politisk angelägenhet och dem som tycker att partierna ska hålla fingrarna borta. Jag vet att också många dubbelanslutna frikyrkomedlemmar ställer upp i kyrkovalet. För mig är det svårt att förstå. Om man har sin förankring och gemenskap i ett samfund, varför ska man då sitta och bestämma i ett annat?? Samtidigt vet jag att det är ett viktigt val och vill gärna be om välsignelse över dem som ska rösta och som ska väljas till dessa uppdrag.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=179376
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090915/KRISTIANSTAD/870313707

Afrika i fokus

2009-09-12T21:00:00.006+02:00

I tisdags hölls ett seminarium på Söderportgymnasiet som FN-förbundet arrangerade. Det handlade om Afrika och hur det går med Millenniemålens uppfyllelse. Zounkata Tuina, borgmästare från Yaho, Burkina Faso berättade om utvecklingen i sitt land.

Kanvaly Sangare(Elfenbenskusten) diskuterade demokrati och mänskliga rättigheter i Västafrika.

Jag behövde en nästa

2009-09-05T10:00:00.002+02:00

Medmänsklighet finns det alltför lite av. Det är vi nog alla överens om. ”Alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig”, är ett gammalt talesätt – men en dålig ursäkt. Samtidigt finns det så många goda exempel, människor som helhjärtat ställer upp och engagerar sig, både ideellt och i sina arbeten.
Sveriges Kristna Råd har lanserat september som Diakonins månad. Det är en uppmaning till kyrkor och församlingar i alla samfund att speciellt uppmärksamma frågorna om medmänsklighet och sociala insatser. Det här är kärnfrågor i det kristna evangeliet. Många tycker nog att det märks allt för lite, och att de kristna ”bara pratar”. Bibelns Jesus umgicks mest med människor på ”livets skuggsida”, och fick kritik för det. Tron utan gärningar är död, står det i Jakobs brev i Nya Testamentet. Andlighet är att bry sig om hela människan. Vi som säger att vi tror på Gud och har Jesus som vår Herre, måste ständigt utmanas att ta detta på allvar.
I Kristianstad finns en hel del socialt engagemang för speciellt utsatta medmänniskor, från de kristna församlingarna. Söndagen den 6 september arrangerar Ekumeniska rådet en temakväll i Österängs kyrka kl.18.00 med rubriken Jag behövde en nästa. Representanter för LP-Kristianstad, Diakoniforum, Vä-Skepparslövs projekt för arbetslösa och en besöksgrupp på fängelset kommer att berätta om vad man gör. På det här sättet hoppas vi att fler kan inspireras att engagera sig.
Ekumeniska Rådet i Kristianstad
Bo Olsson, ordförande
Katarina Ekman, ELF
Alf Nordenström, Heliga Trefaldighet
Jessica Rembeck, Östermalmskyrkan

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090905/TYCKTTANKT/489548313/1028/ASIKTER/&/Vi-behover-en-nasta

Miljöuppdrag från Gud

2009-08-31T21:26:00.002+02:00

I Kristianstadsbladet läste jag idag med stort intresse en insändare skriven av en trio från Claphaminstitutet. http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20090831/TYCKTTANKT/966753794/1028/ASIKTER
Senare har jag sett att den även var införd i Dagen. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=176191
Så här kommenterade jag i Bladet: Halleluja! Äntligen, skulle jag vilja utbrista. Mycket intressant att några kristna tar tag i miljöfrågorna. Själv har jag försökt i olika sammanhang, men responsen är inte alltid så stor. I princip håller man med, men vi vill gärna leva som förut. Miljön är också en andlig fråga. Förundran inför skapelsen är en bra början. Författarna talar om Vattenfall som ett dåligt exempel. Bra att man vågar vara konkret. P-H, det är väl bra om kristen tro kan ge inspiration och uthållighet i vår gemensamma kamp. Jag känner stor ödmjukhet inför dem som helhjärtat engagerar sig från andra utgångspunkter. Men för mig är Gudstron en drivkraft. Roligt om vi kunde hjälpas åt och inspirera varandra till handling.

Skolstart

2009-08-24T20:20:00.003+02:00

Idag har vi haft terminsstart på Furuboda Folkhögskola. Det är alltid spännande att möta nya, förväntansfulla deltagare. Jag fortsätter att stötta i den Allmänna kursen med behörighetsinriktning. Dessutom ska jag nu ha hand om skolbiblioteket.

Den gångna lördagen var jag också på Furuboda. Då hade vi Lekens Dag, ett årligen återkommande arrangemang. I år var det visst bortåt 2000 besökare. Framför allt är det familjer från Skåne och Blekinge där något barn har en funktionsnedsättning, som kommer. En massa häftiga aktiviteter erbjuds. Själv stod jag på parkeringen de första timmarna, och bevakade en infart. På eftermiddagen hade jag hand om cykelutlåningen, och det var väldigt populärt. Framför allt våra parcyklar var det många som ville prova. Rejält trött kom jag hem vid 18-tiden.

Söndagen innehöll först gudstjänst i Östermalmskyrkan, då jag hade hand om tolkningen till engelska. På kvällen kom vår Mellanösternmissionär och berättade om sitt arbete med bas på Cypern. Mycket intressant.

Bära frukt

2009-08-16T20:34:00.003+02:00

Just nu pågår Sommarveckan på Furuboda. Ca 25 deltagare förutom anhöriga och assistenter finns med. I fredags hade vi en härlig dag vid stranden. Lördagen erbjöd häst- och vagnåkning för dem som hade lust, och några pysslade med div. hantverk. På kvällen såg vi filmen Vingar över Vattenriket, och den motogs med stor entusiasm. Själv har jag sett den flera gånger, och det behövs nästan om man ska kunna ta till sig allt.
Så idag, söndag, var det gudstjänst i det gamla missionshuset från slutet av 1800-talet. Många av Sommarveckans deltagare kom, men också en del andra ifrån bygden. Det är en gammal tradition att ha ett sommarmöte i augusti. Men idag blev det nästan för trångt. Vi packade ihop oss så gott det gick, och några satt i farstun. Jag var ombedd att predika, och läste då kyrkoårets evangelietext från Joh.15:1-9. Så här mitt i fruktsäsongen passade det bra att tala om Att bära frukt. Kärlek, glädje, frid och andra positiva egenskaper kallas i Galaterbrevet för Andens frukt. Det är väl egentligen det vi alla vill att våra liv ska präglas av. Ändå är det ju inte alltid så det fungerar i praktiken.
Träd och andra växter följer sin natur. De kan inte välja vilken sorts frukt de vill bära. Men vi som är skapade som människor måste välja att göra det vi är ämnade till. Annars blir vi "omänskliga". Vi har ansvar för hur vi lever. Men när det går fel så finns förlåtelsens möjlighet, och Gud vill göra oss till nya skapelser i Kristus Jesus.
I predikan talade jag om att förbli i Kristus. Själva kan vi inte åstadkomma något, sade Jesus, inte utan honom. Jag tog fram en snittblomma och konstaterade att även om den är aldrig så vacker, så har den inte längre kontakt med livet. Vi måste inse att vi är beroende av Gud och varandra. Ensam är inte stark. Jesus visade i sitt liv den goda frukten. Det var inte bara prat utan han hjälpte, uppmuntrade och tjänade t.o.m. med sitt eget liv. Därför kan han också hjälpa oss. Grenen i vinstocken ger inte god skörd för att den är duktig och stark, utan för att den öppnar sig för livskraften från vinstocken.
Låt oss förbli i Kristi kärlek, för att kunna bära en frukt som består. Det var min hälsning i Furuboda Missionhus idag, och till dig som ev. läser detta.
i gudstjänsten fick vi lyssna till sång av Rune, och hans fru Inga berättade om sina planer på att åka till Indien som volontär.

Hur förvaltar och fördelar vi jordens resurser?

2009-08-05T20:47:00.002+02:00

Tidningen Dagen har de senaste dagarna haft flera intressanta ledare, debattartiklar och insändare som handlar om vårt globala ansvar, inte minst som kristna.

Lena Klevenås från FIAN uppmanade den 30 juli Sveriges regering att skriva under det nya tilläggsprotokollet till ESK-konventionen, http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174421

Samma dag skrev Birger Thuresson om att Sverige måste följa de etiska liktlinjer för vapenexport som man själv satt upp! "Och framför allt måste vi leva upp till intentionerna att främja fred i världen." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174422

Tomas Hultberg från Malmö skrev igår den 4 augusti bl.a. så här: "Och om vi ska räknas bland utsugarna så borde åtminstone vi som kallas kristna och försöker leva med Bibeln som rättesnöre reagera, engagera oss och bli indignerade för Bibeln är rätt tydlig då det gäller just utsugare." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174643

Så till sist kom Thomas Österbergs med följande i sin ledare: "Bara med väckta samveten kan en ny utveckling bort från hungern skapas. Möjligheterna till förändring finns, som sagt. Något är grundläggande fel när svältande människor exporterar sin mat till oss i den rika världen i stället för att få del av den själva." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174590

Som enskild människa kan man känna vanmakt inför all denna destruktivitet. Varför ska människor svälta när det finns tillräckligt med mat? Vi måste säga ifrån, men också vara beredda att ändra vår egen livsstil.
På söndag kommer man i många kyrkor att tala om förvaltarskap, "Goda förvaltare" är temat. Tänk om vi då skulle passa på och lyfta fram det ansvar vi har som människor och ännu mer som kristna bekännare. Det är tungt och jobbigt att ta fram rättvisefrågor, miljöfrågor osv, men hur ska vi annars kunna bli "goda förvaltare"? Mitt i allt detta finns löftet om Guds kraft i vår svaghet, om Guds Ande som vill uppfylla oss när vi ställer oss till förfogande.

Ute och cyklar!

2009-08-02T15:10:00.006+02:00

Ja det var just vad vi var igår. Tillsammans med Birgitta och min bror och hans fru cyklade jag dressin från Broby till Glimminge och tillbaka. http://www.ogjs.se/ Det var en skön upplevelse att trampa fram genom grönskan. De som hade kortbyxor ångrade sig nog lite, för brännässlorna nådde högt upp. I Glimminge fanns det en välordnad rastplats där vi kunde njuta av förmiddagskaffet. På väg tillbaka till Kristianstad stannade vi i Knislinge och åt Kinabuffé hos våra vänner på golfrestaurangen China Inn. Mycket trevligt det också. Men det var inte utan att det kändes i kroppen på kvällen. Om det var trampandet eller all frisk luft som tog på krafterna vet jag inte.

Höganäs tur och retur

2009-07-31T20:38:00.007+02:00

I onsdags gjorde min fru och jag en liten utflykt till Höganäs. Vi hade inget speciellt ärende, mer än att få se något nytt. Ett stopp gjorde vi på Förmedlingscentralen i Tyringe. Där kan man alltid hitta några trevliga småprylar.

Höganäs visade sig vara en mycket trivsam småstad vid Öresund. Jo, jag har faktiskt varit där en gång när jag besökte Örestrand. Vi gick och strosade vid hamnen. Kajkanten hette en trivsam sommarrestaurang som låg där den skulle. Där intog vi lunch. Utanför fönstret satt en matgäst och åt med god aptit, utan att betala för sig. Det var en fiskmås som helt ogenerat mumsade i sig rester från en tallrik. Tyvärr hann jag inte få något bildbevis. På väg ut från Höganäs stannade vi till i Lerberget och gick lite vid stranden. Utsikten var förträfflig.

Igår fick vi den nya datorn som vi beställt. Med lite hjälp har vi nu fått igång alla finesserna, tror jag. Det går mycket snabbare och smidigare med den här än den ca 8 år gamla.

Imorgon, lördag ska vi försöka oss på något nytt, cykla dressin i Broby. Vädret ser lovande ut, och vi hoppas det ska fungera.