Rio +20 med hopp om framtiden

I onsdags var jag med på en konferens med den rubriken på Regionmuseet i Kristianstad. Moderatorn Karl-Erik Grevendahl inledde med att nämna en av dagens arrangörer HUT Skåne (=Hållbar Utveckling) och deras ambition att få med de sociala aspekterna av detta.
Kristianstads miljöchef Tommy Danielsson gav en kort historik över Agenda 21, där också han nämnde att de sociala frågorna blivit allt viktigare. Kristianstad är en av de få kommuner som fortfarande har en Agenda 21-verksamhet, och det är nog den som är mest synlig på stan. Tommy nämnde viktiga satsningar som Biogasen och Vattenriket. Miljöfrågor har blivit självklara idag. Man talar om Miljöbarometer och Hållbara transporter t.ex.Viktiga frågor framöver är vattenmiljö och ett hållbart skogsbruk.
Flera talare betonade att Hållbar utveckling inte bara handlar om ekologisk utan också social och ekonomisk utveckling. Fiona Winders från Malmö talade främst om Social hållbarhet. Man har uppmärksammat att det finns stora och växande klyftor mellan olika stadsdelar och har därför lanserat projektet Nu lyfter vi Malmö. Fiona betonade att myndigheterna inte skall göra åtgärder för eller åt svaga grupper utan MED. Det handlar om att Se, Förstå och Koppla ihop. Hon uppmanade de ansvariga i Kristianstad att våga släppa kontrollen och även engagera föreningslivet.
Näste talare var Staffan Landin som arbetar tillsammans med Hans Rosling på statistiksajten Gapminder. Han ville gärna uppmärksamma oss på att det fortfarande finns stor fattigdom i världen, men att detta inte är den enda sanna bilden. Mycket har blivit bättre, men alla länder har inte gått samma väg. Han menade att vi är på rätt väg när det gäller de flesta Millenniemålen, men klimatmålet är ett undantag. För många i världen behövs en materiell standardökning men det får inte leda till ökade utsläpp av koldioxid.
Katarina Skalare från Price Water House, PWC. talade om företagens ansvar. Vi fick lära oss en ny förkortning, CSR = Corporate Social Responsibility. Katarina menade att aktieägare idag ställer alltmer krav på sina företagsledningar i fråga om hållbarhet och etik. Hållbarhet skall integreras i företagets årsredovisning. Det handlar om att skapa eller rasera ett företags förtroende. Idag ställs nya krav på långsiktigt tänkande, och inte bara snabba vinstkrav. Vi uppmanades att samla företag för att få dem att ta ett socialt och kulturellt ansvar. I Malmö finns det tydligen något som heter MINE (Malmö i Nya Europa), och även uttyds Etnisk Mångfald i Arbetslivet. Det ställs idag ökade krav på hållbarhetsredovisning  och icke-finansiell information från företagen, fick vi veta. För de privata är det frivilligt, men för statliga och kommunala är det obligatoriskt.
Charlotte Lorentz Hjorth är VD för Krinova Science Park i Kristianstad. Hon talade om Innovation i innovationssamhället. En uppfinning blir inte en innovation förrän den kommit i bruk och blivit kommersialiserad, var hennes tes. Vi lever alltmer i ett "kunskapande" samhälle, menade Charlotte. Alltmer handlar det idag om delning och med-skapande. Vi har en innovationsdriven ekonomi. Det behövs öppna system idag, och olikheter är en drivkraft.
Krinova har fokus på Mat, Miljö och Hälsa. Här betonades Smart tillväxt (utveckla ekonomi), Hållbar tillväxt (resurseffektivt och grönare) och Inkluderande tillväxt (hög sysslesättning och social sammanhållning). Det anknyter till Horizon 2020 - Horisont 2020, EU-kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation. På Krinova arbetar man med en "innovationsarena" och under temat Great Challenges finns bl.a. begreppet Hållbara städer.
Sist under den här konferensen var ett mer filosofiskt inslag med kristianstadssonen Sven Heijbel som ställde frågan Vad vill du egentligen? Han ville föra ett samtal om Lycka och hållbarhet. Han konstaterade att alla säger att mer tid och hälsa är det vi helst vill ha, och ändå köper vi saker som vi inte behöver. Sven utmanade lyssnarna med frågor som: Vad håller vi på med? Vad vill jag förändra? Han nämnde som ett inspirerande exempel kinesen Huang Ming, som haft stor framgång inom solenergiområdet. En annan intressant förebild är Muhammad Yunis från Bangla Desh, som också han fått Right Livelihood Award. 

Sven Heijbels avslutande ord är väl värda att tänka på: 
Fråga inte Vad jobbar du med? utan fråga Vad jobbar du för?