Vad är en människa?

Igår, söndag, fick jag tillfälle att ta upp detta slitna, men ändå så angelägna ämne när jag predikade i Linderöds Missionshus. Söndagens tema var Goda förvaltare, och jag började med att läsa Psalm 8 i Psaltaren. Där finns de klassiska orden: Vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? För de flesta av oss är det självklart att säga att alla människor har samma värde, antingen vi utgår från Bibeln eller FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna eller bådadera. I en aktuell tidningsdebatt har jag dock mött ett öppet ifrågasättande av denna princip.

Mina försök till svar på frågan Vad är en människa?:
1. Det finaste man kan bli
-Nästan till en gud, stod det i Ps.8. Ja, men bara nästan. Vi är skapade till Guds avbild, och i det ligger ett uppdrag att förvalta den jord som Gud gett oss att leva på. Det är frihet under ansvar. ingen av oss är verka av slumpen, utan Gud har en mening med var och en av oss.
-För mig är Allas lika värde (eller egentligen "värdighet") en konsekvens av Skapelsen. Men tyvärr är "marknadsvärdet" på en människa väldigt olika.
2. Det svåraste man kan vara
Men, människor är vi ju redan!? Jo, och ändå blir så ofta "omänskliga". När vi försöker göra oss till herrar istället för förvaltare, blir vi slavar under synden. Friheten finns inte hos Mammon, utan i att vara beroende av Gud. Även aposteln Paulus fick erkänna att han inte gjorde det goda han ville, utan tvärtom. Då behövs nåden och förlåtelsen.
När vi hör om alla kriser och  katastrofer, klimat, svält, ekonomi osv, så undra många var Gud har tagit vägen. Jag undrar, var finns människorna som skulle bruka och vårda den här jorden? Vi som skulle vara Guds händer och fötter?? Allt detta onda är konsekvenser av människans omänsklighet. Vi kan inte skylla ifrån oss på varken Gud eller djävulen.
3. Det bästa som kan hända
"Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse", står det i 2Kor.5:17. Det är bara Människosonen, Jesus, som kan göra oss till riktiga människor. När hans Ande bor i oss får vi nya förutsättningar att leva helt och sant. Men hur märks detta i vårt sätt att vara? Inspirerar det oss att ta ansvar för svältande, klimatdrabbade och utslagna människor? Här gäller det att vara ärlig och ödmjuk. Allt vi har är gåvor som skall användas i kärlekens tjänst, tid, kraft, pengar, idéer osv. Ibland tycks det som människor utan kristen bekännelse tar detta på större allvar än många av oss kyrksamma, och då får vi glädjas åt att Gud använder dem också, fast de kanske inte ens vet om det.
Förvaltarskapet gäller alla människor, men framför allt dem som bekänner sig vara Jesus efterföljare. Vår uppgift är att gå före i kampen för livet, visa vägen och inte minst förmedla HOPP. Visa att det inte är meningslöst, för vi tror att det är livets Gud som har sista ordet. och det är inför Honom som vi alla skall stå till svars.
Utmaningarna är många, men låt oss se förmånen i att få vara just människor och få samarbeta med Skaparen. Vi får ställa oss till Hans förfogande, med alla våra svagheter och brister. Vi är Förvaltare!