Nyår på Furuboda

Den här helgen har jag till stor del tillbringat på Furuboda. Så idag var det skönt att få koppla av hemma. I torsdags hade vi som tema Svenska stjärnor - från Greta Garbo till Gunde Svan. Jag är inte expert på någon av dem, men lyckligtvis kan man hitta det mesta på Internet och inte minst Youtube. Ett tiotal "stjärnor" hann vi med på ett par timmar. På nyårsafton var det återigen min uppgift att göra en rapsodi över det gångna årets händelser i världen, i Sverige och i någon mån på Furuboda. Vad ska man välja att ta med i en sådan rapsodi? Material finns så det räcker i alla fall. Det man upptäcker vid sådana återblickar är hur snabbt vi glömmer. När jag började med jordbävningen på Haiti den 12 januari, så kändes det väldigt avlägset och nästan bortglömt.

Nyårskvällen var jag ledig och firade in det nya året med vänner på Finlandshusets översta våning. Utsikten kunde man inte klaga på. Det som väsnades mest var  nog de tusentals stora fåglar som svepte förbi fönstren ett antal gånger.
På nyårsdagen hör det till traditionen att man på Furuboda har möjlighet att se nyårskonserten från Wien på storbildsTV. Efter att ha startat den skulle jag fixa frågor till en tipsrunda, med det gångna året som ämne. Kruxet var bara att gångarna på Furuboda vara så hala av omväxlande tö och frost, så att folk knappt kunde ta sig runt på tipspromenaden. Årets första kväll hade vi nattvardsandakt. Det känns fint att få sätta sig i en ring och dela Hoppets måltid i början av ett nytt okänt år.
Söndagen blev en spännande dag. Efter att ha hjälpt till med tolkningen i Östermalmskyrkans gudstjänst, åkte jag med åtta kinesiska studenter till Furuboda. De hade en fin presentation på eftermiddagen av kinesisk kultur och tradition. I en paus fick jag tillfälle att visa dem runt på Furuboda, och de var väldigt entusiastiska över vad de såg. På kvällen hade våra nyårsgäster sin avslutningsfest, och där gjorde de kinesiska tjejerna ett bejublat framträdande med både sång och dans. Mycket lyckat.

Nu har jag en semestervecka framför mig. Men det är mycket som jag hoppas hinna med, både föreningsjobb, städning och annat. På söndag har jag lovet predika i Missionskyrkan i Hässleholm. Nästa tisdag den 11 januari visas filmen Home i Länsförsäkringars biosalong. Det är en fantastisk skildring av jordens skönhet och skörhet. Välkommen!

Skapelsevänligt

Under hösten leder jag en liten studiegrupp i Östermalmskyrkan varannan torsdag. Vi använder materialet En skapelsevänlig församling. Där finns mycket goda tankar och hänvisningar till både Bibeln och nutida faktamaterial. Igår samtalade vi om Konsumtion och Livsstil. Det är intressant men också utmanande att fördjupa sig i miljö- och rättvisefrågorna ur ett kristet perspektiv.

På söndag ska jag predika i Maglehults missionshus utanför Tyringe. Eftersom Kyrkornas Globala vecka inleds just den dagen kommer dess tema Skapelsefeber att prägla hela gudstjänsten. Jag vill gärna dela med mig av tankar kring vårt ansvar som kristna i den klimatkris som vi lever i, men också förmedla det hopp som Bibeln ger oss. En ny livsstil, det kan låta tungt och trist, men varför inte se det som en befrielse från en massa krav som omgivningen och vi själva ställer på oss. Det handlar väldigt mycket om att låta kärleken bli verklighet, och att våga vara beroende av varandra. En sund och miljövänlig livststil leder till djupare relationer mellan medmänniskor. Vågar vi statsa på det?

Jag vill också passa på att uppmärksamma det FN-rollspel som den här veckan genomförts på Söderportgymnasiet i Kristianstad. Det är en spännande och viktig erfarenhet för dem som får vara med. Tyvärr har jag inte haft tillfälle att ta del av det på plats den här gången.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20081113/KRISTIANSTAD/444901717

Gudstjänst och Pompeji i Hässleholm

Idag på tacksägelsedagen har jag varit gästpredikant i Missionskyrkan i Hässleholm. Temat var givet, det skulle handla om Lovsång och Tacksamhet. Dagens text från Lukasevangeliet kap.19 handlar om hur Jesu lärjungar högljutt prisar honom för de under de sett. Det var efter intåget i Jerusalem, när Jesus red på en åsna. De religiösa experterna gillade emellertid inte detta utan bad Jesus tysta dem. Han kontrade med att "om dessa tiger skall stenarna ropa".

Jag pekade på att vi alla har mycket att vara tacksamma för, även om livet ibland är tufft. Förnöjsamhet är något vi borde lära oss. Livet är inte fattigt, men ibland har vi svårt att se dess rikedom. Hela Skapelsen deltar i lovsången till Skaparen genom att bara vara, och fylla sin uppgift. Vi människor är de enda som kan välja att ställa oss vid sidan om, och kanske främst hylla oss själva.

Fariseernas protester berodde nog inte så mycket på en störande ljudnivå, utan att de kände konkurrens. De kunde inte acceptera att Gud kom på det sättet, och gick dem förbi. Jesus var obekväm för att han sade sanningen och avslöjade falskhet. Profeter har aldrig blivit populära. Man kan fundera på om kristna församlingar och enskilda idag är så oförargliga att ingen bryr sig. Det kan faktiskt vara ett friskhetstecken när folk blir irriterade på oss!

Vi måste inse att det finns många fler som blivit berörda av Gudsrikets kraft än de som är registrerade i våra kyrkor. Många är fyllda av kärlek till medmänniskor och drivs av ett osjälviskt engagemang som är en härlig lovsång till Skaparen, fast de kanske själva är omedvetna om det. Är det månne dessa som är vår tids "stenar som ropar" när lärjungarna tiger?
Kom ihåg att tacksägelse och lovsång handlar om hela vår inställning till livet. Att vara kristen är att ta sitt ansvar som människa på fullt allvar.

Det här var i korthet det jag försökte förmedla. Efteråt fick jag tillfälle att byta några ord med gamla och nya vänner. Det är alltid värdefullt. Sedan fortsatte min fru och jag till den så omtalade Pompejiutställningen på Hässleholms kulturhus. Mycket intressant och sevärt!
http://www.nsk.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20081012/NYHETER/679240218/1129