På väg mot jul

För någon vecka sedan skrev jag om mitt besök i Köpenhamn och klimatmötet. Av nästan alla som kommenterat min medverkan i demonstrationen har jag fått frågan om jag blev tagen av polisen. Nej, har jag svarat, men om det var tur eller skicklighet vet jag inte. Det verkar som många helt oskyldiga greps.
Många har uttryckt sin besvikelse över det magra resultatet. Alla bevakade sina positioner. Det blir många fina ord, men lite handling. Den kraftsamling som ett stort antal folkrörelser gjorde är ändå inte förgäves. Det behövs ett folkligt tryck underifrån för att makthavare ska våga tänka nytt. Att få fram ett annat konsumtionstänkande är en pedagogisk utmaning för oss alla. Det handlar om att hitta tillbaka till en mer naturlig livsstil.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197479
Diakoniaaktivisten skriver också om besvikelse, men poängterar att kampen går vidare. http://diakoniaaktivist.blogspot.com/2009/12/besvikelse.html
Förra måndagen hade jag det tredje och sista studiet i Östermalmskyrkan kring Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Några nya dök upp, och det fanns intresse för att fundera på vad det är som egentligen ger oss hopp.
I torsdags var det julfest på Furuboda. Det magnifika julbordet, visst var det gott men är det förnuftigt att duka upp allt detta på en gång? Vem orkar göra rättvisa åt allt detta? Den efterföljande underhållningen "Kursslaget" var en trevlig upplevelse. Folkhögskolans deltagare presenterade en lång rad roliga upptåg.
Samuel Ljungblahd och Bodekull Gospel & Jazz Orchestra höll julkonsert i Östermalmskyrkan i fredags. Jag var väl lite för trött för att lyssna ordentligt. Fullsatt kyrka, men vad fick man med sig egentligen? Religiös underhållning?? Det blev nog lite lugnare och mer eftertänksamt på slutet.
Söndagens gudstjänst var innehållsrik. Pastorsavskiljning hölls för vår nya cafépastor Lisa. Hon predikade personligt och konkret om att vi alla bär på ett uppdrag liksom Maria gjorde. Julia och Linda lät sig döpas in i Kristus. Det var ett stort steg för dem, och en viktig påminnelse för oss alla att leva i vårt dop.
Nu tänker jag ta ledigt några dagar. Julafton har vi inga planer för ännu, mer än midnattsgudstjänst i Östermalmskyrkan 23.30. På juldagen ansvarar jag för julottan (om man kan kalla det för det?) kl.08.30, på Furuboda. Jag funderar på att utgå från frågan: Hur ser Gud ut? Den osynlige blev synlig i ett litet barn. Nu vill han bli synlig genom dig och mig.
Så jag önskar dig som läser detta en riktigt god helg.

Tankar i advent

Jag har lite svårt att hänga med i julhysterin. Det känns inte riktigt som det angår mig. Min fru har skickat en bunt julkort, och det är väl bra att nån i familjen bryr sig. Folk rusar runt som galningar i affärerna för att köpa julklappar. De få som jag känner mig tvungen att köpa, brukar bli 23 eller t.o.m. 24 december. Det finns inget värre än att köpa presenter. Ofta har jag fått panik. Innerst inne kan det finnas en god avsikt, men det har blivit så fel med denna omåttliga köpfest före jul.
För några år sedan skulle jag predika på 4:e advent. På julfrimärkena det året fanns ingen midre än Karl-Bertil Jonsson. Att Posten hyllade denne "sabotör" var i sig lite lustigt. Söndagens tema var då liksom i år Maria, Herrens moder, och jag läste Marias lovsång i Lukas 1:46-55. I predikan sammanförde jag dessa två personligheter: Jungfru Maria och Karl-Bertil Jonsson. Nog har de en hel del gemensamt. Bibeltexten jag nämnde är rent revolutionär: "Han (Herren) störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. Hungriga mättar han med sina gåvor och rika skickar han tomhänta bort.",vers 52-53.
Den viktigaste regeln för julfirandet tycks för många vara den här: "Allting skall vara som det alltid har varit". För Maria blev det inte så, och inte för hennes jämnårige kompis Karl-Bertil heller. Alla ska inte göra som dom, men om vi vill tänka på julens egentliga innebörd och låta Jesus vara centrum så är det en sak vi kan vara alldeles säkra på: Det blir inte som det brukar vara!
Tage Danielsson som har skrivit om Karl-Bertil, bekände sig inte som kristen, men han säger mycket träffande att "detta hände på den tiden då julen fortfarande firades till minne av Jesu födelse."