Nu har den här bloggen legat i dvala en dryg månad. Frågan är om jag ska orka ta tag i den på nytt. Jag gör ett försök. Almedalsveckan är just avslutad. Bland alla politiker och opinionsbildare fanns en grupp som ville väcka uppmärksamhet under rubriken "Jesus for President". Det är kristna ungdomar som berättar om sin tro på Jesus och hans utgivande kärlek, ibland på ett utmanande sätt. Man erbjöd sig t.ex. att tvätta Visbybornas fötter. Det påminner naturligtvis om vad Jesus gjorde med sina lärjungar, och sedan befallde dem att fortsätta med. Johannesevangeliet kap.13, verserna 4-15. Jag har många gånger funderat över varför det bibelordet tappats bort. http://www.jesusforpresident.se/viewNavMenu.do?menuID=24&oid=424
Äkta Gudstro handlar om att "tvätta fötter" och på annat sätt tjäna sina medmänniskor. I USA har en grupp kristna ledare tillsammans med judar och muslimer begett sig till New Orleans och den katastrofdrabbade Gulfen. De lyssnar på människors förtvivlan över det som hänt. Nej, säger Jim Wallis, det är inte Gud som orsakat oljekatastrofen, utan människors dårskap. Många som lever i området har blivit djupt deprimerade av det som hänt, men några säger att tron på Gud har hjälpt dem att överleva trots allt. Nu vill man att vi ber för alla de människor och den natur som drabbats, men också för ett uppvaknande bland beslutsfattarna. De måste inse att oljans tid är förbi och att det nu behöva ren energi.
http://go.sojo.net/campaign/pledge_to_next_gen
I morgon är det söndag och ekumenisk gudstjänst i Tivoliparken.
http://www.kyrktorget.se/kyrkorna.kristianstad
Det blir säkert i varmaste laget, men det är väl bättre än att det regnar. Tjernobylbarnen från lägret i Broby medverkar som vanligt.
http://tjernobylbarnen.se På eftermiddagen ska FN-föreningen/Unicef ha ett tält med barnaktiviteter i anslutning till en barnloppis under Kristianstadsdagarna. www.globalen.org. Det ska bli roligt.
Visar inlägg med etikett Jesus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jesus. Visa alla inlägg
lördag 10 juli 2010
torsdag 24 december 2009
Gör som Gud- Bli människa!
Julfirandet med familjen klarade vi av redan igår, så nu är det väldigt lugnt. Jag tog cykeln till Stora Torg kl.12 och lyssnade på Åhus Blåsorkester och Erna Arhag. Trevligt och väldigt traditionellt. http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091224/KRISTIANSTAD/912249993/1338/&/Tradition-pa-torget
Sedan har jag försökt fundera över vad jag ska säga på julottan i morgon på Furuboda. Det handlar alltid om att det eviga budskapet ska få landa i vår verklighet. Annars blir det inte evangelium på riktigt. Det är väl något åt det hållet som Anders Wejryd också menar i Aftonbladet och Dagen.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197847
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6327457.ab
God jul!
Sedan har jag försökt fundera över vad jag ska säga på julottan i morgon på Furuboda. Det handlar alltid om att det eviga budskapet ska få landa i vår verklighet. Annars blir det inte evangelium på riktigt. Det är väl något åt det hållet som Anders Wejryd också menar i Aftonbladet och Dagen.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197847
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6327457.ab
God jul!
måndag 21 december 2009
På väg mot jul
För någon vecka sedan skrev jag om mitt besök i Köpenhamn och klimatmötet. Av nästan alla som kommenterat min medverkan i demonstrationen har jag fått frågan om jag blev tagen av polisen. Nej, har jag svarat, men om det var tur eller skicklighet vet jag inte. Det verkar som många helt oskyldiga greps.
Många har uttryckt sin besvikelse över det magra resultatet. Alla bevakade sina positioner. Det blir många fina ord, men lite handling. Den kraftsamling som ett stort antal folkrörelser gjorde är ändå inte förgäves. Det behövs ett folkligt tryck underifrån för att makthavare ska våga tänka nytt. Att få fram ett annat konsumtionstänkande är en pedagogisk utmaning för oss alla. Det handlar om att hitta tillbaka till en mer naturlig livsstil.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197479
Diakoniaaktivisten skriver också om besvikelse, men poängterar att kampen går vidare. http://diakoniaaktivist.blogspot.com/2009/12/besvikelse.html
Förra måndagen hade jag det tredje och sista studiet i Östermalmskyrkan kring Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Några nya dök upp, och det fanns intresse för att fundera på vad det är som egentligen ger oss hopp.
I torsdags var det julfest på Furuboda. Det magnifika julbordet, visst var det gott men är det förnuftigt att duka upp allt detta på en gång? Vem orkar göra rättvisa åt allt detta? Den efterföljande underhållningen "Kursslaget" var en trevlig upplevelse. Folkhögskolans deltagare presenterade en lång rad roliga upptåg.
Samuel Ljungblahd och Bodekull Gospel & Jazz Orchestra höll julkonsert i Östermalmskyrkan i fredags. Jag var väl lite för trött för att lyssna ordentligt. Fullsatt kyrka, men vad fick man med sig egentligen? Religiös underhållning?? Det blev nog lite lugnare och mer eftertänksamt på slutet.
Söndagens gudstjänst var innehållsrik. Pastorsavskiljning hölls för vår nya cafépastor Lisa. Hon predikade personligt och konkret om att vi alla bär på ett uppdrag liksom Maria gjorde. Julia och Linda lät sig döpas in i Kristus. Det var ett stort steg för dem, och en viktig påminnelse för oss alla att leva i vårt dop.
Nu tänker jag ta ledigt några dagar. Julafton har vi inga planer för ännu, mer än midnattsgudstjänst i Östermalmskyrkan 23.30. På juldagen ansvarar jag för julottan (om man kan kalla det för det?) kl.08.30, på Furuboda. Jag funderar på att utgå från frågan: Hur ser Gud ut? Den osynlige blev synlig i ett litet barn. Nu vill han bli synlig genom dig och mig.
Så jag önskar dig som läser detta en riktigt god helg.
Många har uttryckt sin besvikelse över det magra resultatet. Alla bevakade sina positioner. Det blir många fina ord, men lite handling. Den kraftsamling som ett stort antal folkrörelser gjorde är ändå inte förgäves. Det behövs ett folkligt tryck underifrån för att makthavare ska våga tänka nytt. Att få fram ett annat konsumtionstänkande är en pedagogisk utmaning för oss alla. Det handlar om att hitta tillbaka till en mer naturlig livsstil.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197479
Diakoniaaktivisten skriver också om besvikelse, men poängterar att kampen går vidare. http://diakoniaaktivist.blogspot.com/2009/12/besvikelse.html
Förra måndagen hade jag det tredje och sista studiet i Östermalmskyrkan kring Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Några nya dök upp, och det fanns intresse för att fundera på vad det är som egentligen ger oss hopp.
I torsdags var det julfest på Furuboda. Det magnifika julbordet, visst var det gott men är det förnuftigt att duka upp allt detta på en gång? Vem orkar göra rättvisa åt allt detta? Den efterföljande underhållningen "Kursslaget" var en trevlig upplevelse. Folkhögskolans deltagare presenterade en lång rad roliga upptåg.
Samuel Ljungblahd och Bodekull Gospel & Jazz Orchestra höll julkonsert i Östermalmskyrkan i fredags. Jag var väl lite för trött för att lyssna ordentligt. Fullsatt kyrka, men vad fick man med sig egentligen? Religiös underhållning?? Det blev nog lite lugnare och mer eftertänksamt på slutet.
Söndagens gudstjänst var innehållsrik. Pastorsavskiljning hölls för vår nya cafépastor Lisa. Hon predikade personligt och konkret om att vi alla bär på ett uppdrag liksom Maria gjorde. Julia och Linda lät sig döpas in i Kristus. Det var ett stort steg för dem, och en viktig påminnelse för oss alla att leva i vårt dop.
Nu tänker jag ta ledigt några dagar. Julafton har vi inga planer för ännu, mer än midnattsgudstjänst i Östermalmskyrkan 23.30. På juldagen ansvarar jag för julottan (om man kan kalla det för det?) kl.08.30, på Furuboda. Jag funderar på att utgå från frågan: Hur ser Gud ut? Den osynlige blev synlig i ett litet barn. Nu vill han bli synlig genom dig och mig.
Så jag önskar dig som läser detta en riktigt god helg.
lördag 25 juli 2009
Gudsriket - det radikala alternativet
Jag antydde i bloggen häromdagen att det skulle bli bibelstudium i Östermalmskyrkan om Gudsriket. En kort sammanfattning följer här:
1. Riket i Gamla Testamentet
Ps 145 t.ex talar om Gud som kung och hans rike står i alla tider. Ps 96 handlar om hur han dömer med rättfärdighet. Därför hyllar man honom. Enligt Ps.65:10 vårdar Han sig om hela skapelsen. När Gud får bestämma då är det shalom, fred, frid, harmoni, mellan människan -Gud, människa - människa och människan - naturen. Den fantastiska idén om jubelår och sabbatsår i 3 Mos.25 har med detta helhetsperspektiv.
Nu fungerade detta inte så bra därför att människorna inte ville inordna sig i Guds rike. Profeten Amos (kap.8) m.fl. kom med skarp kritik mot folkets sätt att behandla varandra. Gud stod på de fattigas sida. Trots domsord, landsförvisning och fångenskap finns ändå hoppet om upprättelse till sist. Jes. 9 talar om det stora ljuset, om fridsfursten som en dag skall födas.
2. Riket har kommit
Enligt Mark.1:15 säger Jesus att Tiden är inne, Guds rike är nära, Omvänd er och tro på budskapet. Nu hade det efterlängtade Gudsriket kommit, men inte så som man tänkt sig. När Pilatus ställer frågan till Jesus om han verkligen är Judarnas konung, svarar han "Mitt rike hör inte till denna världen". Joh.18:36.
Enligt Luk.17:20-21 säger han att "Guds rike är inom er". Det går inte att se med ögonen, men dess kraft är påtaglig. Man kan jämföra med det Jesus säger till Nikodemos i Joh.3:8, "Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden."
3. Rikets kännetecken
Jesus ifrågasatte ofta människors vanliga prioriteringar. Makt och ägande är inte det som gör människan lycklig. Saligprisningarna i Matt.5:1-12 vänder upp o ned på begreppen. De som är fattiga (invändigt eller utvändigt) gratuleras, likadant andra som man kanske borde tycka synd om. Jesus ställer fram ett barn och säger att det är störst i himmelriket, Matt.!8:1-5, han uppmanar en man i Matt.19:23-24 att sälja allt han äger, han visar på icke-våldets väg, Matt.26:51-54, och han ger sina efterföljare budet att älska sina fiender, Matt.5:38-48.
På många olika sätt får vi lära oss ett annat sätt att tänka och att prioritera. Guds rike kan inte tvingas på människor. Det handlar om sunt förnuft, och att våga överlåta sig åt denne radikale Herre.
4. Riket - ett befriat område
Jesu lärjungar levde i samma samhälle som alla andra, men "med er är det annorlunda", sade han, Luk.22:24-27. Här skulle tjänandet vara den viktigaste egenskapen, och själv visade han hur det kunde gå till. Lever man på detta annorlunda sätt blir många bekymmer onödiga, Matt.6:25-34. Gud har ju omsorg om oss. Han talar i Joh.17 om det motsägelsefulla att leva i den här världen, och ändå tillhöra ett annat rike. Vi kan jämföra med att vara ambassadör för t.ex. Sverige i ett annat land på jorden. Om det är en diktatur kan många uppleva den svenska ambassaden som "befriat område", dit man t.o.m. kan fly från sina förtryckare.
Efter Jesu uppståndelse verkar det som hans lärjungar fortfarande tror att ett nytt nationellt Israel ska upprättas av Jesus, som på kung Davids tid, Apg.1:6-8. Men han ger dem istället uppdraget att gå ut i världen och i den heliga andens kraft vittna om honom. Det befriade området ska nå till jordens yttersta gräns. Låt ditt rike komma, lärde Jesus sina första lärjungar och oss att be, Matt.6:10.
5. Riket som utmanar
Ibland säger man att det är "mycket snack och lite verkstad". Det kan gälla i den kristna kyrkan också. Vi har kanske glömt vad som står i Jak.2:14-17 om tron och gärningarna. Det är nödvändigt med en helhetssyn på livet. Andlighet är inte en sektion för sig själv, utan en kraft som ger liv och mening åt allt det vi gör i vardagen. Det här är en ständig utmaning till alla som kallar sig kristna.
Jesus använde bilder som surdeg och senapskorn för att beskriva himmelrikets inneboende krafter, Matt.13:31-33. Surdeg var för judarna en negativ bild, och senapskornet betraktades enligt vad jag läst som ett ogräs. Är det så vi ska se på Gudsriket? Vi ska inte tro att vi kan kontrollera eller stänga in Gud i våra kyrkor, organisationer eller traditioner. Han spränger alla gränser, och dyker upp där vi minst anar det.
Sök först Guds rike!
Det är detta som ger oss ett levande hopp i en dyster värld, 1 Petr.1:3-5. Vi får överlåta oss åt det rike som har kommit men som också är på väg. Det är att välja Livet! En konsekvens av detta är ett helhjärtat engagemang för rättvisa, fred och miljö!
Till sist en bild från tisdagens fina konsert i Östermalmskyrkan med Sara Arvidsson Band från Göteborg.
fredag 10 april 2009
Den Goda Fredagen
Långfredag - nog låter det trist. Den har upplevts som långtråkig av många. Idag är det inte så många som bryr sig. De gamla reglerna och förbuden efterlevs inte längre. Själv har jag svårt att se vissa dagar som så alldeles speciella, varken julafton eller långfredag. Verkligheten bakom långfredagen gäller ju hela året, och Jesus dog en gång för alla. Det är något att ödmjukt glädjas åt och känna tacksamhet inför. Det engelska namnet på den här dagen känns faktiskt mycket bättre: Good Friday!
Betydelsen av Jesus död har fått ny medial uppmärksamhet genom Jonas Gardells bok. I Kristianstadsbladet har Samuel Svensson reagerat till försvar för den klassiska kristna tron. http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20090409/TYCKTTANKT/689633694/1028/ASIKTER/
Det här är ju frågor som grubblats över i 2000 år. De romerska ockupationsmyndigheterna och de judiska religiösa ledarna hade för en gångs skull en intressegemenskap. Av olika anledningar hade Jesus blivit ett hot mot dem. Utan yttre makt, men med kärleken som vapen ifrågasatte han deras olika privilegier. Visst var Jesus en kung, men han var inte ute efter politisk makt. Han ifrågasatte inte judarnas heliga lag, men avslöjade hyckleri och maktmissbruk. Därför var han obekväm och måste bort, ansåg dessa.
För Jesus var döden inte ett misslyckande. Onda avsikter samverkade och trodde sig bli kvitt problemet. Men så lurade de blev. Han var snart tillbaka på planen igen. Bakom alltsammans fanns också en gudomlig strategi som varken Pilatus eller översteprästerna hade förstått. Visserligen var det en av dessa, Kajafas, som sade att "Det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under"Joh.11:50, men det hade han inte kommit på själv.
-Hur kan en far offra sin son? är det många som undrar. Ja inte går det smärtfritt. Äntligen hade det kommit en människa till jorden som var hel och sann människa, och så skulle han dö! Jesus använde själv bilden av ett vetekorn som måste läggas i jorden och dö för att kunna bära frukt, Joh.12:24.
Själv har jag tänkt på hur det kan vara när man plockar potatis på hösten. Mitt bland de där färska, härliga knölarna kan man hitta något kladdigt, äckligt. Just det, det är sättpotatisen som gett sitt liv för att nytt liv skulle bli till. Ett offer görs alltid med en förhoppning.
Vems fel var det då att Jesus dog? Var det Pilatus, eller judarnas, eller kanske Guds? Egentligen var det DITT fel, och MITT! Hela mänsklighetens själviskhet och bortvändhet från sin skapare är orsaken. Långfredagen är den goda fredagen för här erbjuds förlåtelse för all synd. Ja, han dog för våra synder, oavsett vad Jonas Gardell anser. För den som ångrar sig och vill leva helt och sant finns det nu hopp. "Var hälsad kors, du mitt enda hopp!" (A Strindberg).
Betydelsen av Jesus död har fått ny medial uppmärksamhet genom Jonas Gardells bok. I Kristianstadsbladet har Samuel Svensson reagerat till försvar för den klassiska kristna tron. http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20090409/TYCKTTANKT/689633694/1028/ASIKTER/
Det här är ju frågor som grubblats över i 2000 år. De romerska ockupationsmyndigheterna och de judiska religiösa ledarna hade för en gångs skull en intressegemenskap. Av olika anledningar hade Jesus blivit ett hot mot dem. Utan yttre makt, men med kärleken som vapen ifrågasatte han deras olika privilegier. Visst var Jesus en kung, men han var inte ute efter politisk makt. Han ifrågasatte inte judarnas heliga lag, men avslöjade hyckleri och maktmissbruk. Därför var han obekväm och måste bort, ansåg dessa.
För Jesus var döden inte ett misslyckande. Onda avsikter samverkade och trodde sig bli kvitt problemet. Men så lurade de blev. Han var snart tillbaka på planen igen. Bakom alltsammans fanns också en gudomlig strategi som varken Pilatus eller översteprästerna hade förstått. Visserligen var det en av dessa, Kajafas, som sade att "Det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under"Joh.11:50, men det hade han inte kommit på själv.
-Hur kan en far offra sin son? är det många som undrar. Ja inte går det smärtfritt. Äntligen hade det kommit en människa till jorden som var hel och sann människa, och så skulle han dö! Jesus använde själv bilden av ett vetekorn som måste läggas i jorden och dö för att kunna bära frukt, Joh.12:24.
Själv har jag tänkt på hur det kan vara när man plockar potatis på hösten. Mitt bland de där färska, härliga knölarna kan man hitta något kladdigt, äckligt. Just det, det är sättpotatisen som gett sitt liv för att nytt liv skulle bli till. Ett offer görs alltid med en förhoppning.
Vems fel var det då att Jesus dog? Var det Pilatus, eller judarnas, eller kanske Guds? Egentligen var det DITT fel, och MITT! Hela mänsklighetens själviskhet och bortvändhet från sin skapare är orsaken. Långfredagen är den goda fredagen för här erbjuds förlåtelse för all synd. Ja, han dog för våra synder, oavsett vad Jonas Gardell anser. För den som ångrar sig och vill leva helt och sant finns det nu hopp. "Var hälsad kors, du mitt enda hopp!" (A Strindberg).
söndag 15 mars 2009
En blandad vecka
Förra söndagen skrev jag om min mor som nu inte längre är ibland oss. Veckan har präglats en hel del av begravningsförberedelser osv. Det är nog nyttigt att få ägna viss tid åt sådana saker, en hjälp i bearbetningen. Min bror och jag har haft täta kontakter per telefon och mail.
Under veckan har vi också haft årsmöte i det Ekumeniska Rådet. Det gick smidigt och kändes mycket bra. Jag hoppas att vi kan utveckla samarbetet mellan kyrkor och församlingar ännu mer.
Studiecirkeln Skapelsevänligt har fortsatt. Lite underligt tycker jag det är att inte fler kommer med. Det här med miljö- och rättvisefrågor kanske känns för svårt eller segt eller rent av oandligt i kristna sammanhang. För mig är detta en andlig fråga, men så kanske inte alla ser det. Likafullt har vi mycket intressanta samtal i den lilla gruppen som möts varannan onsdag i Östermalmskyrkan.
Lördagen innebar ännu ett årsmöte, den här gången Skånes FN-distrikt i Malmö. Det var inte lika inspirerande. Många undrade vad ett sådant distrikt är bra för. Behövs det egentligen? Jag tror att det finns en organisationströtthet i hela Sverige, och detta är ett tecken. Vi pratade egentligen ingenting om den gemensamma uppgiften, bara om interna formaliteter. Kanske är det dags att tänka om, och arbeta på ett mer tidsenligt sätt??
Söndagens gudstjänst i Östermalmskyrkan handlade om vad vi är i Kristus. Pastor Jörgen påminde om att Gud vill göra oss riktigt mänskliga. Det är lätt att glömma.
Under veckan har vi också haft årsmöte i det Ekumeniska Rådet. Det gick smidigt och kändes mycket bra. Jag hoppas att vi kan utveckla samarbetet mellan kyrkor och församlingar ännu mer.
Studiecirkeln Skapelsevänligt har fortsatt. Lite underligt tycker jag det är att inte fler kommer med. Det här med miljö- och rättvisefrågor kanske känns för svårt eller segt eller rent av oandligt i kristna sammanhang. För mig är detta en andlig fråga, men så kanske inte alla ser det. Likafullt har vi mycket intressanta samtal i den lilla gruppen som möts varannan onsdag i Östermalmskyrkan.
Lördagen innebar ännu ett årsmöte, den här gången Skånes FN-distrikt i Malmö. Det var inte lika inspirerande. Många undrade vad ett sådant distrikt är bra för. Behövs det egentligen? Jag tror att det finns en organisationströtthet i hela Sverige, och detta är ett tecken. Vi pratade egentligen ingenting om den gemensamma uppgiften, bara om interna formaliteter. Kanske är det dags att tänka om, och arbeta på ett mer tidsenligt sätt??
Söndagens gudstjänst i Östermalmskyrkan handlade om vad vi är i Kristus. Pastor Jörgen påminde om att Gud vill göra oss riktigt mänskliga. Det är lätt att glömma.
onsdag 31 december 2008
Gott Nytt År med sund konsumtion
Det var mycket spännande att läsa Birger Schlaugs reflektioner om konsumismen. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161448
Jag håller helt med om att det är en "religion som kapat våra sinnen". Om Birger menar att "ekonomism" är samma sak vet jag inte. Ekonomi betyder ju hushållning, och ordet är släkt med ekologi. Om man med ekonomism menar en fåfäng jakt efter pengar, så kan jag förstå ordvalet.
Nåväl, visst är det absurt. Vi uppmanas att handla, inte för att fylla våra behov, utan för att "hjulen skall snurra". När länder befinner sig i krig betyder det ett uppsving för vapenindustri och annat näringsliv. Jo, nog ska vi bekämpa arbetslösheten. Men inte med vilka metoder som helst. Det måste väl finnas en meningsfull produktion, där människor har nytta av det som produceras.
Att kritisera konsumismen är inte så svårt, men det känns som att kasta sten i glashus. Vi är alla delaktiga. Birger Schlaugs tankar om aftonbön behöver inte bara vara ironi, även om den är bra. Vi behöver alla be om befrielse från allt det som binder. Där behöver vi både gudomlig hjälp och mycket stöd från varandra. Jesusordet om att inte göra sig bekymmer mat och kläder har fortfarande aktualitet. Matt.6:25-34. Eftersom den himmelske fadern har omsorg om oss, kan vi ägna vår omsorg åt andra. Att söka Guds rike först, är receptet. Men då måste det rikets principer också få bestämma över plånbok och bankkonto och konsumtion.
Konsumtion är ju egentligen ett väldigt vitt begrepp. Det kan handla om att köpa onödiga prylar till sig själv, och klimatvidriga flygresor. Men man kan ju faktiskt satsa sina pengar på medmänsklighet istället. Många organisationer vädjar om bidrag för att kunna hjälpa, både nära och långt borta. Nationalekonomiskt är det väl ingen skillnad, såvitt jag förstår. Någonstans används pengarna till att handla nyttigheter för. Många tog chansen i år och gav ett gåvobevis som julklapp till släkt och vänner. Det är en trend som kan vara ett sätt att komma bort från konsumismen. Allt det vi har är egentligen gåvor vi fått, och ska förvaltas därefter!
Med det vill jag önska dem som möjligen läser den här bloggen ett riktigt Gott Nytt År, i Frihet och Gemenskap.
Jag håller helt med om att det är en "religion som kapat våra sinnen". Om Birger menar att "ekonomism" är samma sak vet jag inte. Ekonomi betyder ju hushållning, och ordet är släkt med ekologi. Om man med ekonomism menar en fåfäng jakt efter pengar, så kan jag förstå ordvalet.
Nåväl, visst är det absurt. Vi uppmanas att handla, inte för att fylla våra behov, utan för att "hjulen skall snurra". När länder befinner sig i krig betyder det ett uppsving för vapenindustri och annat näringsliv. Jo, nog ska vi bekämpa arbetslösheten. Men inte med vilka metoder som helst. Det måste väl finnas en meningsfull produktion, där människor har nytta av det som produceras.
Att kritisera konsumismen är inte så svårt, men det känns som att kasta sten i glashus. Vi är alla delaktiga. Birger Schlaugs tankar om aftonbön behöver inte bara vara ironi, även om den är bra. Vi behöver alla be om befrielse från allt det som binder. Där behöver vi både gudomlig hjälp och mycket stöd från varandra. Jesusordet om att inte göra sig bekymmer mat och kläder har fortfarande aktualitet. Matt.6:25-34. Eftersom den himmelske fadern har omsorg om oss, kan vi ägna vår omsorg åt andra. Att söka Guds rike först, är receptet. Men då måste det rikets principer också få bestämma över plånbok och bankkonto och konsumtion.
Konsumtion är ju egentligen ett väldigt vitt begrepp. Det kan handla om att köpa onödiga prylar till sig själv, och klimatvidriga flygresor. Men man kan ju faktiskt satsa sina pengar på medmänsklighet istället. Många organisationer vädjar om bidrag för att kunna hjälpa, både nära och långt borta. Nationalekonomiskt är det väl ingen skillnad, såvitt jag förstår. Någonstans används pengarna till att handla nyttigheter för. Många tog chansen i år och gav ett gåvobevis som julklapp till släkt och vänner. Det är en trend som kan vara ett sätt att komma bort från konsumismen. Allt det vi har är egentligen gåvor vi fått, och ska förvaltas därefter!
Med det vill jag önska dem som möjligen läser den här bloggen ett riktigt Gott Nytt År, i Frihet och Gemenskap.
onsdag 24 december 2008
Jesus från Löderup
Inte visste jag att Jesus kom från samma socken som jag. Men så är det tydligen. I varje fall den Jesusfigur som finns i den stora julkrubban i Jönköping. Han blev stulen, men till allas glädje har han nu kommit tillbaka, välbehållen.
Egentligen påminner väl det här om den "riktige Jesus". Många har försökt lägga beslag på honom. Men han låter sig inte stängas in. Ingen har monopol på Jesus. Han kommer alltid tillbaka. Arrangörerna i Jönköping säger att man inte tänker leta efter tjuven. Nej, de ska väl bara vara tacksamma för den extra uppmärksamheten!
Julens traditioner kan man gärna ifrågasätta. Lite märkligt är det ändå att den Jesus som så ofta trängts tillbaka, finns med hela tiden och utmanar oss. Det behövs.
http://www.ystadsallehanda.se/article/20081224/YSTAD/36805113/1365/&/Jesus-tillbaka-lagom-till-jul
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20081224/TTINRIKES/836414938/1606/TTINRIKES/&/Jesus-tillbaka-efter-uppstandelse
http://www.sr.se/jonkoping/nyheter/artikel.asp?artikel=2529607
I kväll har jag tänkt vara med på julnattsbön i Östermalmskyrkan 23.30. På juldagen åker jag till Furuboda. Där ska vi kl.14.00 få följa med naturfotografen Patrik Olofsson på hans resa "Med skånska rovfåglar till Afrika". Det ska bli spännande. Välkommen!
Egentligen påminner väl det här om den "riktige Jesus". Många har försökt lägga beslag på honom. Men han låter sig inte stängas in. Ingen har monopol på Jesus. Han kommer alltid tillbaka. Arrangörerna i Jönköping säger att man inte tänker leta efter tjuven. Nej, de ska väl bara vara tacksamma för den extra uppmärksamheten!
Julens traditioner kan man gärna ifrågasätta. Lite märkligt är det ändå att den Jesus som så ofta trängts tillbaka, finns med hela tiden och utmanar oss. Det behövs.
http://www.ystadsallehanda.se/article/20081224/YSTAD/36805113/1365/&/Jesus-tillbaka-lagom-till-jul
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20081224/TTINRIKES/836414938/1606/TTINRIKES/&/Jesus-tillbaka-efter-uppstandelse
http://www.sr.se/jonkoping/nyheter/artikel.asp?artikel=2529607
I kväll har jag tänkt vara med på julnattsbön i Östermalmskyrkan 23.30. På juldagen åker jag till Furuboda. Där ska vi kl.14.00 få följa med naturfotografen Patrik Olofsson på hans resa "Med skånska rovfåglar till Afrika". Det ska bli spännande. Välkommen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
