Jag vill helhjärtat instämma i den kritik som Anders Wejryd riktar mot den svenska regeringens sanslösa inställning till vapenexport. Se hans debattartikel i DN. De regler man skryter med, är tydligen till för att kringgås. tala om dubbelmoral.
Elisabeth Sandlund kommenterar i Dagen, och ger även hon sitt stöd till kritiken. Det här är en fråga som har andliga dimensioner. Kyrkan skall vara en profetisk röst för livet och mot de krafter som hotar mänskligheten.
Visar inlägg med etikett Fred. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fred. Visa alla inlägg
lördag 5 februari 2011
söndag 19 september 2010
I valet och kvalet
Så är det då dags för valdagen. Efter gudstjänsten tar hustrun och jag en promenad till vallokalen. Är det en plikt att rösta, eller vad är det egentligen? Ja på något sätt handlar det ju om att ta sitt ansvar som medborgare. Men jag kan förstå att inte alla har förmåga att sätta sig in i frågorna på ett någorlunda rimligt sett. Då är det lätt att man röstar som omgivningen tycker eller utifrån partiledarnas utseende och liknande ovidkommande saker. Kanske lika bra att rösta blankt i sådana lägen.
Själv har jag alltid försökt hålla mig informerad om det politiska spelet. Jag följer procenträkning och mandatberäkning ungefär som en sportfantast räknar mål och poäng. Men jag har aldrig tagit steget in i något parti. En person bad mig en gång att prata med mina partivänner. -Jag har inga sådana, svarade jag. Men efteråt tänkte jag att det var precis tvärtom. Jag har ju vänner i alla partier, nästan. Det känns som en rikedom. Mötet i Östermalmskyrkan för två veckor sedan, som jag har refererat här, visar något av mitt engagemang. Som titeln på den här bloggen antyder, vill jag gärna vara en "Brobyggare". Att helt bekänna sig till ett parti känns lite främmande. Men det är kanske tur att inte alla tänker som jag.
Mitt engagemang i FN-rörelsen och med miljö-, freds- och rättvisefrågor med kristen utgångspunkt, är väl också politik på sitt sätt. Allmänt tycker jag de de globala frågorna fått alldeles för liten plats i årets valrörelse. Vi måste tänka lite mer långsiktigt.
Kolla gärna Sändarens valblogg
Tidningen Dagen har en intressant valbevakning och har bl.a. undersökt hur frikyrkligt engagemang och politisk färg hör ihop.
Roligt att baptistpionjärer som F.O. Nilsson hade en så stor betydelse för den demokratiska uppbyggnaden av Sverige.
Själv har jag alltid försökt hålla mig informerad om det politiska spelet. Jag följer procenträkning och mandatberäkning ungefär som en sportfantast räknar mål och poäng. Men jag har aldrig tagit steget in i något parti. En person bad mig en gång att prata med mina partivänner. -Jag har inga sådana, svarade jag. Men efteråt tänkte jag att det var precis tvärtom. Jag har ju vänner i alla partier, nästan. Det känns som en rikedom. Mötet i Östermalmskyrkan för två veckor sedan, som jag har refererat här, visar något av mitt engagemang. Som titeln på den här bloggen antyder, vill jag gärna vara en "Brobyggare". Att helt bekänna sig till ett parti känns lite främmande. Men det är kanske tur att inte alla tänker som jag.
Mitt engagemang i FN-rörelsen och med miljö-, freds- och rättvisefrågor med kristen utgångspunkt, är väl också politik på sitt sätt. Allmänt tycker jag de de globala frågorna fått alldeles för liten plats i årets valrörelse. Vi måste tänka lite mer långsiktigt.
Kolla gärna Sändarens valblogg
Tidningen Dagen har en intressant valbevakning och har bl.a. undersökt hur frikyrkligt engagemang och politisk färg hör ihop.
Roligt att baptistpionjärer som F.O. Nilsson hade en så stor betydelse för den demokratiska uppbyggnaden av Sverige.
Etiketter:
Baptist,
FN-förening,
Fred,
Mänskliga rättigheter,
politik,
Skapelsevänligt,
Val,
Östermalmskyrkan
lördag 24 juli 2010
Afghanistan på Backåkra
I torsdags blev det återigen en tur till Backåkra. Vi var tre kamrater från FN-föreningen i Kristianstad som åkte tillsammans. Det blev en mycket intressant föreläsning av Sveriges tillträdande ambassadör i Afghanistan, Torbjörn Pettersson. Han är än så länge generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén och känner väl sitt blivande placeringsland. Torbjörn började med en historisk sammanfattning och påminde om att Afghanistan varit ett viktigt land under flera hundra år, fredligt och självständigt fram till 1970-talet. Det är ett land med flera olika folkgrupper, men ändå en stark nationell sammanhållning. Idag är det ett världens absolut fattigaste länder, och det gäller speciellt landsbygden. Han berättar att man trots allt har en någorlunda fungerande infrastruktur, liksom primärvård och skolundervisning. Barna- och mödradödligheten är dock oerhört stor. Viktigt att tänka på är att halva befolkningen är under 15 år, och av de vuxna är bara 17 % läskunniga! Det är ju en enorm utmaning även om afghanerna är ett sällsynt driftigt folk.
Talibanrörelsen som man ofta nämner, menade Torbjörn Pettersson har exploaterat gamla föreställningar som sedan presenteras som islam. Talibanerna har det senaste året blivit militärt allt starkare och saboterar så mycket man kan i samhällslivet. Korruptionen är också ett stort problem i landet. Natos militära insatser har starkt kritiserats, också från de egna länderna. Man har ändrat sin strategi nu till att i första hand ge skydd åt civilbefolkningen. Men det är samtidigt en mer riskabel inriktning.
Torbjörn kommenterade också det uppmärksammade mötet med givarländer som hölls i tisdags i Kabul. Det handlade främst om att hälften av det utländska biståndet i fortsättningen skall förmedlas av den afghanska staten (mot nuv. 20 %), samt att de afghanska säkerhetsstyrkorna år 2014 skall ha tagit över ansvaret, men med utländsk hjälp.
Det man undrar är hur det afghanska folket egentligen ser på den utländska militära närvaron. Torbjörn menade att det behövs en övergång etappvis från militärt till civilt bistånd, och att detta är på gång. Stödet från väst måste kanaliseras mer genom EU och FN än genom Nato. Den blivande ambassadören underströk också att uthållighet i insatserna är nödvändig för att nå resultat. För oss som följer händelserna i Afghanistan på betryggande avstånd är det svårt att döma om vad som är bästa vägen att gå för att uppnå fred och säkerhet i detta sargade land, men det är bra att få fördjupad kunskap från olika vinklar.
I den amerikanska, kristna tidskriften Sojourners, har man gjort ett upprop om att skicka mail till Obama för att trycka på ang behovet av bistånd istället för trupper i Afghanistan. Jag har skrivit på.
Talibanrörelsen som man ofta nämner, menade Torbjörn Pettersson har exploaterat gamla föreställningar som sedan presenteras som islam. Talibanerna har det senaste året blivit militärt allt starkare och saboterar så mycket man kan i samhällslivet. Korruptionen är också ett stort problem i landet. Natos militära insatser har starkt kritiserats, också från de egna länderna. Man har ändrat sin strategi nu till att i första hand ge skydd åt civilbefolkningen. Men det är samtidigt en mer riskabel inriktning.
Torbjörn kommenterade också det uppmärksammade mötet med givarländer som hölls i tisdags i Kabul. Det handlade främst om att hälften av det utländska biståndet i fortsättningen skall förmedlas av den afghanska staten (mot nuv. 20 %), samt att de afghanska säkerhetsstyrkorna år 2014 skall ha tagit över ansvaret, men med utländsk hjälp.
Det man undrar är hur det afghanska folket egentligen ser på den utländska militära närvaron. Torbjörn menade att det behövs en övergång etappvis från militärt till civilt bistånd, och att detta är på gång. Stödet från väst måste kanaliseras mer genom EU och FN än genom Nato. Den blivande ambassadören underströk också att uthållighet i insatserna är nödvändig för att nå resultat. För oss som följer händelserna i Afghanistan på betryggande avstånd är det svårt att döma om vad som är bästa vägen att gå för att uppnå fred och säkerhet i detta sargade land, men det är bra att få fördjupad kunskap från olika vinklar.
I den amerikanska, kristna tidskriften Sojourners, har man gjort ett upprop om att skicka mail till Obama för att trycka på ang behovet av bistånd istället för trupper i Afghanistan. Jag har skrivit på.
Etiketter:
Afghanistan,
Backåkra,
FN-förening,
Fred,
Obama
lördag 24 oktober 2009
Intensiv FN-dag
Det blev en intensiv FN-dag idag. Regnet spelade oss ett spratt på förmiddagen. Men det gick ändå. Stadsmusikkåren spelade under Nordeas tak. Själv fick jag låna mikrofon och förstärkning från dansföreställningen som skulle komma efter oss. En del stannande till och lyssnade när jag höll mitt fredstal. Radio Kristianstad var där också.
http://www.sr.se/Kristianstad/nyheter/
http://www.sr.se/Kristianstad/nyheter/
"Fredsappell på Lilla Torg, FN-dagen 2009
Hej allesammans! Jag heter Bo Olsson och tillhör styrelsen för Ksds FN-förening.
Idag firas FN-dagen över hela världen. FN-föreningen här i Kristianstad tycker det är en viktig dag att uppmärksamma. FN:s viktigaste uppgift är att arbeta för fred på jorden. Men FN kan inte göra mycket om inte de enskilda nationerna och vi alla som individer backar upp och gör vad vi kan.
Varför ska vi prata om något så självklart som fred? Alla mskor vill väl ha fred? En positiv sak är att antalet krig och antalet dödade i krig faktiskt har gått ned, men fortfarande rasar 60 väpnade konflikter runt om i världen. Fortfarande pågår grova övergrepp mot mänskliga rättigheter, krigsförbrytelser och dödliga terroristattacker. De bakomliggande orsakerna till konflikter tas sällan upp till behandling. Därför är risken stor att nya krig bryter ut eller att gamla startar på nytt.
Just i år är det 20 år sedan Berlinmuren föll. Det som verkade så fullständigt omöjligt skedde väldigt snabbt. Men fortfarande finns det både synliga murar, som den mellan israeler och palestinier, och andra mer osynliga runt om i världen. Fred handlar inte bara om frånvaron av krig. Det handlar om gemenskap, säkerhet och rättvisa.
På Regionmuseet i Kristianstad kommer FN:s förre rättschef Hans Corell att tala i em kl.14. Hans ämne är ”Kan FN skapa fred i världen?” Kom och lyssna till denne lysande expert på folkrätt. Han medverkar också i inledningen till den stora fredsmässan The Armed Man som framförs i Heliga Trefaldighetskyrkan kl.18 ikväll. Där medverkar också Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.
Idag vill vi särskilt uppmärksamma det gissel som landminorna utgör. Mängder med små sprängladdningar sprids i olika krig och konflikter. Även om kriget avslutats fortsätter minorna att döda och lemlästa mängder av människor. Det finns 80 miljoner minor nedgrävda i 70 olika länder. Bosnien, Kambodja och Afghanistan har alla många offer för minor. Varje år dör eller skadas över 10 000 människor av minor som detonerar. Av dessa är 3 000 barn. Varje timme sker en ny olycka. Svenska FN-förbundet driver en kampanj för att hjälpa till med minröjning i dessa och andra länder. På Regionmuseet finns idag en utställning om minor. Vi kan alla vara med och ge vårt bidrag. Röj-en-mina behöver ditt stöd.
Samtidigt som vi sett antalet väpnade konflikter minska så finns det nya hot mot freden. Även klimatkrisen utgör hot mot freden. För vart ska människor egentligen ta vägen när tätbefolkade områden blir obeboeliga? Kristianstad har ju ett utsatt läge om havsnivån stiger, men det är ändå den fattigare delen av världen som drabbas först och främst. Risken är stor för nya konflikter om sådana naturresurser som t.ex. rent vatten, när man drabbas av antingen översvämning eller torka. I december samlas världens ledare till klimattoppmöte i Köpenhamn. Det krävs mycket mod för att de ska våga lägga om kursen. Men det är hög tid för klimaträttvisa, och vi behöver alla vara med och trycka på våra politiker för att få den till stånd. Då måste vi också själva vara beredda att lägga om vår livsstil, och börja leva klimatsmart. Egentligen behöver det inte vara någon uppoffring, bara våga tänka nytt och leva mer naturligt.
FN:s uppgift är fredsbevarande och fredsskapande. Alltför ofta har man misslyckats med dessa uppgifter. Men finns det ingen annan organisation som har bättre förutsättningar. Därför behövs ett starkt FN. Kom ihåg: Ett krig är förhållandevis lätt att starta, men nästan omöjligt att avsluta. Därför måste det förhindras innan det har brutit ut.FN är ju egentligen alla vi människor tillsammans, folken på jorden, de förenta nationerna. Det är vi vanliga människor, gräsrötter som måste engagera oss för freden. Låt mig avsluta med ett välkänt citat från Martin Luther King: Problemet är inte de onda människornas ondska, utan de goda människornas tystnad. "
Hej allesammans! Jag heter Bo Olsson och tillhör styrelsen för Ksds FN-förening.
Idag firas FN-dagen över hela världen. FN-föreningen här i Kristianstad tycker det är en viktig dag att uppmärksamma. FN:s viktigaste uppgift är att arbeta för fred på jorden. Men FN kan inte göra mycket om inte de enskilda nationerna och vi alla som individer backar upp och gör vad vi kan.
Varför ska vi prata om något så självklart som fred? Alla mskor vill väl ha fred? En positiv sak är att antalet krig och antalet dödade i krig faktiskt har gått ned, men fortfarande rasar 60 väpnade konflikter runt om i världen. Fortfarande pågår grova övergrepp mot mänskliga rättigheter, krigsförbrytelser och dödliga terroristattacker. De bakomliggande orsakerna till konflikter tas sällan upp till behandling. Därför är risken stor att nya krig bryter ut eller att gamla startar på nytt.
Just i år är det 20 år sedan Berlinmuren föll. Det som verkade så fullständigt omöjligt skedde väldigt snabbt. Men fortfarande finns det både synliga murar, som den mellan israeler och palestinier, och andra mer osynliga runt om i världen. Fred handlar inte bara om frånvaron av krig. Det handlar om gemenskap, säkerhet och rättvisa.
På Regionmuseet i Kristianstad kommer FN:s förre rättschef Hans Corell att tala i em kl.14. Hans ämne är ”Kan FN skapa fred i världen?” Kom och lyssna till denne lysande expert på folkrätt. Han medverkar också i inledningen till den stora fredsmässan The Armed Man som framförs i Heliga Trefaldighetskyrkan kl.18 ikväll. Där medverkar också Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.
Idag vill vi särskilt uppmärksamma det gissel som landminorna utgör. Mängder med små sprängladdningar sprids i olika krig och konflikter. Även om kriget avslutats fortsätter minorna att döda och lemlästa mängder av människor. Det finns 80 miljoner minor nedgrävda i 70 olika länder. Bosnien, Kambodja och Afghanistan har alla många offer för minor. Varje år dör eller skadas över 10 000 människor av minor som detonerar. Av dessa är 3 000 barn. Varje timme sker en ny olycka. Svenska FN-förbundet driver en kampanj för att hjälpa till med minröjning i dessa och andra länder. På Regionmuseet finns idag en utställning om minor. Vi kan alla vara med och ge vårt bidrag. Röj-en-mina behöver ditt stöd.
Samtidigt som vi sett antalet väpnade konflikter minska så finns det nya hot mot freden. Även klimatkrisen utgör hot mot freden. För vart ska människor egentligen ta vägen när tätbefolkade områden blir obeboeliga? Kristianstad har ju ett utsatt läge om havsnivån stiger, men det är ändå den fattigare delen av världen som drabbas först och främst. Risken är stor för nya konflikter om sådana naturresurser som t.ex. rent vatten, när man drabbas av antingen översvämning eller torka. I december samlas världens ledare till klimattoppmöte i Köpenhamn. Det krävs mycket mod för att de ska våga lägga om kursen. Men det är hög tid för klimaträttvisa, och vi behöver alla vara med och trycka på våra politiker för att få den till stånd. Då måste vi också själva vara beredda att lägga om vår livsstil, och börja leva klimatsmart. Egentligen behöver det inte vara någon uppoffring, bara våga tänka nytt och leva mer naturligt.
FN:s uppgift är fredsbevarande och fredsskapande. Alltför ofta har man misslyckats med dessa uppgifter. Men finns det ingen annan organisation som har bättre förutsättningar. Därför behövs ett starkt FN. Kom ihåg: Ett krig är förhållandevis lätt att starta, men nästan omöjligt att avsluta. Därför måste det förhindras innan det har brutit ut.FN är ju egentligen alla vi människor tillsammans, folken på jorden, de förenta nationerna. Det är vi vanliga människor, gräsrötter som måste engagera oss för freden. Låt mig avsluta med ett välkänt citat från Martin Luther King: Problemet är inte de onda människornas ondska, utan de goda människornas tystnad. "
Så fortsatte vi till Regionmuseet där Café Miró serverade en mycket god balkanbuffé.
Hans Corell höll ett innehållsrikt föredrag om FN:s roll i världen, inramat av Oliver Hellströms pianomusik. Det finns nog inte många som har den insideskunskap om FN och speciellt internationell rätt som just Hans Corell.
Innan fredsmässan i Heliga Trefaldighet monterades en stor ljusbärare upp utanför, med 13 marschaller. Några av oss från FN-föreningen stod med facklor vid alla ingångarna och tog emot besökarna. Det blev en bra bit över 1000 personer. Även här talade Hans Corell och Aleksander Gabelic berättade om Röj-en-minakampanjen. The Armed Man var en intensiv musikalisk upplevelse med starka bilder från våld och krig. Men det fanns också ett hoppfullt budskap. Vid utgången tog vi upp kollekt för Röj-en-mina-kampanjen. Den bör ha gett ca 16.000 kr. Inte dåligt!
Trött efter en lång dag. Visst, men det var roligt!
Etiketter:
Demokrati,
FN-dagen,
FN-förening,
Fred,
Kristianstad,
Martin Luther King
fredag 23 oktober 2009
Sång för freden

I söndags hade vi en storslagen sångkväll i Östermalmskyrkan. Alla kyrkorna i Kristianstad svarde tillsammans för ett innehållsrikt program. Det var gospel, körsång, solosång, latinsk hymn, psaltarpsalm, musik på harpa och naturligtvis församlingssång. Mer än 200 personer hade samlats. Det var sång som inspirerade och förenade. Här kom också den kristna gemenskapen till uttryck, över alla samfundsgränser. Det var en stark upplevelse när en förenad kör tillsammans med församlingen sjöng: Våga sätta fulla segel i Guds Andes vind. Vi behöver bli "vindens vänner". En kollekt togs upp för Världens Barn och den blev 4643 kr.
I morgon är det FN-dagen. Då blir det sång och musik av annat slag. I Heliga trefaldighets kyrka framförs fredsmässan The Armed Man kl.18.00. Cirka 200 körsångare och musiker medverkar. Se www.globalen.org.
Radio Kristianstad var där och gjorde ett reportage på övningen idag. http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2017243&BroadcastDate=&IsBlock=
FN-firandet börjar redan kl.11.00 på Lilla Torg, där Stadsmusikkåren spelar. Jag har lovat bidra med en fredsappell. Det känns spännande. Sedan fortsätter vi till Regionmuseet där Hans Corell, FN:s tidigare rättschef, talar om Kan FN skapa fred i världen? Oliver Hellström medverkar med pianomusik. En utställning informerar om FN-förbundets kampanj Röj en mina.
Etiketter:
Ekumenik,
FN-dagen,
FN-förening,
Fred,
Kristianstad,
Världens Barn,
Östermalmskyrkan
onsdag 7 oktober 2009
Världens Barn och FN-dagen
Just nu är det ganska hektiskt med planering för diverse arrangemang. På fredag och lördag är det dags för Världens Barn-insamlingen. Från FN-föreningen/Unicefgruppen har vi lovat stå vid Maxi i Kristianstad på fredag och lördag på Härlövsområdet. Vi hoppas att det ska fungera lika bra som förra året.
Samtidigt är förberedelserna i full gång inför FN-dagen den 24 oktober. Se närmare på www.globalen.org. Vi hoppas att det ska bli en kraftfull fredsmanifestation, i protest mot krigets vansinne.
Idag såg jag att det blivit intern kritik mot Alf Svenssons uttalanden om vapenexporten, när han gjorde gemensam sak med Göran Persson. "Etiska problem med svensk vapenexport". Jo, nog borde man kunna begära mer av ett parti som säger sig ha en kristen värdegrund. Välgörande att Lars O Molin Lennart Bondeson (kd) säger ifrån.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=189067
Samtidigt är förberedelserna i full gång inför FN-dagen den 24 oktober. Se närmare på www.globalen.org. Vi hoppas att det ska bli en kraftfull fredsmanifestation, i protest mot krigets vansinne.
Idag såg jag att det blivit intern kritik mot Alf Svenssons uttalanden om vapenexporten, när han gjorde gemensam sak med Göran Persson. "Etiska problem med svensk vapenexport". Jo, nog borde man kunna begära mer av ett parti som säger sig ha en kristen värdegrund. Välgörande att Lars O Molin Lennart Bondeson (kd) säger ifrån.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=189067
Etiketter:
FN-dagen,
FN-förening,
Fred,
Kristianstad,
politik,
vapenexport,
Världens Barn
onsdag 5 augusti 2009
Hur förvaltar och fördelar vi jordens resurser?
Tidningen Dagen har de senaste dagarna haft flera intressanta ledare, debattartiklar och insändare som handlar om vårt globala ansvar, inte minst som kristna.
Lena Klevenås från FIAN uppmanade den 30 juli Sveriges regering att skriva under det nya tilläggsprotokollet till ESK-konventionen, http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174421
Samma dag skrev Birger Thuresson om att Sverige måste följa de etiska liktlinjer för vapenexport som man själv satt upp! "Och framför allt måste vi leva upp till intentionerna att främja fred i världen." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174422
Tomas Hultberg från Malmö skrev igår den 4 augusti bl.a. så här: "Och om vi ska räknas bland utsugarna så borde åtminstone vi som kallas kristna och försöker leva med Bibeln som rättesnöre reagera, engagera oss och bli indignerade för Bibeln är rätt tydlig då det gäller just utsugare." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174643
Så till sist kom Thomas Österbergs med följande i sin ledare: "Bara med väckta samveten kan en ny utveckling bort från hungern skapas. Möjligheterna till förändring finns, som sagt. Något är grundläggande fel när svältande människor exporterar sin mat till oss i den rika världen i stället för att få del av den själva." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174590
Som enskild människa kan man känna vanmakt inför all denna destruktivitet. Varför ska människor svälta när det finns tillräckligt med mat? Vi måste säga ifrån, men också vara beredda att ändra vår egen livsstil.
På söndag kommer man i många kyrkor att tala om förvaltarskap, "Goda förvaltare" är temat. Tänk om vi då skulle passa på och lyfta fram det ansvar vi har som människor och ännu mer som kristna bekännare. Det är tungt och jobbigt att ta fram rättvisefrågor, miljöfrågor osv, men hur ska vi annars kunna bli "goda förvaltare"? Mitt i allt detta finns löftet om Guds kraft i vår svaghet, om Guds Ande som vill uppfylla oss när vi ställer oss till förfogande.
Lena Klevenås från FIAN uppmanade den 30 juli Sveriges regering att skriva under det nya tilläggsprotokollet till ESK-konventionen, http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174421
Samma dag skrev Birger Thuresson om att Sverige måste följa de etiska liktlinjer för vapenexport som man själv satt upp! "Och framför allt måste vi leva upp till intentionerna att främja fred i världen." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174422
Tomas Hultberg från Malmö skrev igår den 4 augusti bl.a. så här: "Och om vi ska räknas bland utsugarna så borde åtminstone vi som kallas kristna och försöker leva med Bibeln som rättesnöre reagera, engagera oss och bli indignerade för Bibeln är rätt tydlig då det gäller just utsugare." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174643
Så till sist kom Thomas Österbergs med följande i sin ledare: "Bara med väckta samveten kan en ny utveckling bort från hungern skapas. Möjligheterna till förändring finns, som sagt. Något är grundläggande fel när svältande människor exporterar sin mat till oss i den rika världen i stället för att få del av den själva." http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=174590
Som enskild människa kan man känna vanmakt inför all denna destruktivitet. Varför ska människor svälta när det finns tillräckligt med mat? Vi måste säga ifrån, men också vara beredda att ändra vår egen livsstil.
På söndag kommer man i många kyrkor att tala om förvaltarskap, "Goda förvaltare" är temat. Tänk om vi då skulle passa på och lyfta fram det ansvar vi har som människor och ännu mer som kristna bekännare. Det är tungt och jobbigt att ta fram rättvisefrågor, miljöfrågor osv, men hur ska vi annars kunna bli "goda förvaltare"? Mitt i allt detta finns löftet om Guds kraft i vår svaghet, om Guds Ande som vill uppfylla oss när vi ställer oss till förfogande.
Etiketter:
Folkrörelse,
Fred,
Gudstjänst,
Konsumism,
Mat,
Mänskliga rättigheter,
Predikan
lördag 25 juli 2009
Gudsriket - det radikala alternativet
Jag antydde i bloggen häromdagen att det skulle bli bibelstudium i Östermalmskyrkan om Gudsriket. En kort sammanfattning följer här:
1. Riket i Gamla Testamentet
Ps 145 t.ex talar om Gud som kung och hans rike står i alla tider. Ps 96 handlar om hur han dömer med rättfärdighet. Därför hyllar man honom. Enligt Ps.65:10 vårdar Han sig om hela skapelsen. När Gud får bestämma då är det shalom, fred, frid, harmoni, mellan människan -Gud, människa - människa och människan - naturen. Den fantastiska idén om jubelår och sabbatsår i 3 Mos.25 har med detta helhetsperspektiv.
Nu fungerade detta inte så bra därför att människorna inte ville inordna sig i Guds rike. Profeten Amos (kap.8) m.fl. kom med skarp kritik mot folkets sätt att behandla varandra. Gud stod på de fattigas sida. Trots domsord, landsförvisning och fångenskap finns ändå hoppet om upprättelse till sist. Jes. 9 talar om det stora ljuset, om fridsfursten som en dag skall födas.
2. Riket har kommit
Enligt Mark.1:15 säger Jesus att Tiden är inne, Guds rike är nära, Omvänd er och tro på budskapet. Nu hade det efterlängtade Gudsriket kommit, men inte så som man tänkt sig. När Pilatus ställer frågan till Jesus om han verkligen är Judarnas konung, svarar han "Mitt rike hör inte till denna världen". Joh.18:36.
Enligt Luk.17:20-21 säger han att "Guds rike är inom er". Det går inte att se med ögonen, men dess kraft är påtaglig. Man kan jämföra med det Jesus säger till Nikodemos i Joh.3:8, "Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden."
3. Rikets kännetecken
Jesus ifrågasatte ofta människors vanliga prioriteringar. Makt och ägande är inte det som gör människan lycklig. Saligprisningarna i Matt.5:1-12 vänder upp o ned på begreppen. De som är fattiga (invändigt eller utvändigt) gratuleras, likadant andra som man kanske borde tycka synd om. Jesus ställer fram ett barn och säger att det är störst i himmelriket, Matt.!8:1-5, han uppmanar en man i Matt.19:23-24 att sälja allt han äger, han visar på icke-våldets väg, Matt.26:51-54, och han ger sina efterföljare budet att älska sina fiender, Matt.5:38-48.
På många olika sätt får vi lära oss ett annat sätt att tänka och att prioritera. Guds rike kan inte tvingas på människor. Det handlar om sunt förnuft, och att våga överlåta sig åt denne radikale Herre.
4. Riket - ett befriat område
Jesu lärjungar levde i samma samhälle som alla andra, men "med er är det annorlunda", sade han, Luk.22:24-27. Här skulle tjänandet vara den viktigaste egenskapen, och själv visade han hur det kunde gå till. Lever man på detta annorlunda sätt blir många bekymmer onödiga, Matt.6:25-34. Gud har ju omsorg om oss. Han talar i Joh.17 om det motsägelsefulla att leva i den här världen, och ändå tillhöra ett annat rike. Vi kan jämföra med att vara ambassadör för t.ex. Sverige i ett annat land på jorden. Om det är en diktatur kan många uppleva den svenska ambassaden som "befriat område", dit man t.o.m. kan fly från sina förtryckare.
Efter Jesu uppståndelse verkar det som hans lärjungar fortfarande tror att ett nytt nationellt Israel ska upprättas av Jesus, som på kung Davids tid, Apg.1:6-8. Men han ger dem istället uppdraget att gå ut i världen och i den heliga andens kraft vittna om honom. Det befriade området ska nå till jordens yttersta gräns. Låt ditt rike komma, lärde Jesus sina första lärjungar och oss att be, Matt.6:10.
5. Riket som utmanar
Ibland säger man att det är "mycket snack och lite verkstad". Det kan gälla i den kristna kyrkan också. Vi har kanske glömt vad som står i Jak.2:14-17 om tron och gärningarna. Det är nödvändigt med en helhetssyn på livet. Andlighet är inte en sektion för sig själv, utan en kraft som ger liv och mening åt allt det vi gör i vardagen. Det här är en ständig utmaning till alla som kallar sig kristna.
Jesus använde bilder som surdeg och senapskorn för att beskriva himmelrikets inneboende krafter, Matt.13:31-33. Surdeg var för judarna en negativ bild, och senapskornet betraktades enligt vad jag läst som ett ogräs. Är det så vi ska se på Gudsriket? Vi ska inte tro att vi kan kontrollera eller stänga in Gud i våra kyrkor, organisationer eller traditioner. Han spränger alla gränser, och dyker upp där vi minst anar det.
Sök först Guds rike!
Det är detta som ger oss ett levande hopp i en dyster värld, 1 Petr.1:3-5. Vi får överlåta oss åt det rike som har kommit men som också är på väg. Det är att välja Livet! En konsekvens av detta är ett helhjärtat engagemang för rättvisa, fred och miljö!

Till sist en bild från tisdagens fina konsert i Östermalmskyrkan med Sara Arvidsson Band från Göteborg.
onsdag 22 juli 2009
Uexkull på Backåkra

Den 9 juli var jag på Backåkra och lyssnade på en föreläsning av Ole von Uexkull. Varje torsdag under juli hålls intressanta föredrag till dag Hammarskölds minne på den gård som han köpte strax före sin död 1961. Att det dessutom är min barndomstrakt gör det inte mindre lockande att komma till denna natursköna plats. På bilden syns Ole i samtal med Marie-Louise Wentzel, ordförande i Ystad-Österlens FN-förening.
Ole von Uexkull arbetar inom Right Livelihood Award Foundation, som ger ut det s.k. alternativa Nobelpriset. http://www.rightlivelihood.org/summary_swedish.html
Han berättade engagerat om pristagarkandidater som han mött, och om de utmaningar som världssamfundet står inför. Det civila samhället har, menade han, både ansvar och makt att vara en motkraft i förhållande till företag och myndigheter.
Den 23 juli är det journalisten Cecilia Uddén som besöker Backåkra. Tyvärr kan jag inte vara med då. Kanske åker jag dit den 30 juli och lyssnar på professor Annika Rabo som talar om Mellanöstern.
Själv kommer jag imorgon den 23 juli att leda ett bibelstudium i Östermalmskyrkan kl.19.00. Det handlar om Gudsriket- det radikala alternativet. Steget kan tyckas långt, men kanske inte ändå. Som jag ser det handlar Guds rike väldigt mycket om rättvisa, fred och miljö. Det är en vision som är radikalare än något politiskt program. Tyvärr har kyrkor och religiösa makthavare ofta tolkat om det, till att bli mer bekvämt men också tandlöst. Här finns en potential att återupptäcka och framför allt överlåta sig till.
Etiketter:
Backåkra,
Bibelstudium,
FN,
Fred,
Guds rike,
Kristianstad,
Löderup,
Mänskliga rättigheter,
Right Livelihood Award,
Östermalmskyrkan
onsdag 25 februari 2009
Konsumtionsfasta
I almanackan står det att det är askonsdag idag. Jag tycker det är roligt med olika traditioner, men har väl aldrig följt dem direkt. Idag inleds alltså fastan. Tidningen Dagen har startat en "fasteblogg" där vi får följa två personer som på skilda sett tillämpar fastan. Uttrycket konsumtionsfasta verkar spännande. Fasta är inte bara att avstå mat, utan mycket av det som jag egentligen inte behöver.http://www.dagen.se/blogg/fastebloggen/2009/02/fastan-en-lyx-for-varslade-pa-saab-och-volvo. Mikael Hansson tänker i det här sammanhanget på dem som varslas på Saab och Volvo. Så sant att vi bör se fastan som en utmaning till oss själva, och inte komma med pekpinnar till andra. Det goda exemplet talar för sig själv. Får se vad jag kan göra av det här,vet inte än.
Ikväll har vi fortsatt studiet Skapelsevänligt i Östermalmskyrkan. Vi talade om Rikedom och fattigdom. Hur ska vi förstå Jesusorden om att Saliga är de fattiga ( i Anden)? Fattigdomen är inget ideal, men... Också här kom vi in på konsumtionsbehovet. Vi uppmanas i samhället att konsumera för att "hjulen ska snurra", men måste det innebära ondig överkonsumtion? Man kan ju satsa på att köpa miljö- och människovänliga tjänster, men också dela med sig till andra som behöver konsumtionen bättre. Vi konstaterade att man kan vara slav under både fattigdom och rikedom!
I morgon är det dags för årsmöte i Kristianstads FN-förening. Även där är det frågorna om fred, rättvisa, miljö och människovärde som är viktiga. Utgångspunkterna är olika, men vi kan ändå komma fram till enhet i konkreta frågor.
Ikväll har vi fortsatt studiet Skapelsevänligt i Östermalmskyrkan. Vi talade om Rikedom och fattigdom. Hur ska vi förstå Jesusorden om att Saliga är de fattiga ( i Anden)? Fattigdomen är inget ideal, men... Också här kom vi in på konsumtionsbehovet. Vi uppmanas i samhället att konsumera för att "hjulen ska snurra", men måste det innebära ondig överkonsumtion? Man kan ju satsa på att köpa miljö- och människovänliga tjänster, men också dela med sig till andra som behöver konsumtionen bättre. Vi konstaterade att man kan vara slav under både fattigdom och rikedom!
I morgon är det dags för årsmöte i Kristianstads FN-förening. Även där är det frågorna om fred, rättvisa, miljö och människovärde som är viktiga. Utgångspunkterna är olika, men vi kan ändå komma fram till enhet i konkreta frågor.
Etiketter:
Bibelstudium,
Fastan,
FN-förening,
Fred,
Konsumism,
Kristen tro,
Kristianstad,
Miljö,
Östermalmskyrkan
torsdag 5 februari 2009
Mest kristet om Israel-Palestina?
I onsdagens Dagen hade Douglas Brommesson en intressant artikel om olika kristna gruppers syn på Israel-Palestinakonflikten. Han ställde Livets Ord och en del andra frikyrkliga på den proisraeliska sidan, och Svenska kyrkan på den propalestinska. Det är schabloner som naturligtvis inte stämmer, även om det finns visst fog för dem. Enögdheten är påtaglig hos många. Ska det vara så svårt att använda samma måttstock för alla? Douglas lyfter fram den katolska kyrkan och i första hand franciskanerna, som allt sedan 1200-talet arbetat för brobyggande och försoning mellan judar och muslimer. Det låter spännande, och förtjänar mer uppmärksamhet.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=162492
Men är alla andra så ensidiga? Vad jag förstår är det många kristna grupper som försöker bidra till dialog och försoning. Biståndsorganisationen Diakonia, som ju har en frikyrklig bas, arbetar för mänskliga rättigheter bland alla utsatta i området. Det ekumeniska följeslagarprogrammet som Sveriges Kristna Råd står bakom syftar till "att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Genom praktisk solidaritet stöds utsatta grupper - såväl palestinier som israeler." I Palestina finns många små kristna grupper av olika schatteringar, men de glöms ofta bort av västerländska kristna besökare. Jag tror att dessa som varken är judar eller muslimer kan känna sig trängda från alla håll.
Att vara utvald av Gud kan aldrig vara en ursäkt för våld mot medmänniskor. Det ger tvärtom ett ännu större ansvar att leva efter Hans rättfärdiga föredöme.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=162492
Men är alla andra så ensidiga? Vad jag förstår är det många kristna grupper som försöker bidra till dialog och försoning. Biståndsorganisationen Diakonia, som ju har en frikyrklig bas, arbetar för mänskliga rättigheter bland alla utsatta i området. Det ekumeniska följeslagarprogrammet som Sveriges Kristna Råd står bakom syftar till "att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Genom praktisk solidaritet stöds utsatta grupper - såväl palestinier som israeler." I Palestina finns många små kristna grupper av olika schatteringar, men de glöms ofta bort av västerländska kristna besökare. Jag tror att dessa som varken är judar eller muslimer kan känna sig trängda från alla håll.
Att vara utvald av Gud kan aldrig vara en ursäkt för våld mot medmänniskor. Det ger tvärtom ett ännu större ansvar att leva efter Hans rättfärdiga föredöme.
fredag 23 januari 2009
Martin Luther Kingdagen

I måndags var det så dags. Jag hade hållit på med förberedelser en längre tid. Martin Smedjeback kom till Kristianstad för att tala om King och Ickevåld som strategi. Hans besök på Söderportgymnasiet orsakade en uppståndelse. När han på slutet berättade om sina avrustningsaktioner fick han applåder men ockaså kritik för att uppmuntra till brottslig verksamhet. På eftermiddagen följde han med mig till Furuboda Folkhögskola. Där visade han bl.a. en filmsnutt från en aktion som han gjort mot en vapenfabrik. Det blev inte några direkta reaktioner då, men jag har förstått efteråt att en del tyckte det var kriminellt.
Ja, jag skulle väl inte gett mig in i sådana äventyr direkt. Men det behövs nog drastiska tag för att få uppmärksamhet. På kvällen hade vi från FN-föreningen ordnat ett fackeltåg från Lilla Torg till Östermalmskyrkan. Vi visste ju inte hur många som skulle komma, men det blev ca 30 personer. Det kändes bra att på det sättet få visa vår tro på Ickevåld i en tid av krig och våld.
I Östermalmskyrkan talade Martin Smedjeback än en gång om arvet från King och om vad som hänt i världen sedan hans tid, till det bättre och till det sämre. Han betonade att det fortfarande finns hopp för mänskligheten, men vi har ett ansvar att göra något. Vi inledde samlingen med den klassiska "We shall overcome", och fick på slutet stanna upp i meditation, bön och ljuständning. "Herre gör mig till ett redskap för din frid...".
Vid kaffebordet fick Martin lite mothugg när det gällde avrustningsaktionerna, och det är bra att man får en tydlig diskussion. Vi kan vara överens om målen, men därmed inte alltid om metoderna. En viktig poäng med den här Martin Luther Kingdagen var att människor från kyrka, FN-förening, skolor och många andra sammanhang fick mötas i ett gemensamt engagemang. Det behöver vi mer av.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090119/KRISTIANSTAD/565985848 http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090119/KRISTIANSTAD/63282495 http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090119/KRISTIANSTAD/119598969Så har dagarna runnit iväg, och det är fredag igen. På onsdag hoppas jag komma igång med en ny studiegrupp i Östermalmskyrkan om Skapelsevänligt. Där tar vi upp miljö- och rättvisefrågor ur både bibliskt och dagsaktuellt perspektiv.
(Foto: Jan Videvik)
Etiketter:
FN,
Fred,
Furuboda,
Ickevåld,
Kristianstad,
Martin Luther King,
Östermalmskyrkan
fredag 16 januari 2009
Alla måste ta ansvar
I en artikel i Dagen poängterar Christoffer Sjöholm, regionchef för Diakonia i Mellanöstern, att omvärlden måste utkräva ansvar av båda parter i Gazakonflikten. Diakonia gör en stor insats för att hjälpa utsatta människor inte minst i det här området, oavsett nationalitet och religion. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161897 Självklart finns det goda krafter på båda sidor som vill arbeta för fred och försoning. Dessa måste stödjas och uppmuntras. De som vill hänvisa till Bibeln måste inse att Gud ställer extra höga moraliska krav på dem som vill kalla sig hans folk.
Just nu planerar vi för Martin Luther Kingdagen här i Kristianstad. Temat om Ickevåld- en strategi som förändrar världen, känns påtagligt aktuellt. Kl.18.00 på måndag startar ett tyst fackeltåg från Lilla Torg och går till Östermalmskyrkan. Där talar Martin Smedjeback kring detta tema. Det är extra roligt att både Östermalmskyrkan, Ekumeniska Rådet och Kristianstads FN-förening står bakom den kvällen. Inför fackeltåget har FN-föreningen skickat speciell inbjudan till de politiska partierna och till andra humanitära organisationer. Välkommen med!
Just nu planerar vi för Martin Luther Kingdagen här i Kristianstad. Temat om Ickevåld- en strategi som förändrar världen, känns påtagligt aktuellt. Kl.18.00 på måndag startar ett tyst fackeltåg från Lilla Torg och går till Östermalmskyrkan. Där talar Martin Smedjeback kring detta tema. Det är extra roligt att både Östermalmskyrkan, Ekumeniska Rådet och Kristianstads FN-förening står bakom den kvällen. Inför fackeltåget har FN-föreningen skickat speciell inbjudan till de politiska partierna och till andra humanitära organisationer. Välkommen med!
lördag 10 januari 2009
Ont kan inte med ont fördrivas

Idag hölls en demonstration i Kristianstad för att protestera mot kriget i Gaza. Jag var där som medlem i Kristianstads FN-förening. Enligt Kristianstadsbladet var det ca 200 personer som samlats. Många av dem var palestinier med nära personlig anknytning till Gaza. Det är naturligt att bli upprörd över det våld som sker där. Framför allt är det naturligtvis Israel som har skulden till detta. Gazaborna är isolerade, inlåsta, och kan inte fly. Samtidigt är det så tragiskt att de själva tar till våld och att även Hamas sagt nej till eldupphör.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090110/KRISTIANSTAD/99302557/1338/&/200-tagade-mot-kriget-i-Gaza
Bland dem som samlats till demonstrationen märktes starka känslor av hat mot Israel. Det är begripligt, men för den skull inte försvarbart. FN-föreningens ordförande poängterade i sitt tal att krig inte är lösningen. Man måste ha dialog. På FN-föreningens begäran togs ett av de grövsta slagorden bort. Men fråga är om den bojkott mot Israel som krävdes, egentligen är rätt väg att gå. Många palestinier är faktiskt beroende av israeliska företag för sin försörjning. Kritik och fördömanden måste höras, men våld kan inte besegras med våld. Det finns krafter i alla läger som vill ha försoning. Dem måste vi lyssna på och stödja.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090110/TYCKTTANKT/231713022/1028/&/Stoppa-kriget-i-Gaza
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161695
Måndagen den 19 januari är det Martin Luther Kingdagen. I år skulle han dessutom ha fyllt 80 år, så det är extra viktigt att uppmärksamma. I Kristianstad planerar vi ett brett samarrangemang i Östermalmskyrkan den kvällen kl.18.30. Då talar Martin Smedjeback om Ickevåld- en strategi som förändrar världen. FN-föreningen inbjuder preliminärt till ett fackeltåg mot våld, med start på Lilla Torg kl.18.00 för vandring till Östermalmskyrkan. Ickevåld låter kanske orealistiskt och naivt, men det är den väg som är bäst i längden. I ett krig är många fyllda av rädsla och skräck, även soldater och makthavare. Rädsla kan inte förbjudas, den kan bara drivas ut med kärlek och inre trygghet. Då kan man våga ta risken att sträcka ut en hand till försoning.
Etiketter:
demonstration,
FN,
Fred,
Gaza,
Hamas,
Israel,
Kristianstad,
Martin Luther King,
Östermalmskyrkan
måndag 5 januari 2009
Ett ofattbart lidande i Gaza
Både Israel och Hamas har skuld till den konflikt som uppstått. Men just nu är det Israels fullständigt cyniska agerande i Gaza som chockerar världen. Rapporter från invånare och inte minst från en norsk läkare vittnar om en fullständig desperation. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161523. Det är djupt ovärdigt ett kulturland som Israel att bete sig på det här sättet. 1½ miljon människor är instängda som i en säck. De allra flesta av dem har ingenting som helst med Hamas beskjutningar mot Israel att göra. Allt de önskar är att få överleva!
Om det nu är så att Israel är ett speciellt utvalt folk, så är ansvaret ännu tyngre! Det finns inget försvar för att bete sig så barbariskt. Nu måste det bli eldupphör och öppna gränser så att hjälp kan komma in. Inte ens Röda Korset har man släppt fram.
Våld kan inte skapa trygghet, utan bara hat och vrede.
Om det nu är så att Israel är ett speciellt utvalt folk, så är ansvaret ännu tyngre! Det finns inget försvar för att bete sig så barbariskt. Nu måste det bli eldupphör och öppna gränser så att hjälp kan komma in. Inte ens Röda Korset har man släppt fram.
Våld kan inte skapa trygghet, utan bara hat och vrede.
tisdag 30 december 2008
Dags att stoppa våldet
Avslutningen av år 2008 präglas de ytterst sorgliga rapporterna från Gaza. Hur kan man tro att ett så skoningslöst våld ska kunna vara till nytta för någon? Vems är då skulden? Att Hamas är en hänsynslös terrororganisation är känt sedan länge. Visst har man byggt upp en del humanitär verksamhet. Men det verkar inte som man egentligen bryr sig om sitt eget folk, Gazaborna och andra palestinier. Raketskjutningarna mot Israel går inte att försvara. Det är också obegripligt varför man inte vill ta emot den humanitära hjälp som ex Egypten erbjuder. Nog är det cyniskt.
Samtidigt är det Israel som står för massdödandet. Det är en illusion att tro att man kan döda bara Hamasaktivister. Barn och andra civila stryker med, och tvingas leva i skräck och umbäranden. Det är inte värdigt en civiliserad stat som Israel vill se sig som, att använda detta övervåld.
Omvärlden måste kräva besinning av båda parter. Hämnden löser inga problem. Det måste finnas en annan väg än våldets. Kanske skulle en FN-styrka kunna göra en insats i Gaza, än en gång. Parterna verkar inte vara kapabla att lösa konflikten själva. Enligt nyheterna idag har en kortvarig humanitär vapenvila föreslagits av Frankrike. Det må vara en god början, att be om.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161458
http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20081229/KRISTIANSTAD/993970847/1018/
Samtidigt är det Israel som står för massdödandet. Det är en illusion att tro att man kan döda bara Hamasaktivister. Barn och andra civila stryker med, och tvingas leva i skräck och umbäranden. Det är inte värdigt en civiliserad stat som Israel vill se sig som, att använda detta övervåld.
Omvärlden måste kräva besinning av båda parter. Hämnden löser inga problem. Det måste finnas en annan väg än våldets. Kanske skulle en FN-styrka kunna göra en insats i Gaza, än en gång. Parterna verkar inte vara kapabla att lösa konflikten själva. Enligt nyheterna idag har en kortvarig humanitär vapenvila föreslagits av Frankrike. Det må vara en god början, att be om.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161458
http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20081229/KRISTIANSTAD/993970847/1018/
fredag 31 oktober 2008
Brev till statsministern
Idag har jag skrivit brev till Fredrik Reinfelt. Det är första gången, men jag har tagit fasta på uppmaningen från Svenska FN-förbundet och att antal fredsorganisationer att trycka på.
Läs och skicka gärna ett eget brev!
http://www.fn.se/press/nyheter-fran-fn-forbundet/skicka-brev-till-fredrik-reinfeldt/
Förbjud klustervapen - skriv under konventionen i Oslo!
Till: Statsminister Fredrik Reinfeldt
Hej!
Sverige har gjort sig känt som ett land som stödjer engagemang för nedrustning och humanitär rätt. Genom sitt stöd för Konventionen om klustervapen som förhandlades fram i Dublin maj 2008 så har Sverige tagit ett djärvt och visionärt steg för att skydda de civila som drabbas av väpnade konflikter. Konventionen förbjuder en hel kategori av vapen och inför banbrytande skyldigheter för assistans till överlevande, röjning av de områden som utsatts för klusterbombningar samt skrotning av existerande vapenlager. Majoriteten av världens användare, producenter och lagrare av klustervapen antog avtalet i Dublin och kommer att skriva under när det öppnas för underskrifter den tredje december 2008 i Oslo.Denna nya internationella lagstiftning kommer tack vare sina långtgående åtgärder att få en mycket positiv betydelse för hela samhällen och oräkneliga människors liv och kommer att förhindra att fler liv i framtiden på liknande sätt går till spillo. Detta är vårt årtiondes mest betydelsefulla avtal för nedrustning och humanitärt arbete.Vid konventionens formella antagande den 30 maj 2008 sa FN:s Generalsekreterare att de kraftfulla kraven på att motverka klustervapnens humanitära effekter ”har besvarats genom antagandet av denna nya konvention” och han uppmanade alla stater att “omgående skriva under och ratificera” konventionen.Jag är oroad över att Sverige ännu inte offentligt uttryckt sin intention att skriva under och ratificera konventionen. Ett sådant uttalande skulle klargöra att Sverige placerar skyddet av civila i centrum för sin internationella säkerhetspolitik. Jag uppmanar också Sverige att inte stödja eller anta en lägre standard för klustervapen inom ramen för FN:s konvention för konventionella vapen, CCW.Jag vill också understryka att de diskussioner som just nu pågår inom CCW inte har förhindrat Storbritannien, Frankrike och Tyskland från att binda sig till att skriva under i Oslo, och borde följaktligen inte heller utgöra något hinder för Sverige.Jag uppmanar dig att göra ett offentligt uttalande eller en skriftlig bekräftelse av Sveriges avsikt att skriva under konventionen om klustervapen i Oslo den tredje december och att Sverige snarast möjligt därpå ratificerar konventionen för att den snabbt ska träda i kraft.
Vänliga hälsningar
Bo Olsson
Läs och skicka gärna ett eget brev!
http://www.fn.se/press/nyheter-fran-fn-forbundet/skicka-brev-till-fredrik-reinfeldt/
Förbjud klustervapen - skriv under konventionen i Oslo!
Till: Statsminister Fredrik Reinfeldt
Hej!
Sverige har gjort sig känt som ett land som stödjer engagemang för nedrustning och humanitär rätt. Genom sitt stöd för Konventionen om klustervapen som förhandlades fram i Dublin maj 2008 så har Sverige tagit ett djärvt och visionärt steg för att skydda de civila som drabbas av väpnade konflikter. Konventionen förbjuder en hel kategori av vapen och inför banbrytande skyldigheter för assistans till överlevande, röjning av de områden som utsatts för klusterbombningar samt skrotning av existerande vapenlager. Majoriteten av världens användare, producenter och lagrare av klustervapen antog avtalet i Dublin och kommer att skriva under när det öppnas för underskrifter den tredje december 2008 i Oslo.Denna nya internationella lagstiftning kommer tack vare sina långtgående åtgärder att få en mycket positiv betydelse för hela samhällen och oräkneliga människors liv och kommer att förhindra att fler liv i framtiden på liknande sätt går till spillo. Detta är vårt årtiondes mest betydelsefulla avtal för nedrustning och humanitärt arbete.Vid konventionens formella antagande den 30 maj 2008 sa FN:s Generalsekreterare att de kraftfulla kraven på att motverka klustervapnens humanitära effekter ”har besvarats genom antagandet av denna nya konvention” och han uppmanade alla stater att “omgående skriva under och ratificera” konventionen.Jag är oroad över att Sverige ännu inte offentligt uttryckt sin intention att skriva under och ratificera konventionen. Ett sådant uttalande skulle klargöra att Sverige placerar skyddet av civila i centrum för sin internationella säkerhetspolitik. Jag uppmanar också Sverige att inte stödja eller anta en lägre standard för klustervapen inom ramen för FN:s konvention för konventionella vapen, CCW.Jag vill också understryka att de diskussioner som just nu pågår inom CCW inte har förhindrat Storbritannien, Frankrike och Tyskland från att binda sig till att skriva under i Oslo, och borde följaktligen inte heller utgöra något hinder för Sverige.Jag uppmanar dig att göra ett offentligt uttalande eller en skriftlig bekräftelse av Sveriges avsikt att skriva under konventionen om klustervapen i Oslo den tredje december och att Sverige snarast möjligt därpå ratificerar konventionen för att den snabbt ska träda i kraft.
Vänliga hälsningar
Bo Olsson
Etiketter:
FN,
Fred,
klusterbomber,
Kristianstad,
Minor,
Reinfelt
lördag 23 augusti 2008
Senapskornets revolution
Jag har nyss läst en bok av Shane Claiborne som heter Den oemotståndliga revolutionen - vägar till ett alternativt liv. Det är en bok som vänder upp och ner på många begrepp och föreställningar. Den är fylld av humor, men väldigt utmanande, speciellt för den som vill kalla sig kristen. Några korta glimtar: En av hans gamla teologvänner hade sagt: "Shane, nu är jag inte kristen längre. Jag har lämnat kristendomen för att följa Jesus." Det låter tokigt, men frågan var om det finns någon nu levande människa som egentligen tar Jesu ord på allvar. På besök hos moder Teresa i Calcutta säger Shane att han äntligen träffat en riktig kristen, en man som valt att dela sitt liv med de fattiga och döende.
Själv lever Shane Claiborne i ett kollektiv i Philadelphia i USA. När USA bombade Irak befann hann sig i Bagdad för att visa solidaritet med invånarna där, och framför allt den kristna minoriteten. Han ville med risk för sitt eget liv visa att det finns en annan sorts kristendom och ett annat Amerika än det som Bush företräder.
Shane är en bibelsprängd kille som ständigt betonar att han älskar Jesus. Det är därför han helst umgås med fattiga och utsatta människor.
I början på sommaren lyssnade jag till honom på en konferens i Göteborg. Inspirerande och omtumlande. Vad menar jag med vara kristen? Är jag beredd att se alla Guds barn som en familj, som min familj? The Simple Way, som Shane och hans vänner kallar sig inte experter. De bara berättar om sina trevande försök att följa Jesus.
Det Jesus sade och gjorde en gång för 2000 år sedan upplevdes av de flesta som helt vansinnigt. Därför fick han också många fiender. Situationen är densamma idag. Om vi avslöjar falskheten, tar de fattigas och svagas parti och placerar Gud mitt i skiten, så straffar det sig. Shane tycker sig se ett uppvaknande inom den etablerade kristenheten- man kan hoppas att han har rätt.
Jesus liknade himmelriket vid ett litet senapskorn som växer upp till ett träd där himlens fåglar bygger bo. Det var bara det att senap var den tidens ogräs, säger Shane, och just dessa fåglar var hatade av alla! Senapskornets revolution, det är något att be om och överlåta sig till.
http://www.thesimpleway.org/shane/
Själv lever Shane Claiborne i ett kollektiv i Philadelphia i USA. När USA bombade Irak befann hann sig i Bagdad för att visa solidaritet med invånarna där, och framför allt den kristna minoriteten. Han ville med risk för sitt eget liv visa att det finns en annan sorts kristendom och ett annat Amerika än det som Bush företräder.
Shane är en bibelsprängd kille som ständigt betonar att han älskar Jesus. Det är därför han helst umgås med fattiga och utsatta människor.
I början på sommaren lyssnade jag till honom på en konferens i Göteborg. Inspirerande och omtumlande. Vad menar jag med vara kristen? Är jag beredd att se alla Guds barn som en familj, som min familj? The Simple Way, som Shane och hans vänner kallar sig inte experter. De bara berättar om sina trevande försök att följa Jesus.
Det Jesus sade och gjorde en gång för 2000 år sedan upplevdes av de flesta som helt vansinnigt. Därför fick han också många fiender. Situationen är densamma idag. Om vi avslöjar falskheten, tar de fattigas och svagas parti och placerar Gud mitt i skiten, så straffar det sig. Shane tycker sig se ett uppvaknande inom den etablerade kristenheten- man kan hoppas att han har rätt.
Jesus liknade himmelriket vid ett litet senapskorn som växer upp till ett träd där himlens fåglar bygger bo. Det var bara det att senap var den tidens ogräs, säger Shane, och just dessa fåglar var hatade av alla! Senapskornets revolution, det är något att be om och överlåta sig till.
http://www.thesimpleway.org/shane/
Etiketter:
Befrielserörelse,
Claiborne,
Fred,
Kristen tro,
Omvändelse
fredag 15 augusti 2008
Vem var det som dödade Jesus?
Nils-Eric Sandberg påstår att det är helt otänkbart att judarna dödade en landsman med korsfästning under påskhelgen.
http://kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080814/OPINION/846488066/1909&nocache=1
Vem var det då som gjorde det? Det var du och jag - och alla andra syndare! Judarnas ledare var redskapet, men vi har alla del i skulden. Bibelns glädjebudskap är att detta förfärliga vänts till något gott - hela världens räddning. Den lidande kärleken triumferade. Korset har blivit ett segertecken.Att Jesus dödades så brutalt är alltså ingen anledning till judehat. Han lärde ju sina efterföljare att t.o.m. älska sina fiender.
Den moderna staten Israel bedriver mycket förtryck mot sina grannar, och begår många brott mot mänskliga rättigheter. Sådant sker även från "andra sidan", men den starkaste makten har det största ansvaret. Fred kan inte uppnås genom våld, det borde det judiska folket veta med sin långa lidandeshistoria. Försoning kan bara uppnås när man avstår från sina rättigheter!
http://kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080814/OPINION/846488066/1909&nocache=1
Vem var det då som gjorde det? Det var du och jag - och alla andra syndare! Judarnas ledare var redskapet, men vi har alla del i skulden. Bibelns glädjebudskap är att detta förfärliga vänts till något gott - hela världens räddning. Den lidande kärleken triumferade. Korset har blivit ett segertecken.Att Jesus dödades så brutalt är alltså ingen anledning till judehat. Han lärde ju sina efterföljare att t.o.m. älska sina fiender.
Den moderna staten Israel bedriver mycket förtryck mot sina grannar, och begår många brott mot mänskliga rättigheter. Sådant sker även från "andra sidan", men den starkaste makten har det största ansvaret. Fred kan inte uppnås genom våld, det borde det judiska folket veta med sin långa lidandeshistoria. Försoning kan bara uppnås när man avstår från sina rättigheter!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
