Påskupprop mot utförsäkringarna

En arbetsgrupp har bildats i Kristianstad för att förbereda en manifestation med fackeltåg på annandag påsk. Många i vårt land har drabbats av utförsäkring från Försäkringskassan, och bl.a. Sveriges Kristna Råd har uppmanat oss att uppmärksamma denna situation. Både kyrkor, organisationer, partier och enskilda personer inbjuds att var med i aktionen. Tanken är att vi samlas i Heliga Trefaldighets kyrka kl.17.30 den 25 april. Ca kl.18.00 går ett fackeltåg till Lilla Torg, där det blir apppeller och musik vid Speakers´Corner. Fackeltåget fortsätter sedan till Församlingshemmet på V. Storgatan, där det blir avslutning med fika. Som formell arrangör står Ekumeniska Rådet i Kristianstad.

Påskfrukost och dop

Påskdagen i Östermalmskyrkan inleddes med att ett 50-tal personer åt frukost tillsammans. Det har blivit en fin tradition i vår kyrka. Då blir det det också god tid att träffas och prata med varandra.

När det var dags för gudstjänst fylldes kyrkan helt. Pastor Ulf gav en kort introduktion till dopet. Han berättade att just påskdagen, Jesu uppståndelses dag, var i urkristen tradition den stora dopdagen. Det handlar om att begrava det gamla livet, och uppstå till något nytt tillsammans med Kristus.

Fyra personer hade efter moget övervägande bestämt sig för att dela sitt liv med Kristus. En efter en sänktes de, klädda i långa vita dräkter, ner i vattnet i dopgraven, efter att ha avgett sin bekännelse. Lite senare fick de böja knä och ta emot församlingens förbön. För dopet är bara början. Då behövs en trygg gemenskap där man som syskon kan uppmuntra och stötta varandra i med-och motgång.

Det var en stor dag för dessa vänner som här ingick förbund med sin Herre. Men för oss som var med, blev det samtidigt en påminnelse om att leva i vårt eget dop. Jag jämför gärna dopet med hur det är att gifta sig. Kärleken är en process, en erfarenhet som mognar med tiden. Men vid ett speciellt tillfälle lovar man trohet till den man älskar. Det är bara början, men viktig början. Nu vet alla vem jag tillhör och vill dela mitt liv med. Man skulle kunna säga att Jesus har "friat" till oss alla. Kärleksbreven har vi i Bibeln. I dopet blir vi ett med Honom. Därför vill jag att hans sinnelag också skall råda i mitt liv.

En vintrig påsk

Visst är det mycket som är uppochnervänt i den här världen. Vi hade en grön jul, men fick istället en vit påsk. Kylan håller i sig några dagar, och de flesta av oss stannar helst inomhus.

Men överraskningar är väl just det som påsken handlar om. När alla trodde att det var slut, segrade livet. Jesus lever! Det är påskens glada utrop. Inte var det lätt att tro på den gången, och inte idag heller. Det var ju omöjligt, och ändå mötte man den Uppståndne. Han fanns där hos dem, och ändå inte riktigt på samma sätt. Det här går inte att logiskt bevisa eller förklara. Men plötsligt finns Han bara där.

Det är kanske som med kärleken. Massor av människor har drabbats genom alla generationer. Men kan någon förklara vad det är som händer. -Kemiska processer, tack vare våra instinkter? Ingen med någon erfarenhet på området skulle nöja sig med den förklaringen. Livet är inte så platt som en del tycks tro. Det finns mer än det vi kan se och ta på.

Därför blir det aldrig hopplöst. Om än det värsta skulle hända, vad nu det är, så är det ändå livets Gud som har sista ordet.

Det här får bli min kommentar till Björn Collins insändare i Kristianstadsbladet den 22 mars.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20080322/TYCKTTANKT/580334577/1028