Är det fortfarande möjligt att rädda jorden? I sin bok Plan B 3.0, Uppdrag: Rädda jorden! räknar den amerikanske forskaren Lester R Brown upp ett antal hot mot den mänskliga civilisationen. Klimatfrågan har stått i fokus på senare tid. Isen smälter och havet stiger, även om det råkar vara en extremt kall vinter i Sverige just nu. Brown pekar på mer destruktiva stormar och en tilltagande vattenbrist i världen. Det leder i sin tur till markförstöring och matbrist för en allt större del av jordens befolkning. Vårt köp-och-släng-samhälle håller på att kollapsa. I det läget vill Lester Brown propagera för en konkret Plan B som handlar om att utrota fattigdomen, återställa jorden och skapa mänskligare samhällen. http://www.planb3.se/
Visst låter det spännande! Det kan i alla fall vara värt besväret att sätta sig in i de konstruktiva förslag som presenteras. Allt prat om klimat och miljö kan kännas väldigt trist och jobbigt, om man inte ser något hopp. Men ser vi det, blir det riktigt roligt att arbeta för alternativa lösningar, i stort och smått. Den senaste tidens kritik mot FN:s klimatkommission kan spetsa till debatten. Men även om deras prognoser skulle vara alltför dystra så är klimathotet redan idag en verklighet i stora delar av världen. Radikala förändringar är nödvändiga. Tillsammans får vi fundera på i vilken ände vi ska börja.
I tidningen Dagen hittade jag den här intressanta artikeln av Göran Hådén.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=203877
På söndag den 28 februari kommer Doris och Lars Almström kl.14.00 att presentera Plan B 3.0, Uppdrag: Rädda jorden! på Regionmuseet i Kristianstad. De har tillsammans översatt boken till svenska och arbetar med att på olika sätt sprida visionen. Arrangörer är Kristianstads FN-förening.
onsdag 24 februari 2010
lördag 13 februari 2010
Gemensam framtid börjar ta form
De olika arbetsgrupperna i samgåendeprojektet mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan har nu lagt fram sina förslag. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202222
En av dem har funderat kring frågorna om Församling och kyrka/samfund. Det är väl allmänt accepterat att man talar om dop och nattvard som sakrament, men jag är inte så glad över det ordet. Heliga handlingar, jovisst, men det blir lätt dimension av något magiskt som verkar mekaniskt. Vet inte riktigt hur jag skulle vilja ha det, men kanske något om att församlingen genom Ordets förkunnelse och praktisk gemenskap inbjuder alla människor att bli Jesu lärjungar.
Om dopet sägs att det är en helig handling, men ingenting om vad det går ut på. Då kan man lätt ledas in i tanken att det inte spelar någon roll om dopet sker i medvetet eller omedvetet tillstånd. Nästa steg blir att s.k. "omdop" bannlyses. Jag skulle vilja ha en formulering åt det här hållet för att visa respekt för olika synsätt: Dopet uttrycker dels den rening från synd som Gud erbjuder, dels individens överlåtelse till Kristus.
När det gäller medlemskap är det intressant att man inför begreppet tillhörighet som ett komplement. det påminner om vad som under en tid kallades för associativt medlemskap. Men jag undrar, måste alla församlingar införa dessa båda nivåer i sin praxis??
Om den lokala församlingens ledning: I församlingens ledarskap ingår församlingens föreståndare, som är ordinerad av GF-kyrkan, eller ordinerad i annat kyrkosamfund. Kom ihåg att många mindre församlingar fungerar utan ordinerad pastor!?
Namnfrågan ger man ingert förslag på. GF-kyrkan får väl ses som ett arbetsnamn, eller...? Framtidskyrkan låter kanske för pretentiöst.
I morgon ska det i många kyrkor predikas om Vetekornets lag, Joh.12. Jag har ofta funderat på om den principen också gäller för kyrkor och församlingar. Framgång handlar inte om att växa och bli större, utan om att dö för att kunna ge liv.
En av dem har funderat kring frågorna om Församling och kyrka/samfund. Det är väl allmänt accepterat att man talar om dop och nattvard som sakrament, men jag är inte så glad över det ordet. Heliga handlingar, jovisst, men det blir lätt dimension av något magiskt som verkar mekaniskt. Vet inte riktigt hur jag skulle vilja ha det, men kanske något om att församlingen genom Ordets förkunnelse och praktisk gemenskap inbjuder alla människor att bli Jesu lärjungar.
Om dopet sägs att det är en helig handling, men ingenting om vad det går ut på. Då kan man lätt ledas in i tanken att det inte spelar någon roll om dopet sker i medvetet eller omedvetet tillstånd. Nästa steg blir att s.k. "omdop" bannlyses. Jag skulle vilja ha en formulering åt det här hållet för att visa respekt för olika synsätt: Dopet uttrycker dels den rening från synd som Gud erbjuder, dels individens överlåtelse till Kristus.
När det gäller medlemskap är det intressant att man inför begreppet tillhörighet som ett komplement. det påminner om vad som under en tid kallades för associativt medlemskap. Men jag undrar, måste alla församlingar införa dessa båda nivåer i sin praxis??
Om den lokala församlingens ledning: I församlingens ledarskap ingår församlingens föreståndare, som är ordinerad av GF-kyrkan, eller ordinerad i annat kyrkosamfund. Kom ihåg att många mindre församlingar fungerar utan ordinerad pastor!?
Namnfrågan ger man ingert förslag på. GF-kyrkan får väl ses som ett arbetsnamn, eller...? Framtidskyrkan låter kanske för pretentiöst.
I morgon ska det i många kyrkor predikas om Vetekornets lag, Joh.12. Jag har ofta funderat på om den principen också gäller för kyrkor och församlingar. Framgång handlar inte om att växa och bli större, utan om att dö för att kunna ge liv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
