torsdag 21 oktober 2010

Flaggan i topp för FN på söndag

På söndag firar vi FN-dagen. I år är det 65 år sedan Förenta Nationerna bildades. Det är allmän flaggdag den 24 oktober, så glöm inte att hissa flaggan! Kommuner och organisationer som har tillgång till FN-flaggan bör självklart hissa denna tillsammans med den svenska, för att hedra denna organisation för fred och samförstånd mellan alla nationer.
Visst kan man tycka att FN har misslyckats på många områden, främst beroende på dåligt engagemang från medlemsländerna. Men stora insatser görs trots allt för att bevara freden, bidra till utveckling, kämpa för mänskliga rättigheter, uppmärksamma klimathotet och mycket annat.
Mänskliga rättigheter
För två veckor sedan utsåg Nobelkommittén den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo till mottagare av fredspriset för 2010. Också invånarna i Kina har rätt till mänskliga rättigheter. Samtidigt som Kina försöker närma sig omvärlden på det politiska och ekonomiska området ser vi hur man år efter år struntar i krav på stärkta fri- och rättigheter. Nobelkommitténs val av fredspristagare kan bli en av många droppar som urholkar stenen och bidrar till att Kinas folk sakta kan resa sig inte bara ur fattigdom utan också ur förtryck.
Klimatfrågan
För ett år sedan fanns vissa förhoppningar inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn. De grusades dessvärre. Världen kom inte längre än till en vägkarta för fortsättningen. Inga bindande avtal om utsläppsbegräsningar skrevs. Nu ställer vi vårt hopp till nästa toppmöte i Mexico i december och till det avslutande mötet i Sydafrika nästa år.
Millenniemålen
är nu centrum för utvecklingssamarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. Varje år utvärderas utvecklingen mot de åtta målen i varje land, och FN:s generalsekreterare lämnar en rapport om arbetet till FN:s generalförsamling. Länder från alla delar av världen har visat att det är möjligt att förändra världen och nå millenniemålen. För att nå målen senast 2015 krävs det att både rika och fattiga länder fullföljer sin del av överenskommelsen.
Nyligen avslutades ett FN-toppmöte i New York om de åtta millenniemålen som handlar om bland annat halverad fattigdom och hunger. Framsteg har skett för många av millenniemålen men det är högst osäkert om vi kommer att nå ända fram till år 2015 då arbetet ska utvärderas. Det ser också olika ut på olika håll i världen där till exempel länder som har varit eller befinner sig i konflikt, som Afghanistan och DR Kongo, har svårt att nå ett enda av målen.
Katastrofhjälp
FN har blivit bättre på att utvärdera och samordna hjälparbetet vid katastrofer. I samband med jordbävningen på Haiti talades det också om vikten av att inte bara återuppbygga utan också förbättra beredskapen för nya katastrofer. En sådan utveckling måste påskyndas.
Nedrustning
Årligen spenderar världen ofattbara 1 400 miljarder dollar på militära utgifter. De pengarna skulle till största delen kunna läggas på åtgärder för att göra livet bättre för människorna på vår planet. Årets nedrustningskonferens i FN måste följas av mer kraftfulla initiativ för att undanröja hotet från världens kärnvapen.
FN-firandet i Kristianstad
kommer för första gången att förläggas till Gamlegårdens Centrum. Det börjar med att FN-flaggan hissas kl.11 och avslutas med tal och musik kl.17.45. Ett fackeltåg för Mänskliga rättigheter startar från Högskolan kl.17.15. Ett urbant utvecklingsprogram pågår sedan ett och ett halvt år på Gamlegården och man har kunnat notera en positiv utveckling i flera avseenden. Dagsprogrammet innehåller dansuppvisning, sång, FN-rollspel i miniformat, föreläsning om Colombia, ansiktsmålning och mycket annat. En rad föreningar kommer att delta med information och aktiviteter, likaså kommer Fritidsgården och Biblioteket att vara öppna under söndagen. Det blir ett unikt samarbete mellan Kristianstads FN-förening , Trygghetsvärdarna, IT-stugan, Kommunen, olika invandrarföreningar med flera. Mer detaljer finns på www.fn.se/kristianstad.www.fn.se/kristianstad Eftersom Gamlegården är en multikulturell stadsdel känns det fantastiskt att få manifestera den globala samhörigheten just här.
FN-rörelsen i Sverige
breddas och stärks. Olika aktörer, från frivilligorganisationer till näringslivsaktörer och FN-skolor, sluter upp kring våra aktiviteter och kampanjer. Det är glädjande. Politiskt stöd och politiska krav från folkliga rörelser, såväl nationellt som globalt, är en förutsättning för ett starkare och bättre FN. Här i Sverige fortsätter vi tillsammans att uppbåda stöd för en stark svensk FN-röst, verka för internationellt samarbete och för att frågor om fred, utveckling, mänskliga rättigheter och inte minst klimatfrågorna alltid ska stå högt på dagordningen.
Kristianstads FN-förening
http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1275748/Dags-att-vi-hissar-flaggan-i-topp-foumlr-FN.html

söndag 17 oktober 2010

Kommentarer till Gemensam Framtid

Nu i helgen har remisstiden för det nya kyrkosamfundet med arbetsnamnet GF-kyrkan gått ut. Här kommer mina kommentarer. Östermalmskyrkans remiss-svar diskuterades igår och bygger till stor det på detta.

Jag vill invända mot en alltför hierarkisk syn på kyrkan/församlingen. Den finns bl.a. på sid. 6 under Ömsesidigt beroende: De lokala församlingarna vakar över den gemensamma organisationen och de som har fått förtroendet att utöva tillsyn, över församlingar och de ordinerade tjänsterna, vakar över dem. En sådan tillsyn är inte vad jag anser att de lokala församlingarna behöver och är inte förenlig med min förståelse av bibelordet.
Den beskrivning av Uppdraget som finns på sid 6 betonar Mångfaldens gemenskap och Kyrkans väsen att leva i mission. Detta vill jag gärna ställa mig bakom.
Under Dop och nattvard används ofta begreppet Sakrament, vilket jag anser vara en onödig anpassning till de stora kyrkornas tradition. Det är viktiga och heliga handlingar, men inga magiska ritualer. De kan ledas och genomföras av den som församlingen ger det förtroendet.
Att vi har olikheter i fråga om dopsyn är ingen nyhet. I en gemensam kyrka måste man kunna leva med detta, och då behövs en ömsesidig respekt. Jag ser dopet inte bara som en Guds gåva, utan också som en invigning där den som låter sig döpas också tar emot Guds nåd och överlåter sig själv. En församling med denna övertygelse kan inte frånhända sig möjligheten att erbjuda dop till Kristus, åt den som själv begär det, oavsett eventuellt barndop.
Om Församlingen sägs det att den är självständig och ansvarig för sin egen verksamhet, men också Samtidigt är varje församling, som antar innehållet i Gemensam grund, en del av GF-kyrkan och därmed insatt i ömsesidigt beroende med ömsesidig tillsyn. En viktig fråga måste då bli, Kan en församling tillhöra GF-kyrkan och stå under dess ”tillsyn” samtidigt som man tillhör annat samfund?? Är en sådan lojalitet åt flera håll möjlig, eller måste man välja antingen eller??
Under Medlemskap och tillhörighet finns medlemskriterier som ungefär överensstämmer med vår församlings. Däremot är vi främmande för den registrering av tillhöriga som beskrivs. Det måste vara varje lokal församlings ansvar att utforma sitt medlems- och eventuella tillhörighetsbegrepp.
När det gäller Församlingsföreståndare, ser vi det naturligt att denne tillsätts i samråd med GF-kyrkan och eventuella andra samfund som man samarbetar med, men även här är det den lokala församlingen som har ansvaret.
Under Tjänst betonas först Allas tjänst, vilket känns mycket sympatiskt. Här finns en stor mångfald som vi skall vara rädda om och på allt sätt uppmuntra. Mönstret kan se väldigt olika ut från församling till församling, och även här måste finnas utrymme för en mångfald. Pastorer och diakoner avses ha ett förtroendeuppdrag i hela kyrkan, och får avge speciella löften. Deras exklusivitet får dock inte överbetonas. Den främsta rollen är som föredömen!
Sammanfattningsvis tror jag att en nybildad kyrka kan ha en viktig uppgift i framtidens Sverige, men det bör vara mer av en nätverksmodell med stor lokal variation, än en homogen organisation med toppstyrning. Av den anledningen känns också förslaget till Normalstadgar för församling överflödigt.

lördag 16 oktober 2010

Tankar om tacksamhet

Förra söndagen fick jag uppdraget att hålla en ekumenisk betraktelse vid sånggudstjänsten i Östermalmskyrkan. Bilden visar den ekumeniska kören som sjöng. Jag utgick ifrån att det dels var Tackägelsedagen, dels det unika datumet 10.10.10. Ett citat från Dag Hammarskjölds Vägmärken fick inleda: Gud dör icke den dag vi ej längre tro på en personlig gudom, men vi dör den dag livet för oss ej längre genomlyses av det ständigt återskänkta undrets glans från källor bortom allt förnuft. 

1. Vad ska vi tacka för?
Att det finns mycket i livet att vara tacksam för kan vi säkert vara överens om. Hela livet är en gåva, inget som vi kan ta oss själva. Sluta därför inte att förundras över allt det fantastiska!
Låt oss samtidigt komma ihåg att alla har det inte så bra som vi har det. Jag kan bli förundrad när jag ser människor i min närhet eller på andra sidan jordklotet som trots motgångar strålar av tacksamhet o livsglädje, människor som lärt sig vad förnöjsamhet är. Dessa känner ofta mer glädje över det lilla än vi som är vana vid att ha det bra.
Tacksägelsedagen är ett utmärkt tillfälle att stanna upp och betrakta denna underfulla värld som vi lever i. Förundras i tacksamhet över hur mycket som fungerar som det gör. Ett tillfälle att tänka, både på jordens skönhet och på dess skörhet. Att låta sig drabbas för en stund av svindel inför tanken hur märkligt det är att vi är här.
2. Vem vi ska tacka? 
Den chilenska sången Jag vill tacka livet som gett mig så mycket, ingår väl inte i den kyrkliga repertoaren, men den uttrycker en så positiv livshållning. Stäm gärna in i den. Fortsätt sjunga! Men det är något som jag saknar där: En tydlig adressat, en mottagare för tacket. Då blir det lätt lite diffust. Det är en förmån att vi får rikta tacket direkt till vår Gud och Skapare, den som gett oss livet och som uppehåller det. Tydligast är det Jesus Kristus som visar vem Gud är, och som dessutom ger oss sin förlåtelse när vi misslyckas och behöver en ny chans. Det är det största undret! Inför honom får vi tillbe o lovsjunga.
Men i vissa lägen känns det kanske snarare som man vill protestera och klaga inför Gud. Gör det då! Han tål det. Job i Gamla Testamentet och många andra har gjort det. Så småningom kan kanske klagan övergå i lovsång, när vi brottats med Gud.
3. Hur ska vi tacka?
Ikväll är det sång och musik i fokus. Det är ett fantastiskt sätt att uttrycka glädje och tacksamhet. Men om man inte kan sjunga eller ens prata..? Då finns det andra sätt! Vi får tacka med ord ord när vi i kyrkan firar nattvard, Herrens måltid, är det också en tacksägelse- Eucharisti. Men det viktigaste är att vi i praktisk handling visar vår tacksamhet. Gåvor som vi fått ska förvaltas, användas rätt. Slarv och missbruk är höjden av otacksamhet, rent av hädelse.
10-10-10
I år infaller Tacksägelsedagen den 10 oktober, som då blir 101010. Den dagen har en organisation som kallar sig 1010 Global Workparty valt att göra till en dag för manifestationer av olika slag för att uppmärksamma klimatfrågan.  Visst är det otacksamt mot Skaparen att misshandla jorden så som vi gjort o gör! Med konsumismens habegär tynar tacksamheten bort. Pakistan ett exempel på hur människor får lida av konsekvenserna av rovdriften. I Ungern har många drabbats just i dagarna av giftutsläpp. Då är det inte lätt att tacka, men vi kan möjligen bidra till att misstagen inte upprepas? Det skulle vara en lovsång värd namnet!
Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i Herren Jesu namn, och tacka Gud Fadern genom honom. Kol.3: 17

lördag 9 oktober 2010

Världens Barn

Idag stod vi på Lilla Torg och samlade in pengar för Världens barn. Det är en angelägen kampanj där ett stort antal biståndsorganisationer samarbetar med Radiohjälpen. Unicefgruppen, som är en del av FN-föreningen, hade tagit ansvar för aktiviteter på Lilla Torg i Kristianstad. Vi hade ett tält där engagerade Unicef-tjejer erbjöd ansiktsmålning för 20 kr till barn som passerade. Vi fick bra hjälp av ett 20-tal elever från Söderportgymnasiets IB-program. De gick runt med insamlingsbössor i cenrtrala stan och vid Maxi. Alla kände en glädje över att få vara med och hjälpa till. Det härliga, soliga vädret bidrog förstås också. Resultatet blev rekord för oss: 15614 kr! Det är vi mycket tacksamma för. Kampanjen fortsätter en vecka till, men vi har i princip gjort vår insats med detta. Se referat i Kristianstadsbladet.
Söndagen imorgon är Tacksägelsedagen. På kvällen  kommer vi samman från alla kyrkor och församlingar i Kristianstad till en ekumenisk sånggudstjänst i Östermalmskyrkan. Det har blivit tradition nu, och brukar vara mycket uppskattat. Jag har blivit ombedd att hålla samman det hela och att ha en betraktelse. Det kommer att handla om Tacksamhet - varför? till vem? och hur? Söndagens datum är lite speciellt: 10.10.10, och det kommer jag att knyta an till, eftersom en global organisation utlyst det som en Klimatdag! Det kallas Global Workparty. Att ta ansvar eller inte för klimatet och den jord vi fått att leva på, det är en fråga om lovsång eller hädelse!

söndag 3 oktober 2010

Familjedag på Furuboda

Lördag var jag på familjedag på Furuboda folkhögskola. En gång om året bjuder vi in anhöriga och vänner till kursdeltagarna. Meningen är att de skall få se lite av hur undervisningen går till och få en bild av vad vi håller på med. Nu är det ju inte så enkelt att köra extralektioner en lördag "precis som vanligt". Men vi försöker, och det naturligtvis skiftar en hel del mellan de olika kurserna. Själv hade jag ansvar för en tipsrunda, och det var uppskattat. Jag tror det kom ungefär 170 gäster, och det var rekord! Det betyder att ca 300 personer skulle äta lunch. Roligt förstås att det fungerade.
Idag är det änglarnas dag. Jag var i Östermalmskyrkan och hörde Lisa predika om detta. Spännande. Tyvärr hänger hostan kvar så jag hade svårt att sitta stilla hela tiden.
På torsdag är det dags för studiecirkeln kring Plan B 4.0 Rädda civilisationen! Jag ser fram emot att vara med. Det finns plats för fler!
I fredagens Dagen fanns en intressant artikel av Birger Schlaug som jag gärna instämmer i.