I lördags kom fem personer från staden Birzhai i norra Litauen, hit till Kristianstad. Under söndagen möttes vi först i Östermalmskyrkan, där de både sjöng och berättade om sin församling. Pastor Linas gav en inspirerande hälsning. Min uppgift var att hjälpa till med språket. Tyvärr kan jag inte litauiska, ett mycket speciellt språk. Men åtminstone en i gruppen talar bra engelska, så vi löste det. Med teknikens hjälp såg det nästan ut som jag tolkade från litauiska!
Vid eftermiddagens trädgårdsmöte hos Bagaren i Viby, medverkade våra gäster från Birzai med uppskattad sång. Jag talade om Ett lyckligt liv, med hänvisning till Matt.6:25-31. Jesus talade om alla de onödiga bekymmer vi människor gör oss för mat och kläder. Fåglarna och liljorna kan lära oss att lita på Guds omsorg. Vi är alla värdefulla i hans ögon! Hemligheten till att kunna släppa onödiga bekymmer är att söka Guds rike först. När vi ställer oss med svaghet och brister till Guds förfogande, har vi tillgång till hans resurser, men bara då!
Det finns gott om duktiga människor i den här världen. Men i Guds rike finns bara sådana som har misslyckats! Stämmer det inte? Känner du någon som inte har misslyckats?
Nästa möte med vännerna från Litauen blev i onsdags. I Östermalmskyrkan berättade de då om det sociala arbete bland gatubarnen i Birzhai, som pingstförsamlingen där bedriver. Det är mycket gripande att höra om hur man bedriver dagverksamhet för barn som har alkoholiserade föräldrar, och som tidigt lockas att bli "värstingar". Här får de för första gången uppleva kärlek och värme och ett värde som människor. Då sker under! En av flickorna som var med, hade själv en missbrukarbakgrund, och hon är ett tydligt bevis på vad Guds kärlek kan betyda och förvandla, när hans församling söker Guds rike först och låter det få praktiska konsekvenser. Man berättade om hur myndigheterna ställde sig avvisande till församlingens sociala projekt, även sedan man kunnat visa många goda resultat. Cyniskt! De här barnen "finns inte". Man vill inte se verkligheten. Vilken människosyn!
När jag hör det här tänker jag på Den oemotståndliga revolutionen, en bok av Shane Claiborne, som jag just nu läser. Ber att få återkomma om den. Även här finns många fantastiska exempel på hur människor i olika miljöer lever ut den kristna tro som så lätt blir teori och nostalgi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar