Ett välkommet år?

Oj, vad länge sen den här bloggen blev uppdaterad. Roligt om någon hittar den trots allt. Nu är det nytt år, och kanske kan det bli nytt liv i bloggen också. Vi får väl se. Här kan du lyssna på den nyårspredikan jag höll i Östermalmskyrkan idag.Där finns också inspelningar från många tidigare gudstjänster med olika predikanter.

Jag utgick från berättelsen i Luk.4.16-20, om hur Jesus ger en programförklaring i Nasarets synagoga. De tre huvudpunkterna var Ursprunget, Uppfyllelsen och Utmaningen.
Ursprunget är det som 3 Mos.25 säger om Jubelåret eller Friåret. Här finns en mycket spännande modell för mänsklig gemenskap och synen på äganderätt m.m.
Uppfyllelsen handlar om att Jesus säger att nu har drömmen blivit verklighet, "idag har detta skriftens ord gått i uppfyllelse". Nådens år, det välkomna året är alltså här.
Utmaningen som detta ger oss går ut på att om vi ber att Herrens Ande ska komma över oss så måste det också få konsekvenser för vårt sätt att leva. Låt 2012 bli ett välkommet år, ett nådens år med glädje och generositet. Då kan många tacka Gud och jubla för vår skull.
Vi avslutade med att be tillsammans Sinnesrobönen:
GUD, Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Helg i Stockholm

Efter ett par intensiva veckor på GLOBAL-torget, åkte hustrun och jag till Stockholm i lördags. Vi skulle träffa hennes föräldrar, men också släktingar från USA. Det blev ett glatt möte på söndagen, och sedan ett par timmar tillsammans med USA-familjen på Drottningholm. Största upplevelsen där var nog de kungliga fåren! Högvakten är ju ett spektakel för sig. Men hela miljön är ju härlig att njuta av.
Nu är det sista semesterdagen, och då har jag bl.a. varit med och röjt bort resterna av GLOBAL-torget. Det är ju den tråkigaste delen, men ofrånkomlig. Så småningom får vi utvärdera insatserna. I morgon är det dags för Furuboda och uppladdningen för helgens Skrivarkurs.
Ikväll var det Bibel och bön i Östermalmskyrkan. Jag delade några tankar kring Bön- Att samarbeta med Gud.
Vi fick ett fint samtal, och möjlighet att be tillsammans.

På väg mot jul

För någon vecka sedan skrev jag om mitt besök i Köpenhamn och klimatmötet. Av nästan alla som kommenterat min medverkan i demonstrationen har jag fått frågan om jag blev tagen av polisen. Nej, har jag svarat, men om det var tur eller skicklighet vet jag inte. Det verkar som många helt oskyldiga greps.
Många har uttryckt sin besvikelse över det magra resultatet. Alla bevakade sina positioner. Det blir många fina ord, men lite handling. Den kraftsamling som ett stort antal folkrörelser gjorde är ändå inte förgäves. Det behövs ett folkligt tryck underifrån för att makthavare ska våga tänka nytt. Att få fram ett annat konsumtionstänkande är en pedagogisk utmaning för oss alla. Det handlar om att hitta tillbaka till en mer naturlig livsstil.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197479
Diakoniaaktivisten skriver också om besvikelse, men poängterar att kampen går vidare. http://diakoniaaktivist.blogspot.com/2009/12/besvikelse.html
Förra måndagen hade jag det tredje och sista studiet i Östermalmskyrkan kring Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Några nya dök upp, och det fanns intresse för att fundera på vad det är som egentligen ger oss hopp.
I torsdags var det julfest på Furuboda. Det magnifika julbordet, visst var det gott men är det förnuftigt att duka upp allt detta på en gång? Vem orkar göra rättvisa åt allt detta? Den efterföljande underhållningen "Kursslaget" var en trevlig upplevelse. Folkhögskolans deltagare presenterade en lång rad roliga upptåg.
Samuel Ljungblahd och Bodekull Gospel & Jazz Orchestra höll julkonsert i Östermalmskyrkan i fredags. Jag var väl lite för trött för att lyssna ordentligt. Fullsatt kyrka, men vad fick man med sig egentligen? Religiös underhållning?? Det blev nog lite lugnare och mer eftertänksamt på slutet.
Söndagens gudstjänst var innehållsrik. Pastorsavskiljning hölls för vår nya cafépastor Lisa. Hon predikade personligt och konkret om att vi alla bär på ett uppdrag liksom Maria gjorde. Julia och Linda lät sig döpas in i Kristus. Det var ett stort steg för dem, och en viktig påminnelse för oss alla att leva i vårt dop.
Nu tänker jag ta ledigt några dagar. Julafton har vi inga planer för ännu, mer än midnattsgudstjänst i Östermalmskyrkan 23.30. På juldagen ansvarar jag för julottan (om man kan kalla det för det?) kl.08.30, på Furuboda. Jag funderar på att utgå från frågan: Hur ser Gud ut? Den osynlige blev synlig i ett litet barn. Nu vill han bli synlig genom dig och mig.
Så jag önskar dig som läser detta en riktigt god helg.

Bibeln, Klimatet och Rättvisan

Tre måndagar med början den 30 nov. har jag åtagit mig att leda studiekvällar i Östermalmskyrkan kring temat Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Första kvällen började vi med att se Naturvårdsverkets film Klimat i förändring. http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Klimatnyheter/Publikationer/Klimatfakta/Faktafilm/
Vi gick igenom en rad bibeltexter om skapelsen och vårt uppdrag att bruka och vårda den. Idag talas det om klimatkrisen i alla möjliga sammanhang, men i våra kyrkor finns fortfarande en osäkerhet inför att ta upp den här typen av frågor. För mig är det angeläget att se livet som en helhet. Tron på en Gud som håller världen i sin hand, hur påverkar den vår livsstil och våra "ekologiska fotavtryck"? De följande måndagarna har jag tänkt att vi ska se mer på frågorna om fattiga och rika, och hur klimatförändringarna är en rättvisefråga. Vi ska också fundera på vilket Hopp vi har, om det kan få oss att gå före i kampen.
Nu är det dags för det stora klimatmötet i Köpenhamn, och det ägnas stort utrymme i alla media. Det är en god effekt i sig att klimatfrågorna lyfts upp och diskuteras. Jag har tänkt åka dit lördagen den 12 dec, då det går en marsch från Rådhuspladsen kl.13.00 till Bella Center. Det hade varit bra om den folkliga parallellkonferensen också uppmärksammades i media. http://www.klimaforum09.org/?lang=da

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=195958
http://www.dagen.se/blogg/ledarblogg/2009/11/profetisk-klockklang#kommentarer

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20091204/KRISTIANSTAD/712049765/1338/&/’Vi-maste-stalla-om-samhallet’

Ett upprop har gått ut i hela Europa att det söndagen den 13 dec ska ringas 350 slag i alla kyrkklockor. Detta för att påminna om att koldioxidhalten i atmosfären inte får överstiga 350 ppm. Här i Kristianstad har jag skickat en fråga till församlingarna via vårt ekumeniska råd om de tänker delta. Ännu vet jag bara att kyrkorna i Vä-Skepparslövs pastorat deltar. Jag hoppas att fler hör av sig, och att vi i Östermalmskyrkan också vill vara med.
http://www.diakonia.se/350

Det är rätt vist att leva rättvist

Ekorrhjulet
Visst vill vi så gärna leva både solidariskt och miljövänligt. Men vi är på något sätt fångade i ett ekorrhjul. All information om vad vi borde och måste blir krav som ger ångest, och det är lätt hänt att man struntar i allt ihop. Hur ska vi hitta en rimlig livsstil i en orimlig värld?
Det ligger rätt i tiden att tänka på rättvisa och hållbar utveckling. Och dagens människor är verkligen redo för en annan livsstil än föräldrarnas. I vår postmoderna västvärld har krav– och rättvismärkta varor blivit trendigt. Trots detta så tjatar ändå nyhetsankare om miljöförstöring,
barnarbete, och orättvisa förhållanden i ”långtbortistan”. Varför då?
Koldioxidransonering?
I boken Vår beskärda del, av Hans Jonstad, föreslås att vi nu liksom under andra världskriget skulle införa ett ransoneringssystem för klimatbelastande konsumtion. Med modern datateknik skulle det inte vara så svårt att genomföra praktiskt. Det måste till en radikal förändring av vår livsstil, och det skulle faktiskt kunna ge en ökad livskvalité som bonus. Redan nu i november möts vi av handelns intensiva marknadsföring inför julhandeln. Tänk om vi kunde bojkotta julhandelns lockrop om överkonsumtion! Köp bara det du verkligen behöver, och då gärna med kvalité. Varför inte prova second hand?
Oljemissbruk
Jonstad skriver också i sin bok om "Avvänjning för oljeknarkaren". Han citerar dr Chris Johnstone "som menar att i princip samma metoder som används för att få stopp på ett drogmissbruk går att tillämpa på ett oljemissbruk." Då skulle första steget vara att erkänna sitt oljeberoende, för att kunna få hjälp att lägga om kursen. Låter det konstigt? Kanske, men visst ligger det något i det.
Rätt vis
I kabarén Rätt vis ställs frågorna på sin spets. På onsdag den 18 nov kommer en grupp från Teater Arken i Helsingborg till Söderportgymnasiet i Kristianstad. Kl.18.30 kan den som vill, ta del av en humorfylld föreställning om hur ”egologiskt” kan bli ”ekologiskt” i Sverige idag. FN-föreningen och kommunens klimatkansli står bakom arrangemanget och bjuder in till samtal efteråt. Se http://www.globalen.org/
Köpenhamnsmötet
Inför FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn i december ser vi det angeläget att uppmärksamma klimatfrågornas koppling till vår livsstil. Klimatkrisen är i högsta grad en rättvisefråga. Även om Kristianstad ligger illa till vid en höjning av havsnivån, är det ändå den fattiga delen av världen som drabbas först och värst. Samtidigt som vi trycker på beslutsfattarna, måste vi själva vara beredda till förändring. Pekpinnar är aldrig populära, men goda exempel kan få fler att följa efter.
Kyrkornas Globala Vecka
Den här veckan uppmärksammas de globala rättvisefrågorna i kyrkor över hela Sverige. I Kristianstad är dock ingenting särskilt planerat på ekumenisk bas. Men varför inte se teatern på onsdag som ett inslag i Globala veckan? Välkommen!http://www.skr.org/verksamhet/ekumeniskdiakonikyrkasamhalle/globalutveckling/globalaveckan2009.4.589e653711f5b17101b80005610.html

Bibeln, Klimatet och Rättvisan
Redan nu vill jag också puffa för en serie studiekvällar i Östermalmskyrkan den 30/11, 7/12 och 14/12. Jag har lovat behandla ämnet Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Det känns spännande att ta itu med. http://www.ostermalmskyrkan.nu/

Gudsriket - det radikala alternativet

Jag antydde i bloggen häromdagen att det skulle bli bibelstudium i Östermalmskyrkan om Gudsriket. En kort sammanfattning följer här:

1. Riket i Gamla Testamentet

Ps 145 t.ex talar om Gud som kung och hans rike står i alla tider. Ps 96 handlar om hur han dömer med rättfärdighet. Därför hyllar man honom. Enligt Ps.65:10 vårdar Han sig om hela skapelsen. När Gud får bestämma då är det shalom, fred, frid, harmoni, mellan människan -Gud, människa - människa och människan - naturen. Den fantastiska idén om jubelår och sabbatsår i 3 Mos.25 har med detta helhetsperspektiv.

Nu fungerade detta inte så bra därför att människorna inte ville inordna sig i Guds rike. Profeten Amos (kap.8) m.fl. kom med skarp kritik mot folkets sätt att behandla varandra. Gud stod på de fattigas sida. Trots domsord, landsförvisning och fångenskap finns ändå hoppet om upprättelse till sist. Jes. 9 talar om det stora ljuset, om fridsfursten som en dag skall födas.

2. Riket har kommit

Enligt Mark.1:15 säger Jesus att Tiden är inne, Guds rike är nära, Omvänd er och tro på budskapet. Nu hade det efterlängtade Gudsriket kommit, men inte så som man tänkt sig. När Pilatus ställer frågan till Jesus om han verkligen är Judarnas konung, svarar han "Mitt rike hör inte till denna världen". Joh.18:36.

Enligt Luk.17:20-21 säger han att "Guds rike är inom er". Det går inte att se med ögonen, men dess kraft är påtaglig. Man kan jämföra med det Jesus säger till Nikodemos i Joh.3:8, "Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden."

3. Rikets kännetecken

Jesus ifrågasatte ofta människors vanliga prioriteringar. Makt och ägande är inte det som gör människan lycklig. Saligprisningarna i Matt.5:1-12 vänder upp o ned på begreppen. De som är fattiga (invändigt eller utvändigt) gratuleras, likadant andra som man kanske borde tycka synd om. Jesus ställer fram ett barn och säger att det är störst i himmelriket, Matt.!8:1-5, han uppmanar en man i Matt.19:23-24 att sälja allt han äger, han visar på icke-våldets väg, Matt.26:51-54, och han ger sina efterföljare budet att älska sina fiender, Matt.5:38-48.

På många olika sätt får vi lära oss ett annat sätt att tänka och att prioritera. Guds rike kan inte tvingas på människor. Det handlar om sunt förnuft, och att våga överlåta sig åt denne radikale Herre.

4. Riket - ett befriat område

Jesu lärjungar levde i samma samhälle som alla andra, men "med er är det annorlunda", sade han, Luk.22:24-27. Här skulle tjänandet vara den viktigaste egenskapen, och själv visade han hur det kunde gå till. Lever man på detta annorlunda sätt blir många bekymmer onödiga, Matt.6:25-34. Gud har ju omsorg om oss. Han talar i Joh.17 om det motsägelsefulla att leva i den här världen, och ändå tillhöra ett annat rike. Vi kan jämföra med att vara ambassadör för t.ex. Sverige i ett annat land på jorden. Om det är en diktatur kan många uppleva den svenska ambassaden som "befriat område", dit man t.o.m. kan fly från sina förtryckare.

Efter Jesu uppståndelse verkar det som hans lärjungar fortfarande tror att ett nytt nationellt Israel ska upprättas av Jesus, som på kung Davids tid, Apg.1:6-8. Men han ger dem istället uppdraget att gå ut i världen och i den heliga andens kraft vittna om honom. Det befriade området ska nå till jordens yttersta gräns. Låt ditt rike komma, lärde Jesus sina första lärjungar och oss att be, Matt.6:10.

5. Riket som utmanar

Ibland säger man att det är "mycket snack och lite verkstad". Det kan gälla i den kristna kyrkan också. Vi har kanske glömt vad som står i Jak.2:14-17 om tron och gärningarna. Det är nödvändigt med en helhetssyn på livet. Andlighet är inte en sektion för sig själv, utan en kraft som ger liv och mening åt allt det vi gör i vardagen. Det här är en ständig utmaning till alla som kallar sig kristna.

Jesus använde bilder som surdeg och senapskorn för att beskriva himmelrikets inneboende krafter, Matt.13:31-33. Surdeg var för judarna en negativ bild, och senapskornet betraktades enligt vad jag läst som ett ogräs. Är det så vi ska se på Gudsriket? Vi ska inte tro att vi kan kontrollera eller stänga in Gud i våra kyrkor, organisationer eller traditioner. Han spränger alla gränser, och dyker upp där vi minst anar det.

Sök först Guds rike!

Det är detta som ger oss ett levande hopp i en dyster värld, 1 Petr.1:3-5. Vi får överlåta oss åt det rike som har kommit men som också är på väg. Det är att välja Livet! En konsekvens av detta är ett helhjärtat engagemang för rättvisa, fred och miljö!

Till sist en bild från tisdagens fina konsert i Östermalmskyrkan med Sara Arvidsson Band från Göteborg.

Uexkull på Backåkra

Den 9 juli var jag på Backåkra och lyssnade på en föreläsning av Ole von Uexkull. Varje torsdag under juli hålls intressanta föredrag till dag Hammarskölds minne på den gård som han köpte strax före sin död 1961. Att det dessutom är min barndomstrakt gör det inte mindre lockande att komma till denna natursköna plats. På bilden syns Ole i samtal med Marie-Louise Wentzel, ordförande i Ystad-Österlens FN-förening.

http://www.ystadsallehanda.se/article/20090716/YSTAD/200130661

Ole von Uexkull arbetar inom Right Livelihood Award Foundation, som ger ut det s.k. alternativa Nobelpriset. http://www.rightlivelihood.org/summary_swedish.html

Han berättade engagerat om pristagarkandidater som han mött, och om de utmaningar som världssamfundet står inför. Det civila samhället har, menade han, både ansvar och makt att vara en motkraft i förhållande till företag och myndigheter.

Den 23 juli är det journalisten Cecilia Uddén som besöker Backåkra. Tyvärr kan jag inte vara med då. Kanske åker jag dit den 30 juli och lyssnar på professor Annika Rabo som talar om Mellanöstern.

Själv kommer jag imorgon den 23 juli att leda ett bibelstudium i Östermalmskyrkan kl.19.00. Det handlar om Gudsriket- det radikala alternativet. Steget kan tyckas långt, men kanske inte ändå. Som jag ser det handlar Guds rike väldigt mycket om rättvisa, fred och miljö. Det är en vision som är radikalare än något politiskt program. Tyvärr har kyrkor och religiösa makthavare ofta tolkat om det, till att bli mer bekvämt men också tandlöst. Här finns en potential att återupptäcka och framför allt överlåta sig till.

Pengarna eller livet?

Den gamla klassiska frågan hade jag som tema för en predikan ikväll i Odalkyrkan i Kristianstad.

Visst är det något mystiskt med pengar. Alla vill ha dem, men de har egentligen inget värde förrän jag gör mig av med dem! Pengar garanterar ett visst värde, tror vi i alla fall. Men vilken trygghet är det de ger. Bibeln talar mycktryghet om pengar, och det skulle jag vilja uppmärksamma.
Guds omsorg om de fattiga
Jubelårstanken i 3 Mos är väldigt spännande. Jorden skulle vila och klyftorna mellan rika och fattiga begränsas. Jesus anknyter till detta när han enligt Luk.4 utropar "ett nådens år från Herren".
Jag tänker också på texten i 1Kor 11 om Herrens måltid, nattvarden. Det ovärdiga firandet som skulle straffas, var att man i den korintiska församlingen gjorde en uppdelning mellan rika och fattiga medlemmar. Samma sak påtalas i Jak.2. Detta är ovärdigt Guds barn. Hur vi behandlar de fattiga är en fråga om trohet mot Gud.
Rikedom som hindrar livet
Det är inte förbjudet att vara kristen och rik, men det är svårt. Hur lätt är det inte att något annat än Gud blir grunden för vår trygghet, och det är ju det som är synd. I Upp.18 finns en otäck beskrivning av Babylons fall. Jag kan inte säga att det ska tolkas si eller så, men nog ligger det nära till att läsa in vår tids finanskris. "Jordens köpmän gråter över Babylon" står det. Fallet var stort. Makt och rikedom har alltid fascinerat. Då blir också katastrofen stor när allt rasar samman.
Vi som inte tycker att vi hör till de rika i samhället kan lätt bli avundsjuka på dem som "badar i pengar". Men är det så mycket att längta efter? Jesus sade att "där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara". Sett i ett globalt perspektiv får vi också komma ihåg att vi alla i Sverige hör till "gräddan".
Den nödvändiga balansen
I Apg 2 beskrivs hur man i den förtsa kristna församlingen tillämpade egendomsgemenskap. Det fungerade nog inte så länge, men var en god idé. Viktigt att komma ihåg är att detta beskrivs som frivilligt. De som straffades var bara de oärliga, som sade att de gett allt men inte hade gjort det. Paulus talar i 1 Tim.6 om förnöjsamhet, och det borde vi nog bättre ta fasta på. "Kärleken till pengar är en rot till allt ont". Ibland uppmanas vi till att konsumera mera. En insändare i Kristianstadsbladet i veckan gick på den linjen. "Handla mer - egoism för allas bästa"
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090514/TYCKTTANKT/677395156
Många vill få oss att tro att vi genom att köpa mer kan hjälpa upp samhällsekonomin. Jag tror inte på den modellen. Nej, köp det du behöver, gärna god kvalité, miljövänligt och rättvisemärkt. Det du möjligen får över kan du gott ge bort till dem som bättre behöver. Deras konsumtion har väl samma effekt på samhällsekonomin som din eller min??

Kristen tro handlar om överlåtelse, åt Gud och varandra. Gud lovar "en framtid och ett hopp" åt den som helhjärtat söker honom, Jer.29. Han kommer till oss med förlåtelse och befrielse. Att leva i Guds ekonomi är ett äventyr att ge sig in i.

Den Goda Fredagen

Långfredag - nog låter det trist. Den har upplevts som långtråkig av många. Idag är det inte så många som bryr sig. De gamla reglerna och förbuden efterlevs inte längre. Själv har jag svårt att se vissa dagar som så alldeles speciella, varken julafton eller långfredag. Verkligheten bakom långfredagen gäller ju hela året, och Jesus dog en gång för alla. Det är något att ödmjukt glädjas åt och känna tacksamhet inför. Det engelska namnet på den här dagen känns faktiskt mycket bättre: Good Friday!
Betydelsen av Jesus död har fått ny medial uppmärksamhet genom Jonas Gardells bok. I Kristianstadsbladet har Samuel Svensson reagerat till försvar för den klassiska kristna tron. http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20090409/TYCKTTANKT/689633694/1028/ASIKTER/
Det här är ju frågor som grubblats över i 2000 år. De romerska ockupationsmyndigheterna och de judiska religiösa ledarna hade för en gångs skull en intressegemenskap. Av olika anledningar hade Jesus blivit ett hot mot dem. Utan yttre makt, men med kärleken som vapen ifrågasatte han deras olika privilegier. Visst var Jesus en kung, men han var inte ute efter politisk makt. Han ifrågasatte inte judarnas heliga lag, men avslöjade hyckleri och maktmissbruk. Därför var han obekväm och måste bort, ansåg dessa.
För Jesus var döden inte ett misslyckande. Onda avsikter samverkade och trodde sig bli kvitt problemet. Men så lurade de blev. Han var snart tillbaka på planen igen. Bakom alltsammans fanns också en gudomlig strategi som varken Pilatus eller översteprästerna hade förstått. Visserligen var det en av dessa, Kajafas, som sade att "Det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under"Joh.11:50, men det hade han inte kommit på själv.
-Hur kan en far offra sin son? är det många som undrar. Ja inte går det smärtfritt. Äntligen hade det kommit en människa till jorden som var hel och sann människa, och så skulle han dö! Jesus använde själv bilden av ett vetekorn som måste läggas i jorden och dö för att kunna bära frukt, Joh.12:24.
Själv har jag tänkt på hur det kan vara när man plockar potatis på hösten. Mitt bland de där färska, härliga knölarna kan man hitta något kladdigt, äckligt. Just det, det är sättpotatisen som gett sitt liv för att nytt liv skulle bli till. Ett offer görs alltid med en förhoppning.
Vems fel var det då att Jesus dog? Var det Pilatus, eller judarnas, eller kanske Guds? Egentligen var det DITT fel, och MITT! Hela mänsklighetens själviskhet och bortvändhet från sin skapare är orsaken. Långfredagen är den goda fredagen för här erbjuds förlåtelse för all synd. Ja, han dog för våra synder, oavsett vad Jonas Gardell anser. För den som ångrar sig och vill leva helt och sant finns det nu hopp. "Var hälsad kors, du mitt enda hopp!" (A Strindberg).

Konsumtionsfasta

I almanackan står det att det är askonsdag idag. Jag tycker det är roligt med olika traditioner, men har väl aldrig följt dem direkt. Idag inleds alltså fastan. Tidningen Dagen har startat en "fasteblogg" där vi får följa två personer som på skilda sett tillämpar fastan. Uttrycket konsumtionsfasta verkar spännande. Fasta är inte bara att avstå mat, utan mycket av det som jag egentligen inte behöver.http://www.dagen.se/blogg/fastebloggen/2009/02/fastan-en-lyx-for-varslade-pa-saab-och-volvo. Mikael Hansson tänker i det här sammanhanget på dem som varslas på Saab och Volvo. Så sant att vi bör se fastan som en utmaning till oss själva, och inte komma med pekpinnar till andra. Det goda exemplet talar för sig själv. Får se vad jag kan göra av det här,vet inte än.
Ikväll har vi fortsatt studiet Skapelsevänligt i Östermalmskyrkan. Vi talade om Rikedom och fattigdom. Hur ska vi förstå Jesusorden om att Saliga är de fattiga ( i Anden)? Fattigdomen är inget ideal, men... Också här kom vi in på konsumtionsbehovet. Vi uppmanas i samhället att konsumera för att "hjulen ska snurra", men måste det innebära ondig överkonsumtion? Man kan ju satsa på att köpa miljö- och människovänliga tjänster, men också dela med sig till andra som behöver konsumtionen bättre. Vi konstaterade att man kan vara slav under både fattigdom och rikedom!

I morgon är det dags för årsmöte i Kristianstads FN-förening. Även där är det frågorna om fred, rättvisa, miljö och människovärde som är viktiga. Utgångspunkterna är olika, men vi kan ändå komma fram till enhet i konkreta frågor.

Vinter i Skåne

Den här veckan har det hänt som inte brukar hända i Skåne. Vi har fått snö och rejält med kyla. Det är riktigt vackra vyer, och inte minst barnen trivs förstås.
I onsdags hade vi andra träffen i studiecirkeln Skapelsevänligt, i Östermalmskyrkan. Den här gången deltog vi först i Jörgens rapport från en resa till Litauen. Han och Berit har besökt vår vänförsamling i Birzai. Man fick se fattigdom och påtagliga materiella brister, men också entusiasm och och glädje i arbetet. Här har man verkligen förstått vad andlighet är, att med Guds Andes kraft betjäna de svagaste och mest utsatta. Ett dagcenter för barn till missbrukare sprider värme och ger nytt hopp. Kanske kan vi vara med och stödja ytterligare. Men vi har också mycket att lära av dessa vänner.
Så fortsatte vi alltså att prata om Guds skapelse. Bibelns helhetssyn är en radikal utmaning till oss alla. Tänk om vi kunde få ett riktigt jubelår! Nästa gång är den 25 februari, och då är temat Rika och fattiga.
Till sist ett tack för Pekka Mellergårdhs artikel om Israel-Palestina i Dagen. Mycket balanserat och bra. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=162802

Gemensam framtid och Skapelsevänligt

När jag summerar den här veckan, så här långt, är det bl.a. tisdagens samling i Odalkyrkan jag vill nämna. Ett antal representanter för missionsförsamlingarna i östra Skåne hade samlats, också jag. Tre svenska frikyrkosamfund har planer på samgående, Metodistkyrkan, Sv Baptistsamfundet och Sv Missionskyrkan. Arbetsnamnet är just Gemensam framtid. I somras var jag med på det gemensamma Göteborgsmötet, där vi samtalade om hur en ny kyrka skulle kunna byggas. Entusiasmen är stor på många håll, trots att flera misslyckade försök gjorts tidigare under årens lopp. De ekumeniska församlingar i vårt land som redan är med i två eller rentav alla tre samfunden, tycker förstås att ett samgående är självklart. För andra känns det hela väldigt diffust och ointressant. Överhuvud taget verkar det som intresset för kyrkosamfund och liknande strukturer inte är så stort.

I Östermalmskyrkan som jag tillhör har vi samarbete åt andra hållet. Vi tillhör Baptistsamfundet, Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen. Men i praktiken har vi inte så djupa relationer till något av samfunden, tycker jag. En del tycker det är rörigt med många tillhörigheter, och då struntar man i allt ihop. Själv ser jag det som en rikedom att tillhöra flera familjer. Mångfalden är värdefull.

På mötet i tisdags förde jag fram ett par saker som betonats på Baptistsamfundets senaste konferenser där frågan om samgående diskuterats: Dels poängterades att detta skall ses som ett första steg mot en ännu bredare kyrkogemenskap i Sverige. Dels är det viktigt att varje lokal församling i en sådan ny kyrka får behålla sin lokala handlingsfrihet. Nu får vi se vad som händer innan och under årets konferenser där nya beslut skall tas om vägen vidare, men ändå inte det slutgiltiga. Det här är alltså en process som tar sin tid.
Det sägs att nu ska vi inte "slå ihop" utan bygga något nytt, en kyrka för framtiden i Sverige. Visst låter det spännande och utmanande, men än har jag inte sett så mycket av vad som skall vara det karaktäristiska.
Till sist lite kort om Skapelsevänligt, studiecirkeln som startade i Östermalmskyrkan i onsdags. Vi var sju personer som hade ett intressant samtal bl.a. om vad det är att vara människa och Guds avbild. Nästa gång kommer vi in mer konkret på ansvaret för skapelsen och medmänniskorna. Välkommen onsdagen den 11 februari kl.19.00.

Potatisfest och annat roligt

I söndags var det fullt med folk i Östermalmskyrkan, ca 200. Pastor Ulf tog upp i predikan frågan om vad som är äkta tro. Intressant att han betonade det Jakobs brev skriver om tro och gärningar. Själv hade jag ansvar för tolkning till engelska. Inte mindre än 15 personer utnyttjade den möjligheten.

FN-föreningen ordnade i måndags en kväll på Antonskolan med potatisen i centrum, Älskade knölar. Vi fick mycket god mat, allt med potatis i. Kocken Susanna berättade om potatisens historia och allmänt om mat. Ing-Britt från FN-föreningen pratade om projektet Skolmat ger kunskap, som vi är med och bidrar till. Intressant var det samtal vi fick med Antonskolans kock Christian om de regler och begränsningar han lever med. I en skola eller annat storkök är det inte så enkelt att satsa på lokala råvaror och matlagning från grunden, även om man skulle vilja. Det här är en fråga som borde uppmärksammas mer. Borde vi kräva att onödiga byråkratiska livsmedelsregler avskaffas??

I tisdags var jag på Regionmuseet och lyssnade på ett föredrag om de skånska dialekterna. Mycket trevligt!

Den studiecirkel om Skapelsevänligt som vi har haft i Östermalmskyrkan under hösten, avslutades i torsdags. Gruppen harvarit liten, men vi har haft intressanta och viktiga samtal om miljö- och rättvisefrågor. Vi har upptäckt nya perspektiv i Bibeln och funderat hur vi skall kunna tillämpa i vår församling och i vårt samhälle. Jag räknar med att vi drar igång en liknande grupp i slutet av januari, sannolikt varannan onsdag.

Idag tog jag bussen till Simrishamn och hälsade på min mor. Lika grått och regnigt där som här.

Värt att kommentera är det klimatmöte som hållits i Uppsala med ärkebiskopen som värd. Det är ett bra initiativ tycker jag. Religionerna är väldigt olika och var och en ska kunna stå för sin övertygelse, men det är väl inte så konstigt att man har vissa värden gemensamt. Kristendomens främsta "konkurrent" i vår tid är varken islam eller buddhism utan konsumismen! Den smyger sig lätt in de allra frommaste och mest renläriga miljöer.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160623

Så är det ännu en gång advent. Det är tänkt som en förberedelsetid inför julen. Kristus kommer till oss. Jag får hälsa honom välkommen, inte bara till Jerusalem och till jorden utan till mitt liv och mitt hem. Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.

Miljö - en andlig fråga

I tidningen Dagen skriver Elisabeth Sandlund på ledarplats om att Miljön kräver eftertanke. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160377 Det är väl ett rimligt konstaterande oavsett vilken fråga det gäller. Den kristna kyrkan skall inte vara en svans som pratar om miljön bara för att alla andra gör det. Men vad är då våra viktigaste bidrag i miljösamtalet?
1. Skapelsesynen -
Jorden är Herrens, och Guds skapelse är något gott, en pärla (=kosmos). Ingenting är en slump. Gud har en avsikt. Människan har fått uppdraget att som Guds avbild vara förvaltare som brukar och vårdar jorden. Det här gäller oss alla, oavsett livsåskådning. Jag hörde någon gång att orden i 1 Mos.1:26 om människans uppgift att härska över alla djuren, har ställt till med mycket elände. De har tagits som ursäkt för fromma människors rovdrift på naturen. Kan det vara så illa? Har vi haft svårare att ta till oss 1 Mos.2:15?
2. Förlåtelsen -
Teoretiskt sätt är vi nog alla medvetna om att vi är syndare. Men när vi uppmanas att bekänna våra synder kan åtminstone jag känna mig lite osäker? Vilka misstag har jag gjort sista tiden som behöver bekännas? Och visst kan man känna sig ganska nöjd med att inte vara sämre än de flesta?? Så är det det här miljön och för den delen rättvisan. Här blir det så uppenbart att jag har brutit mot skapelsens lagar med koldioxidutsläpp och mycket annat. Vi sitter fast! Paulus säger i Rom.7:15 att "det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr det gör jag". Hur är det då med förlåtelsen? Gäller den också miljösynder?? Ja, det utgår jag från. Här finns ju inga undantag. Men förlåtelse erbjuds bara den som ångrar sig och som med Guds hjälp vill vända om. Är jag beredd att släppa på bekvämligheten för att att leva i samklang med skapelsen? Den frågan är jag inte färdig med.
3. Hoppet -
I Rom.8:22 skriver Paulus om hur "hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor". Då fanns det ännu ingen klimatkris. Skapelsen hade blivit lagd under tomhetens välde, p.g.a. människan!
Men en dag skall också skapelsen "befrias ur sitt slaveri under förgängelsen". Det är det fantastiska hoppet. I en tid när så många ger upp och resignerar för att det går ju ändå åt skogen, eller snarare katastrofen, så kan kristna bekännare leva i hoppet. Oavsett hur illa det går, så vet vi att Livets Gud har sista ordet. Då kan vi väl inte säga att det inte är lönt att bry sig?? Hoppets budbärare måste gå i första ledet i kampen för den värld som Gud älskar. Det är inte med vackra ord vi förmedlar hopp och framtidstro utan genom att börja leva ut Gudsriket här och nu. Hoppet ger oss mod att leva äkta - även när det anses korkat.

Ja, det här tycker jag är de viktigaste bidragen vi som kristna har att ge i miljödebatten. Det första budet handlar ju om att inte ha några andra gudar än Gud. Konsumismen har många drag av religion. Frälsning innebär befrielse också från de makter som påstår att det är genom att äga och konsumera som man blir lycklig. Ett sant mänskligt liv, där vi är djupt beroende av både varandra och av naturen, det tror jag Gud vill ge oss.

Skapelsevänligt

Under hösten leder jag en liten studiegrupp i Östermalmskyrkan varannan torsdag. Vi använder materialet En skapelsevänlig församling. Där finns mycket goda tankar och hänvisningar till både Bibeln och nutida faktamaterial. Igår samtalade vi om Konsumtion och Livsstil. Det är intressant men också utmanande att fördjupa sig i miljö- och rättvisefrågorna ur ett kristet perspektiv.

På söndag ska jag predika i Maglehults missionshus utanför Tyringe. Eftersom Kyrkornas Globala vecka inleds just den dagen kommer dess tema Skapelsefeber att prägla hela gudstjänsten. Jag vill gärna dela med mig av tankar kring vårt ansvar som kristna i den klimatkris som vi lever i, men också förmedla det hopp som Bibeln ger oss. En ny livsstil, det kan låta tungt och trist, men varför inte se det som en befrielse från en massa krav som omgivningen och vi själva ställer på oss. Det handlar väldigt mycket om att låta kärleken bli verklighet, och att våga vara beroende av varandra. En sund och miljövänlig livststil leder till djupare relationer mellan medmänniskor. Vågar vi statsa på det?

Jag vill också passa på att uppmärksamma det FN-rollspel som den här veckan genomförts på Söderportgymnasiet i Kristianstad. Det är en spännande och viktig erfarenhet för dem som får vara med. Tyvärr har jag inte haft tillfälle att ta del av det på plats den här gången.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20081113/KRISTIANSTAD/444901717

Skapelsevänligt

I morgon torsdag startar vi en studiecirkel i Östermalmskyrkan i Kristianstad med temat Skapelsevänligt. För mig känns det angeläget att med den kristna tron som utgångspunkt reflektera över den fina jord vi lever på och det ansvar vi har för att motverka att den förstörs. Det är i högsta grad en andlig fråga. Vi använder ett studiematerial av Elin Davidsson, Örebro, som heter En skapelsevänlig församling. Huvudpunkterna är :
1. En jord att älska
2. Fattigdom och rikedom
3. Gemensamt ansvar och rättvisa
4. Konsumtion
5. Agera

Välkommen at vara med om du finns i våra trakter! Vi räknar med att träffas varannan torsdag under hösten. Har du erfarenhet från liknande studier är jag tacksam för kommentarer.

Idag hade Kristianstadsbladet en insändare om Etanolens fördelar och nackdelar. Experterna tycks ha väldigt olika uppfattning om biobränslets värde. Vad ska man tro egentligen? FN-föreningen planerar ett lunchmöte på Regionmuseet den 18 oktober, då vi hoppas kunna belysa den frågan. http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080910/TYCKTTANKT/683695160/1028/ASIKTER/&/Motstridigt-om-etanolen

Att leva omvänt

Den här sommaren satsas det hårt på olika typer av cafékvällar i Östermalmskyrkan. Musikgruppen Octupus inledde med en trevlig konsert i tisdags den 24 juni.

I torsdags hade jag förmånen att få inleda sommarens serie med bibelstudier i Östermalmskyrkan. Ämnet var Omvändelse. Här kommer ett sammandrag:

Även utanför de kyrkliga sammanhangen får vi idag uppmaningar att lägga om kurs, innan det är för sent. Klimat- och miljöfrågorna är kanske det tydligaste exemplet. Sinnesändring behövs om jorden och mänskligheten skall överleva. Enligt Bibeln är omvändelsen en gåva från Gud som människan erbjuds att ta emot.

I Gamla Testamentet för profeterna en ständig kamp mot den övertro på rituell bot och religiösa ceremonier som förekom. Att "klä sig i säck och aska" är ett uttryck som kommer därifrån. Jesaja 58:1-9 betonar en rättfärdig livsföring som uttryck för omvändelsen. Att fasta och späka sig har inget egenvärde. Det är kärleken som räknas! Tänk om vi kunde ta till oss profetorden också idag!

Också Johannes Döparen ställde krav på dem som kom och ville bli döpta. "Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen!" Luk.3:8. Det handlade om ärlighet i affärer, och att ge bort den extra skjortan till den som bättre behöver. Omvändelse är mer än fromma fraser och bekännelser. Det handlar om praktisk andlighet.

Omvändelse är inte möjlig utan Guds rike. Mark.1:14-15 talar om att detta rike har kommit. Därför kan och ska vi omvända oss. Det är en process som innefattar både tankar, ord och handlingar. Ja, hela vår personlighet.

Evangelium är de misslyckades privilegium. Det låter kanske motsägelsefullt. Men det är bara den tomhänte som kan ta emot. Många religiösa experter såg med klart missnöje hur Jesus ägnade sig åt tullindrivare och syndare, och menade att dessa liksom barnen hade plats i Guds rike. Se t.ex. Luk.15.

Omvändelse är inte främst till för de andra. Jag tror att man alltför ofta i kristen förkunnelse har betonat vad andra ska göra. De där syndarna borde omvända sig, och (underförstått) bli som vi. Men utmaningen gäller främst oss som kallar oss kristna. Är vi beredda att leva omvänt? Det är först då som omvärlden kan ana Gudsrikets krafter. Men vem av oss vill offra sin bekvämlighet för dem som Jesus kallar sina minsta bröder? Matt.25:40.

Omvändelsen är inte en engångshändelse, det är vägen vi har att vandra hela livet!